Mellan Vagn 12 och Vagn 13

ett försök att fånga dagens dröm, som jag drömde ovanligt mycket "utifrån" som en klassisk film

 

 

Tåget hade stannat på vad som torde vara en station. Tolfte vagnen hade blivit avkopplad från trettonde. Vi satt kvar en trevlig skara i den bakre halvan av tåget, men ändå såg jag den främre halvan lite ovanifrån. Det verkade vara en vanlig solig dag. Maffiabossen hade dock passat på att kliva ut i glipan mellan Vagn 13 och Vagn 12. Där var mer som en ridå av tungt tyg än en dörr av lättmetall. Räknade han kallt med att hinna tillbaks in i tåget?! Till vilken halva i så fall? Ja, vilken skulle avgå?? Maffiabossen såg ingalunda direkt ut som De Niro eller någon känd skådis. Ett relativt oförargligt gäng ungar dök upp på perrongen och satte igång att knuffa på tolfte vagnen. Förunderligt nog började hela främre tåghalvan röra sig - fick mer fart än någon trodde var möjligt. Även ungarna tycktes förbluffade.

 

Nu såg jag från fågelperspektiv hur tåget skenade bort, helt utan lokförare, längs det ganska branta bergslandskapet. Samtidigt satt jag väl kvar i Vagn 13 på stationen, där jag hade försökt inspirera halvbekanta att hänga med på diverse kortare resor med finfint fika. Särskilt kvinnan som talade franska, tyska, engelska och svenska precis lika flytande - så det förblev ett mysterium vilket land hon hörde hemma i. Vad jag än hade ropat till hennes säte, hade hon svarat engagerat, men aldrig så personligt som jag skulle önska. Ännu tidigare i drömmen hade pappa varit på väg att fara och handla med oss i bilen. Någon härlig butik som min farbror brukade frekventera medan han levde, skymtade fram på en rad i korsordsbilagan. Jag fick gärna ta några tuggor i ensamhet av brödet som låg bredvid kylskåpet. Emellertid mikrovågsugnen hade mamma flyttat in i sovrummet - förmodligen för att lättare få god konsistens på sin medicin.

 

Den förlorade främre tåghalvan höll sig ringlande på spåret, längre än man kunde förvänta sig i sådan rasande fart. Till sist skedde dock den oundvikliga kraschen. Folk flög ut över klipporna och grästuvorna i hemskt färgglada kaskader. Fast där var inget stup, ty tåget hade glidit ända ned plattare mark, ungefär som vid målgången efter ett störtlopp. Vissa var redan döda - andra klarade sig utmärkt. Några kräktes blod - flera familjer dukade omedelbart upp glad picknick i klippgräset. Maffiabossen för sin del hade försökt sälja vidare skuld, i form av orivna reverser samt begagnade munskydd. Varken jag eller någon i sällskapet hade nappat på dem.

ZYZ

återigen i Alingsås

5 + 5 vyer i väntan på maj

 

 

 

 

 

 

Triangel #2 : i Klangen

inräknas även såsom Mosaik #43

 

just köpt en triangel

som helt enkelt ringer

och omärkligt svänger

 

med mörkt djup i klangen

min större sort sjunger

så längesen ung när

 

slog PLING på momangen

kan dämpas med finger

tycks alls inget krångel

 

Kurt Olssons haranger

tror Gudrun hörs svinga

så blank som en ängel

 

ej tingel, ej tangel

i snöret blott hänger

dock ett hörn har springa

 

ger ton mer vagt omfång

(form sluten blitt trängre)

må färga blås, strängar

från Mozart till Janglers 

 

 

 

 

 

 

ZYZ

Hårdare Slit i Mjukare Lager

privat spaning och/eller offentligt kåseri

inräknad såsom Jacka #35

 

För fem-tio år sedan gick jag oftast omkring i kavaj och hatt. Nuförtiden knallar jag runt i fleecejacka och keps. Förra decenniet såg jag det som otänkbart för mig att gå på stan i sportkläder. Detta decennium bär jag titt som tätt ett par mossgröna fleecebrallor och mossgröna joggingskor, som återför mig lite närmare 80-talets mjukisdressar.

