kapitel 1
Älgen går längs badstranden. Det är mitt på den spansk-baskiska eftermiddagen. Rutiga knäsockor och brun skinnjacka på sig har älgen. På själva badstranden ligger kilometervis med kräftor och krokodiler. Havet smeker dem emellanåt. Älgen håller sig längs stråket som går precis innan sanden tar vid. Det är flera till som flanerar här, men ändå känner sig älgen som en alien. Älgen får inte stanna mer än någon sekund - måste knalla vidare hela tiden. Inga varelser får märka hur älgen glor på dem, eller vad det nu är som älgen gör. Läckra kräftor steks sakta under solen, väl vaktade av sina krokodiler. Älgen vill inte vara en sån farlig en, men kunde gott låta sina klövar ta hand om en kräfta, ifall chansen serverade sig. Än så länge är älgen dömd att bara strosa här i den obarmhärtiga solen.
Som på ett smalt kritstreck mitt emellan stranden och staden, går älgen in the middle of the road. Trafikreglerna lyser dock med sin frånvaro här. Nyss bytte en puma baddräkt mitt på vägen. En eller annan apa springer hundrameterslopp bort till glasskiosken och går demonstrativt långsamt tillbaka. Det ser då för lustigt ut! Ja, glass var det många år sen man provade, tänker älgen och knäpper upp översta knappen i skinnjackan. Utan den skulle älgen likna Stig-Helmer, men som väl är har älgen sina tuffare sidor. En sommar arbetade älgen som carpenter, en annan som långtradarchaffis, morsade då och då på björnar och giraffer. Det som mest påminner om den tiden är (förutom allt av Elvis) låtarna av Charlie Rich och Gordon Lightfoot. I sina lurar sätter älgen på en nu, för att få sin upphetsning lite mer coolt vankande. Sockorna har självmant kavlats ner en bit längs vaderna, men älgen ger fan i att dra upp dem på nytt. Man är ju på semester!
Älgen har kommit inifrån de gamla gränderna, som en turist i vilken badstad somhelst, i bästa fall San Sebastian. Så hette en släkting till älgen, innan denne åsamkades ett särskilt fästingbett och gick bort i förtid. Älgen tror sig ha passerat gränsen från det franska Baskien till det spanska Baskien, men är inte helt säker. Somliga slottstorn har redan hunnit blanda sig med minnena av alla vanliga katedraler. En kräfta och en krokodil iakttar älgen. Oj, älgen har stått still! Börjar genast knalla igen, men avvaktar först en psykologisk sekund, så att de ej ska tro att älgen reagerar. Det gick bra. Dock bortanför nästa glasskiosk blir älgen påsprungen av en apa. Trots sin stolta trofé kunde den apan inte ta det lugnt tillbaka. Nu flyger glassen ända ner i sanden. Älgen börjar nästan också gråta. Nu kommer väl halva stranden att flockas omkring älgen?!
777
13 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar