Glömde Låsa Upp Planschen

ur senaste dagarnas drömmar, smått efterhandsslipade



inne i stugan som inte är min
om man tar den vanligaste trappan
återfinns tre gamla klasskamrater i garderoben
som jag glömt låsa upp
nu har de fått vänta
därinne i drygt tjugo år
är visserligen förbannade men
har ändå förmågan att skifta personer
och vårat uppdrag är knappast försent

så med en som just fått barn
tar jag på vägen dit en promenad
genom någon medeltida stad
proppfull med shoppingcentra
missförstår det mesta vi pratar om
men inser vilken musik som
kärleken trots allt sammanfaller för


pappa o jag har precis åkt helikopter
för första gången före vi dör
fast lyckas landa galant på den lilla gräsmattan
där allting fortsätter
med cykeln som fortfarande
går lika bra

på TV klantar sig Lundell
i kvitt eller dubbelt
vinner ändå en tågbiljett
direkt hem till våra rum
från olika tider
ovanför pingpong-bordet fäster han upp
planschen
jag ej sett på snart trettio år
är mönstren hur bekanta somhelst
liksom de obegripligt gröna kulörerna
förfasar mig dock
hur jag ingalunda känner igen
ett enda ansikte
som vore planschen en levande bild numera fullvuxen
från Hogwarths skola
som inte ens fanns då
fastän den mesta science fiction fanns
mitt i världens mysigaste by


och när jag vaknat
före trappan började
där i verkligheten hängde
en svart indianmask
visste inte om dess stirrande skratt
var fientligt eller välkomnande
så det dröjde
ett liv innan min rädsla
passerat
och tagit första steget
där den mexikanske mannen bredvid
log från sin tavla










777