 

-Nejdå, har ingalunda blivit mer naturvurmande under senaste åren - snarare gillar jag allt skarpare fyrkantiga hus. Och en äkta miljönisse torde väl ha skippat all fleece eftersom den är gjord av polyester. Förmodligen följer komforten av att den här lilla gubben har blivit en smula slöare och fetare.... Å andra sidan bryr han sig mer om motion och vitaminer än någonsin. Arbetar och sliter som ett djur, även söndagar fastän jag kanske inte behöver det.

 

Måhända berättar kontrasterna bara att vanor går i cykler, nyfikenhet kontra mättnad..?! Att även personliga preferenser följer trend och mottrend, vilka snett överlappar diverse fält av tillvaron, längs besynnerliga faser..?! Vad som slog mig nyss handlar emellertid om hur karaktären kan se ut utifrån :

 

Folk skulle kunna få för sig att jag var rikare förr. Tvärtom har det snälla trollet aldrig haft lika gott om egna pengar som nu. Då kan man tro att han snålar in på mycket - men faktum är att fordom undvek jag gärna cafébesök etc som jag numera tar två bitar på utan att blinka.. Det hela visar väl på hur svårt det är att avgöra på skalet vilka tillgångar någon har. För att inte tala om psykologiska tillgångar... Eller som ett par konstaterade i en podd : Det enda man direkt kan avgöra beträffande någon som kör omkring i ett miljonkronors fordon, är att hen var klart rikare (på kontanter) före införskaffandet. Personligen är jag mer än nöjd med att cykla på min cykel.

 

Den sexuella sfären känns mer sällan riktigt lockande, vilket säkert återspeglas i hur jag låter bli att "klä upp mig för någon". Samtidigt spanar jag in kvinnors klädvanor med samma intresse som alltid. Den här texten må låta både materialistisk och tämligen egofixerad, men den handlar snarast om att nå distans till egot - att medvetandegöra sina bevekelsegrunder.

 

Den mest märkliga motsägelsen i mitt liv, måste vara att jag träffar allt färre personer trots att jag blir alltmer intresserad av människor. Runt 2003 när mötena löpte som mest frekvent intensivt (fastän jag inte ens ville skaffa mobiltelefon) - då var det nog likafullt min egen fantastiska roll i nätverket som stod i centrum för mitt intresse. Numera har jag börjat uppleva mig som gäst i sociala sammanhang, som någon som får äran att interagera eller åtminstone observera. Blygheten har åter tilltagit en smula, precis som under grundskoleåren, om än med en helt annan självsäkerhet att koppla på när autopiloten får råda. Känner mig mer främmande och ovan igen inför hur omvärlden fungerar.

 

Även om det hade varit möjligt att göra långa resor 2020-21, skulle min inkomst ha räckt också till både uppdatering av flera apparater och nya lyxbyxor. Ändå lägger jag hellre resurserna på framtiden nu - för att få ha ljus i det potentiella mörkret. De pengar jag förbrukar omedelbart sker mest i form av mat. Före 2011 slukade jag snarare CD & dvd-skivor än mat - vilket på sitt sätt var förnuftigare, eftersom jag fortfarande har glädje av många discar. Diska upp efter all mat hinner jag sällan färdigt.

 

 

 

ZYZ 

Tröskel #32 : Förvillande Vilken Villa

en tydlig drömscen, drömd för cirka tre dygn sen, och sedan en smula snurrigare rester från dagens slummer

 

 

bland samma backars villahus

fast i en annan ordning

försenad av aprilskönt ljus

jag far här runt på spårning

 

ty ett av husen skall just bli

mitt eget, står det skrivet

trots trott mig evigt bunden vid

en lägenhet i livet

 

blott återstår ett lyxproblem :

nu fattar föga vilken

jag valt - hur kan man ge bohem

förvillad tillgång till den?!?!

