AmerikaKafka, part II (i franskt grepp)

101

Avslutar just Kafkas Amerika [Den Försvunna]. Bland det sista som jag ännu inte hade läst av Kafka, fast kanske den jag tycker allra bäst om. Här en mixad spegling av historiens mittparti, i form av ännu en 100-ordsHistoria:




Medan K icke fann frukosten lånade fransmannen korv ur dennes resväska. Snokeriet förargade K som uppsade bekantskapen. På hotellet blev K kvar som hisspojke. Efter en minuts oanmäld frånvaro åkte K ut. Det hjälpte föga hur han behövt hjälpa irländaren ej ramla. Ty försupna vänner skvallrar om egna belägenheten. Förste-portieren stängde närapå in honom bland andre-portierernas sisyfosarbete. K glömde sina identitetshandlingar där han omöjligen kunde visa sig mer. Lagens väktare nosade upp sjunkande ryktet. K kutade ifrån konstapeln. Fransmannen skänkte tillflykt, till K:s ökade tacksamhetsskuld. Enorma madamen ämnade hålla K som betjänt och lekboll. Var tryggheten förnuftigare än fullständig frihet?









101