PoetDetektiven på hittat uppdrag (episod 2)

Göteborg alltjämt Annandag påsk 2013



Björnbacke och jag står
likt två gåtfulla rådjur i
givakt inför
gryningens hungriga strålar och
spanar in
de bägge damerna i
deras privata
detekterande av
ledtrådar i trålnäten
och mikrokomponenter i
stora trälårar som ligger
i drivor runt den magasinerade båten
med tveksamt tillstånd
att vara lite mer
än bara en bar,
säkrar de bildmaterial, knäpper på
stängselrevor, förmodligen själva utomstående
nosar kvinnorna
kring kajutan;
den ljusa ser ut som
en finska, med mjuk näsa och
hårt
bakåtstrukna hårtestar
medan den mörka liknar
en indisk ande i
brasilianska former som
Björnbacke redan är rätt man att skugga, utifall
vi tvingas följa skilda
spår, får jag ta
finskan, jo
fina fisken! Hon finner just
på skeppsskjulets port
en underlig signatur
som undertecknad Gustensson
låtit inplantera
tätt följt av
ett par pianotangenter
som min kompanjon lagt dit en
trekvart tidigare
i sin brunbeiga
tweedkavaj med ankare på
armbågarna och
rostiga jeans
ger Björnbacke ett härdat
dock ändå lite lajbans
intryck till på
köpet med rödbrusiga
polisonger och
hårdkokta drag;
däremot jag
frambär ängsligare sidor, bortkomna
i all sin oförmåga
att ljuga
likafullt klurigt gula
i min uppenbarligen gröna
hatt
fullkomligt malplacerad för
förföljesejobb, fast
vafasen
förmodligen därför misstänker man mig inte?
Den samlade effekten
av våra uppenbarelser blir
någonting i stil med
Björn Gustafson
dennes oskyldigt kriminella
karaktärer från tidigt 80-tal
som i själva verket går tillbaks långt äldre än så
med medhavd matväska
innehållande holländskt öl
och danska wienerbröd och
hela happarajset
så sant som varde sagt
må ni dock tro
vi blott förklär oss till
hemkära underhuggare som
underhuggarna ej må tro
skall hugga till
likt kamerablixtar från
oklar himmel?!?











eLe