 

en onumrerad nyckel dock

min ficka bär att minnas

bestämt när både golv och nock

fått tanken klar att finnas

 

 

*   *   *   *

*   *   *   *

 

 

jag drömmer även radhus rad

hos gott om svenska hjärtan

likt gula frukter längs blå stad

med kluven smak som stjärtar

 

en särskild samling postpaket

blir liggandes på stenar

i väntan att vår påskraket

skall sända blad åt grenar

hur än jag raskar på mitt tramp...

hur än små mönster tätnar;

hur solsystem än flyger fram -

hann damma ej, blott äta

 

där sitter en grupp märkliga

mitt i det familjära

och drömmer alltmer verkliga

hur snedbyggd vagn må bära 

 

 

 

 

ZYZ

Jarmo Gärs skådar Familjen Bäverbär

inräknas såsom tredje avsnittet i fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion

 

Jarmo Gärs stod isolerad på ett klipputsprång över den forsande älven. Vari han återigen lät sin spinnande tanke försvinna, snett ned i  vårfloden som överröstade roliga radioprogram i lurarna. Strax hördes dock Snoddas sjunga Kalle Storm, medan solen lugnt kikade fram ur dörr efter dörr i molnslöjan.

 

Jodå, nej minsann, Jarmo ångrade sällan att han var en ensam man. På sitt bästa, bergiga, barrdoftande land, saknades aldrig tålamod, enbart någon dam eller ett par knektar att spela kort med. Ändå här - så mitt i medelåldern man kunde komma - hade Gärs allt oftare börjat vackla. Uppdragen kändes ibland alltför orelaterade till mänsklig omgivning. Hur stark han än stod med ena benet i Medelpad och andra benet i Ångermanland, så blev det sällan längre någon fångst.

 

Hans äldsta kompanjon Ragnar Harr satt ända bort i Gobi-öknen och försökte fiska där. Ingen hade varken velat eller vågat hänga med gubben på en sådan vansinnig expedition. Medan hans yngsta kompanjon Arvid Id låg i stadsparken bland blommande krokusar och metade i dammen. Jo, där låg pojkspolingen med sin nyblivna madame Lizette Lax och deras unge. Ingen av dem fick förmodligen napp, på annat än skrot eller sand. Någon and eller ödla kunde ledsamt nog stryka med på kuppen.

 

Kumpanerna levde icke längre upp till sitt rykte som mästerfiskare - knappast ens till sin arbetsroll som detektiver. Avundsjukan dök inte desto mindre upp hos Gärs, slet hans hjärta isär. Genom tankar på Arvid Id som bildat familj i god tid... även huru Ragnar Harr hade hela konkarongen bakom sig - ej behövde gubben hålla utrustningen ständigt beredd.

 

En blixtrande blick över axeln kastade Gärs samtidigt som spöreven. Där satt de uppenbarligen : Familjen Bäverbär hade redan anlänt!! Här fanns ju knappt några färska skott än, för att inte tala om bär. Likafullt parkerade familjen sina fällstolar på älvens lilla standremsa. Bäverbärs brukade ha vett nog att vänta till juli eller åtminstone juni, innan de satte sina tänder i skogens skafferi. April måtte vara nytt världsrekord!?! resonerade mästerdetektiven.

 

Till skillnad från äkta bävrar, byggde denna familj ingen hydda av grenar och bladverk, nej de bara smällde upp sitt tält av polyester och lättmetall. Däri kunde de sitta kvällen lång och få både kåkar och straight flush varv på varv. Som godnatt-litteratur läste de kanske inte precis Tvillingdetektiverna eller seriesoldaten 91:an, vilket Jarmo gjort under halva sin barndom. Förmodligen frossade de på torrare böcker. Hursomhaver var hela sällskapet klädda i bävernylon, även den särskilt lilla medlemmen. Månne förklarades deras supertidiga säsong av att Bäverbärs hade skaffat en ny bäbis?! De måste ju hitta mat...

 

 

 

ZYZ

mina äldsta marker med nya ytor

Torpadammen + Pennygången

 

till Radomir Räv från Sakarias Ekorre

för mig baserat på inre återglimtar från andra halvan av 80-talet, om än de stafettskrivna fabeldjuren må ha en annan tidshorisont :

 

 

God påsk på dig, Rävin, gamle lekkamrat!! Kan förstå ifall du blir hemskt förvånad, över att få sånt häringa brev. Och från ingen mindre än mig, Ekorrun! Livets alla intryck rusar fortfarande kring min svans.... skulle behöva respons på vilka som är verkliga eller drömda, inklistrade eller utklippta..?

 

Minns du när vi var lagom små ungar, hur vi skuttade runt i halva skogen?! Bävurn var med på bravaderna ibland. Älgän höll vakt. Plockade skrot gjorde vi och jagade skuggor. Långa eftermiddagar om vårarna främst - när de körde såväl jazz som synth i rocken och nästa frukost låg en oändlig bit bort.

 

Numera känns vilken kväll somhelst kylig och folktom. T.o.m. på påskafton sitter många djur hemma och ugglar i sina gryt, eller väljer andra himlakroppar att spela beachvolley på..  Alla grävskopor står fastfrusna. Somliga spränger industrilokaler eller bränner hela skolbyggnader snarare än biblar och häxor, så man får lukta sig extra för vart man sätter sina spår..

 

Jag vill trycka PAUS på videobandspelaren, men Record-funktionen går icke längre att stoppa.... eftersom maskinerna är bortkastade. Knappt ens i något bland de tusen små dataspelen funkar det att följa samma gångar längre - alla gamla labyrinter leder till en helt okänd labyrint.

Det här är alltför komplext levande för att rymmas i varken ett sms eller telegram. Radomir, om du saknar personlig brevbox, hoppas jag mina rader likafullt kommer fram via Haran?!

 

Har förstått att ni har'e bra ihop, hur Kristina har fött en hel skara ungar till världen. Raskt liv! säger jag som ingen har. Tyckte mig skymta ett par av era raror häromdagen, när jag tog en promenad längs gränsen till Nya Skogen. Hur är det ärligt talat att bo däruppe..?

 

Förväntar mig inget svar från din tass, såvitt nu blyertspennstumpen ens kan vässas och radergummit icke spruckit i tusen bitar. Ej heller att din hustru ska hinna vidarebefordra några repliker.. Alltid redo var du hursomhelst att komma med överraskande kommentarer, och smått mästerlig på att rita figurer - så sådant ser jag också fram emot igen.

Rävin min vän, har fortfarande en smula svårt att förstå varför du/ni lämnade Gamla Skogen för gott. Var det en bara naturlig del av karriären eller kånkade vi omkring på såpass tröttsamma perspektiv..?

 

Ugglon brukade ju skruva in program på sin television, grejer som var populära i Gamla Sverige. Vi tjuvkikade bakom grenverket på en himla massa program, torra torsdagar blandade med fräcka fredagar, närgångna reportage om våra släktingar eller fjärran problem, alltifrån Razzel med inköpta guldgruvor till Tårtan där råttliknande människor försökte sig på bageriets konster.

 

Bästa kamrat Radomir, som du sällan kallades då.. För oss hette du Rikard ett år, och Fredrik i närmare tre månader, en annan dag Rolf. Förmodligen var du sällan så noga för egen del - men jag hyser respekt för om dina versioner till äventyrs var helt andra?! I gengäld fattade ni nog aldrig riktigt vem jag är..? Har alltid förknippat dig med komedier och galna experiment - fastän din tillvaro visserligen må vara ett vanligt, seriöst drama..?

 

Nåjo, nog har man träffat en eller annan hara i sina dar, men med begränsat gensvar. Där har sällan blivit mer än ett par game badminton eller diktläsning över en gemensam sallad. Inte ens någon bävur eller rådja har stannat kvar. Ekorror kan förstås vara skönt hemtama med kompatibla svansar i längden, men de samlar på allt möjligt utom på mig - trots att jag samlar på dem.

 

Saknar våran vänskap, helt enkelt. Även om den knappast går att återskapa på samma vis.. så hoppas jag vissa tillfällen som dessa påskdagar : Att få skutta vid din sida igen, om än i maklig takt... och plocka ut nytt skrot, inifrån valda vilda buskage.

 

Ekorrun, Sakarias

 

 

 

ZYZ

PåskRim till Haran från Undulaturn

 

Kvar här jag svävar på PåskPlanét fjärran

från eran jord, närmast drunknar bland fjädrar

Bottenlöst bolster hållt lugn profét skärrad

vars kors roterar : Retur till djur, trädbarr

 

Sagan kör på, som om fåglar drar kärran

ut ur vår tvättmaskin, vingarna vädrar

skrothögar av Jan Lööf : KioskKomét spärrad

Skruvar skratt, dämmer upp... Bävurn får brädknarr

 

Helgen har anlänt att bära hem Herran

Flygfärdig kärring ger kvastkurs åt tjädrar

längs tolv ovala hörn : galet kläckt är rad

Hönön tar städrock på - Ugglon gör klädnarr

 

 

 

 

återinträdande i stafettskriven påskkalender

påmind om fantasifullt Snugglesque rymdfärd

vari Utturn hade blivit Undulaturn

bollar jag med ägg ur bl.a. denna djupa lucka :

https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1752551

 

 

ZYZ

Vårliga Vyer från Uddevalla

PåskBrev till Haran från en FiskarDeckare

besvarar & söker svar genom spin-off på gammal stafettskriven påskkalender

inräknas även såsom andra avsnittet i fjärde säsongen 

av FiskarDeckarTrion, en meta-dokusoppa.

 

 

 

Hallojsan, Haran! Ragnar Harr här, ända bortifrån Öknen! Hörde talas om dina påskbrev på radion. Passar på att sända en hälsning i retur. Här sitter jag på en kamel och försöker fiska. Fruktansvärt långt ifrån dina sagolika skogstrakter!?!

 

Nåjo, du känner kanske ingalunda till min existens ens? Jag ingår i FiskarDeckarTrion, fast mina kompanjoner är kvar hemma i Hälsingland och dylika norrmarker. Nu sitter jag ensam i Gobi och spårar fisk. Det blir lätt oerhört ödsligt. Så kände behov att slänga ut en tråd... mens du likafullt söker allmäna besvaranden. Vet att du såsom varandes hare är lyckligt gift med en räv. Hur svårt var det att få era stigar att korsas?

 

Närmare bestämt heter du alltså Kristina, har jag snappat upp. Är du händelsevis bekant med Karolina Karp? Den kärringen ska föreställa en skarp kriminalreporter, samt är medlem i en annan sorts fiskardeckartrio med två lite rarare kvinnor vid sin sida. Det var K.K. som rapporterade om ditt mysiga pysslande med kollektiva brev i dessa tider.

 

Vi brukar mest bara bry oss om vad som sker i sjöarna och diverse forsar (eller ej sker). Emellertid gräs och buskar, bark och mossa, förefaller mig nu som rena djungeln av fuktigaste liv - jo, i jämförelse med all denna sanslöst uttorkade sand. I nästa andetag vill jag också säga : Har den äran på påskhögtiden, lilla hara där!!  Hoppas solen skiner över er ännu gulare men mildare än här?! önskar Bäste Herr Harr.

 

 

p.s. Vågar nog dessutom avslöja huru FiskarDeckarTrion medverkat i dokusåpan som din ugglevän Hans-Hugo nyss satt och spanade in. H.H. tyckte tydligen där hände hemska grejer och gick alltför vilt till. Fastän vi är människor snarare än djur - eller just därför? Jag råkade läsa Ugglons kommentar i forumet där våra tittare presenterar vad de nappat på.. Sedan la jag ihop ett plus tre, och fann inget aprilskämt alls i det faktum att ugglan Häggren umgås i dina kretsar.

 

Haharu, det är helt lugnt, jag skriver ingalunda för att utreda dina motiv på något vis - tycker bara det var roligt med Ugglons uppskrämda synpunkter... H.H. har ju hursomhaver en ofantlig bit kvar till Utturns kritiska inlägg. Den muttrande uttern vill stänga ned hela programet som vi förekommer i, och därtill beröva oss fiskelicensen. Tursamt nog förmår ingen göra något sådant från erat universum (utan skulle kräva att K.K. öppnade fler portar till eran sagovärld först....)

 

Oavhängigt hela historien, hoppas jag vi kan bli brevvänner i varje fall?!? Mina hederliga kumpaner hälsar också på distans, dvs Arvid Id och Jarmo Gärs. Fast jag har ännu ej hunnit berätta för dem vem Haran är - så det kan ju mycket väl hända att de bara gapar och tiger. Jisses, nu nappar det trots allt någon varelse här!?! Måste sluta skriva.

 

 

 

 

 

 

 

ZYZ

Gräns #31 : Trä på Kroppen bestämd Tid

Dröm nyss, eller snarare ett tillstånd som löpte över flera drömscener /flera snoozanden.... inräknas även såsom Rondell #24

 

Samhället hade delat upp verkligheten i olika långa tidszoner. Dessa träddes automatiskt på ens kropp eller av ens kropp. Likt tunna men ogenomträngliga kokonger, längs genomskinliga tunnlar...

När man åkte med lokaltrafiken så funkade tidszonerna ungefär som munskydd, tänkta att hålla smitta isolerad. Somliga varade bara fem minuter medan andra var någon timme långa. Om bussen ej hann fram före ens iklädda intervall var slut, så fick man omedelbart kliva av.

Ingen tidszon lät sig förlängas medan man var inne i den. Bytet måste ske utanför, företrädesvis på gatan. Hade man tur behövde man aldrig byta den här soliga dagen - hade man otur dröjde det en evighet tills nästa scen startade.

Samtidigt visade varje aktuell tidszon ett sorts videoklipp i ens huvud, som verkade motsvara tillvaron man for igenom. Mao ingen skärm man tittade på - snarare en kollektiv matris av skilda fält.... Möjligtvis var det en själv som blev iakttagen av samhället på inställd kanal.

Det tycktes både mig och min gamla släkting fruktansvärt svårt att synka lämplig reserutt med lämpligt tidsintervall, för att inte tala om lämplig video. Man kunde ju icke kontrollera vilken tidszon som träddes på ens kropp. Åtminstone hade vi ingalunda kommit på något tillvägagångssätt.

 

 

 

 

ZYZ

PåskSonett från Ugglon till Haran

återkopplande spin-off på gammal kalender stafettskriven :

 

 

Ho ho, skära hara, så bra du har!?!

Knappt orkar nu motsvara skön sonett

Här på skogens TV jag döden sett

Vart ägg snart är proppfyllt av forna dar

 

Hur vändkorset än skiljer par från par

...må blott fyra dygn oss passera snett....

Med jordtyngda vingar sig mössen klätt

Djupt in i mitt träd troget pärlor spar

 

 

Hu, huttrar alltunder Uranus ljus!

Vem sänt gul varm stråle som galet flyr?

Hör skuggorna snurrar där klarhet smög...

 

Får hoppas ni funnit ett hyggligt hus?!

Din rävfamilj önskas lugnt äventyr!!

Jag drömde hur vild vårens saga flög....

 

 

 

 

Hans-Hugo Häggren, historiens överinseende

på palmsöndagen, sju år efter det begav sig

 

 

 

ZYZ

21-i-Topp Avsnitt av Podden Snedtänkt

 mao Sveriges kanske både roligaste och mest lärorika podd inom ämnen som TV-historia osv. Snedtänkt görs ju av kulturnörden Kalle Lind, i samverkan med gästexperter.

 

Bland de cirka trehundra avsnitten sända via SR från 2014 fram tills nu, kan jag mycket väl ha hört en tredjedel. Varav somliga jag återkommit till flera varv - och hyser alltjämt hopp om att beta av allihop... Samtliga program ligger lyssningsbara på t.ex. SR:s egen sida. (Favoritlistan kan komma att uppdateras strax efter en och annan repetition)

 

1

OM TEVEVINJETTER

även kallade signaturmelodier

sändes juni 2018

med gäst Sara Ödmark

 

2

OM OLSSON I SVENSK HUMOR

dvs hur ofta namnet Olsson förekommer på komiska figurer

sändes januari 2021

med gäst Niklas Kvarnbo Jönsson

 

3

OM ANITA LINDBLOM

sändes november 2020

med gäster Systrarna Lockwall

 

4

OM ABBA PRE-ABBA

sändes maj 2016

med gäst Fredrik Lindström

 

5

OM MANUSFÖRFATTARE

sändes mars 2018

med gäst Cilla Jackert

 

6

OM SEX I LITTERATUR

sändes januari 2017

med gäst Jenny Jägerfeld

 

7

OM PETER HIMMELSTRAND

sändes april 2020

med gäst Fredrik af Trampe

 

8

OM RIMMET

sändes maj 2019

med gäst Lotta Olsson

 

9

OM BLANDBAND

även kallade mixkassetter

sändes maj 2015

med gäst Ina Lundström

 

10

OM BUSRINGNINGAR

sändes april 2017

med gäst Olle Palmlöf

 

11

OM SUBKULTUREN SCIENCE-FICTION

sändes april 2020

med gäst David Nessle

 

12

OM GUSTAF FRÖDING

sändes mars 2019

med gäst Malin Biller

 

13

KLURIGA GUBBAR OCH FÅNIGA TYPER

sändes januari 2015

med gäst Sanna Persson-Halàpi

 

14

OM JÖNSSONLIGAN

sändes juni 2016

med gäst Josefinito Johansson

 

15

OM JAN LÖÖF

sändes juni 2016

med gäst Ika Johannesson

 

16

OM SERIETIDNINGSREKLAM

sändes februari 2018

med gäst Jimmy Wilhelmsson

 

17

OM FLASHBACK FORUM

sändes april 2015

med gäster Valle Westesson & Kringlan K Svensson

 

18

OM BERGMANS OFULLBORDADE

sändes oktober 2017

med gäst Jan Holmberg

19

OM SUBKULTUREN HÄLSINGLAND

sändes maj 2018

med gäst Brita Björs

eller valfritt bland övriga "subkultur"-avsnitt om svenska städer och landskap

 

20

OM DRAGSPELET

sändes juni 2019

med gäst David Nessle

 

21

OM COUNTRY PÅ SVENSKA

sändes november 2017

med gäst Ina Lundström

 

 

 

ett par goda Bonusar för annan säsong :

 

OM JULLÅTARNA SOM GLÖMTS BORT

sändes december 2015

med gäst Anna-Lena Lodenius

 

OM TEVEKALENDRAR

dvs SVT:s adventskalendrar, sedermera kallade julkalendrar

sändes december 2018

med gäst Caroline Cabot

 

 

 

ZYZ

Upplysande Gobitar

Hade ingen aning att det kan lägga sig snÖtäcke i Öknen 😲åtminstone i Gobi, vari de vilda kamelerna äter snön för å få vätska 😱 (enligt BBC som for runt en månad innan kamelflocken lät sig filmas närmare) där snabbt växlar mellan +50 och -40. 

 

Jag hade heller inga hål i tänderna alls nu 😃 inget som behövde åtgärdas.. - javisst, tog av mig munskyddet under själva kollen 😜 Nästa besök om två år!! - må det vara folktandvården som blivit mindre ambitiös eller jag som äntligen kan njuta frukterna av bättre borstning?!? ty käkar tusenfalt mer marsipanig choklad än sandig snö 🤣

 

 

 

ZYZ 

PåskFiskaren på ÖkenBesök

Ännu en Historia gjord av Hundra Ord. 

Här en mättad liten lägesbeskrivning, i vad som 

inleder fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion.

 

 

 

Kan man möjligtvis fiska i öknen??? hade Ragnar Harr undrat hela livet. Nu satt gubben äntligen på en kamratlig kamel, med metreven djupt i sand. Den mest gynnsamma sanddynen hoppades Harr ha valt, tillika skönaste sittdynan. Komplett stilla stod trotjänaren, medan storfiskaren ingalunda lyckades hålla metspöet fokuserat. Alltför febervibrerande att behålla galonhatten på - än outhärdligare utan!! Närmaste trekvarten nappade ingen fisk, inte ens dold skorpion. Kvällen dock var ung, jomenvisst, nattetid sades livet vakna här. Fyrtiofem grader förmodades hettan sjunka - kunde bli snö... Knappast Sahara hade resebyrån fixat- snarare Atacma eller Gobi?? Ökenräven stod redan och iakttog norrlänningen mellan pucklarna.

 

 

 

 

 

 

 

ZYZ

Alla Goda Tidningar Är Tre (ren inbillning)

 inräknas såsom Gräns #31

Styr in på återvändsgatan där bara nummer 3 har tidningen. Ännu en gång ligger där i främre cykelkorgen exakt tre exemplar, just här!!! Brukar ha uppbunkrat mellan två till trettio tidningar, sällan bara tre.

 

Oavsett i vilken ordning jag tar alla gatorna, oavsett hur ofta jag fyller på därframme och oavsett många tidningar som återstår, så noterar jag trenne vid 3:an. Känns magiskt! Även om det skulle rymmas inom alla sannolikheters ramar...?

 

Senast förstärktes min förundransfullhet av att "...tre..." samtidigt nämndes i podden jag lyssnade på. Liknande sammanträffanden kommer väl att ske många gånger i livet [i synnerhet som de flesta gator innehåller ett hus nr 3 och de flesta program kommer att nämna något med tre]. Det märkliga är kanske snarare att jag lägger energi på att lägga märke till förhållandet?!?

 

Tja, min hjärna gör iofs mer än så... Om där är framlagda sju tidningar, varav tre vikta åt höger och fyra vikta åt vänster, och mina fingrar naturligtvis fiskar upp den "i mitten" - så förtjusas jag i samma andetag över hur 3+3 återstår vid 3:an, fastän antalet snarast bör formuleras såsom varandes sex.

 

Vid ett hus nummer 42 brukar antingen fyra eller två tidningar återstå, sällan tre. Möjligen hinner jag omedvetet förbereda för att detta förhållande skall råda då?? Eller som sagt så ser man de symmetrier man vill se, och blundar för resten av alla fall...?

 

Emellertid misstänker jag att tre-tendensen kan ha med katten att göra. Ty den ligger ibland där på deras stentrappa, och stirrar på min uppenbarelse. Som genom sitt tredje öga eller från ett magiskt plan...! Kanske har själva platsen något kraftfält - varigenom skilda fenomen silas och tenderar inordnas i matrisen 3...?

 

Sådär trode jag oftare förr i tiden - eller försökte åtminstone tro. Ingen slump fanns, ansåg jag. Nuförtiden inser jag att världens oändliga variationsrikedom kommer att frammana även de vackraste exempel titt som tätt.

 

Mönstren tycks mig mindre särskilda nu, mer allmänna - om än jag drar mig för att kalla dem slump. Varje system är trots allt byggt av regelverk som inkluderar påverkande faktorer - inget kan bli precis hursomhelst, lika lite som totalt förutbestämt.

 

 

 

ZYZ