Sommaren kommer cyklandes
ända hemifrån
till höstens oerhört avlägsna
kyrkogård där varje ande
skulle få kulörlyckliga
vårblommor samt halvannan
fågelsång sorgförlöst
= poetisk stafett med en skrivarvän...
Hon gav mig trenne orden "hemifrån, kyrkogård, halvannan".
Jag har lagt till 18 egna ord så det blir 21 i dikten.
Även en smula Ferlin-inspirerad...
ZYZ
Gräns #34 : Drömsekvens från inatt
Den nyss flummiga, änglalika lilla fröken, agerade i nästa
andetag skärpt som en stridspilot. På exakt nödvändiga sekunden styrde
hon in vårt flygplan mellan grottväggarna - inte en fena snuddade vid
berggrunden. Livsfarligt svävade gruppresan lugnt över universums
vackraste korallrev. Drygt tjugoåring var hon redan fullfjädrad guide,
dessutom navigatör. Invändigt tycktes flygplanet ofantligt som ett
kryssningsfartyg. Skulle flytta min resväska från toaletterna, när en
bekant medresenär bad få låna en bit tvål. Började rota men hittade mest
gamla fruktskal i facken. Uppenbarligen hade jag glömt packa upp
alltsammans efter förrförra sommarens tripp. Borttappad var ingalunda
längre boken vår guide berättat om.
= ännu en Historia gjord av Hundra Ord
ZYZ
blir som vanligt lite fler än ett dussin fenomen omnämnda... trodde många skulle visa sig vara mer eller mindre från 80-talet - eftersom det sätter tonen för zäta för mig
1
INTERMEZZO
passar inte särskilt bra att starta med, men om vi väntar till mitt i... så brukar jag glömma att ta paus
2
KRYZZ
utklippta inslag som bildar ledtrådar till korsord i svensk television
alternativt RAZZEL
uppesittarprogram med diverse spel, svenska sketcher och brittiska serier i sig
= inget behov av att Zappa
(före ZTV osv)
3
ZICK-ZACK
ZIG ZAG
dvs själva mönstret (inget speciellt varumärke som tagit sig namn av fenomenet), mer distinkt än bara ZEBRArandigt
4
ZODIAKEN
de Tolv Tecknen som varje horoskop i världen består av
(i personliga proportioner - ingen är blott ett)
5
GONZO (på trumpet)
eller ZOOT (på saxofon)
eller FOZZIE (bara prat)
kanske nån mer mupp från The Muppet Show
likt dockor som månne rymt från ZOO
6
JAZZ
(ja, dessvärre försent för MOZART
inklusive Die Zauberflöte = Trollflöjten
Tröstpriser delas redan nu ut till sångare såsom Zelmani, Zetterlund, Afzelius, samt tusen dansband i stil med Larz-Kristerz som jag aldrig hunnit lyssna på)
7
WIZARD OF OZ
musikalfilmen
(där varken Ozzy, Lizzy eller Zeppelin får plats)
eller möjligtvis raska komedin ZAZIE
nej, väljer hellre djupa Spegeln = ZERKALO av Tarkovsky
8
ZzZzZz ...
SNOOZE
... zZzZzZ
(på sätt och vis kom intermezzot nu
som vissa skulle föredra uppsvullna av PIZZA med mozzarella, till dessert massa mazariner, medan jag nöjer mig med Zartbitter Marzipan, ingen Zingo
men sedan ZINK, ett supervitalt mineral och tillika grundämne
9
TARZAN som ligger till grund för
TRAZAN & Banarne
10
ZOOMA in
på någon viss ZON
som dessförinnan såg ut att vara ZERO
IZITSO ?! säger en av Cat Stevens sista skivor
11
ZARAGOZA
stad i norra Spanien
alternativt helt enkelt ZARA
klädkedja med spanskt ursprung
12
sammanräknande, tyska glosor, såsom :
ZWÖLF = tolv
ZWANZIG = tjugo
ZEITWEISE = tidvis, emellanåt
ZWISCHENZEIT = mellantid
ZELLE = cell
ZUSAMMENSETZUNG = sammansättning
ZURÜCKZIEHEN = tillbakadra, flytta tillbaka
för att inte tala om [zweigen] figurer som Fritz L. och Franz K.
Borde istället zäta mig och upptäcka ZOLA, aldrig läst
Bonuz
13
ZIGGY ZIMMERMANN
om man skulle blanda samman David Bowie med Bob Dylan
(medan på min botten ligger typ ZZ TOP)
ZYZ
När var färg redan skönt springer fram
ur vår glänta, med skir grönskas liv
borde lyckan likväl stå i blom
men mitt vemod tar grå, våta kliv
Som en volleyboll snuddar du vid
mina fingrar, vill ej slå till ro
all din glädje på gråtande glid,
varken flyga iväg eller gro
ZYZ
Drömsekvenser från senaste dygnen : första skulle kunna vara en bland mina mest besynnerliga drömmar någonsin - andra en helt vanlig meta-meta bara (relativt vaken)
Runt dörrhandtaget hade man trätt på personen. Det var mer än
bara huvudet som blivit en dörrknopp... halva kroppen föreföll ihopsmält
med sitt uppdrag att vakta entrén. Mannen svävade vågrät, naturligtvis
förkortad, men tänjbar som en självlysande ballong i dunklet. Jag kände
igen spöket som en av mina trogna arbetskamrater - vi brukade jämt hälsa
glatt. Inte heller i nuvarande form utstrålade mannen några bekymmer,
tycktes nöjd att agera dörrhandtag. Här var uppenbarligen hemma hos min
kompis från högstadiets parallellklass. Neongröna maskinen liknade ett
lok; kunde tillverka musik och synka astronomiska tabeller. Jag
förväntades sova uppe i bokhyllan. Tågkupén förblev halvöppen.
= ännu en Historia gjord av Hundra ord :
Längs det nya, museummässiga möbelvaruhuset, lade jag lämpligtvis en multimagisk kortlek i korgen. Man fick omedelbart koppla ihop sitt medvetande med kungakulöerna, så att tolkningen av varje möbel färgades av upplevelsen ens drottning föredrog. Kallaste metall blev varmaste träsmak. Kunde lätt ha lett till att siffrorna konsumerade ihjäl sig. Tvärtom genomskådade min kritiska knekt desto mer. Trädgårdsbelysning som imiterade sommar behövde familjen ej. Synkront funkade kortleken som snoozealarm, så känslan icke skulle sjunka bråddjupt i enskilda fåtöljer. Problemet blev snarare att hitta utgångskassorna. Labyrintens personal hänvisade till hyllor redan besökta. Från inglasad servering gick rulltrapporna till butiker i samma regi.
[inräknas såsom Tröskel #34]
ZYZ
Bland deras låtar 1969-1979, den enda period jag hört rejält, emedan albumen Om Igen! och Valentino snurrade hundra varv via kassett. Det skedde redan från fyraårsåldern och framåt - så somliga fraser och tongångar har färgat min mest grundmurade bild av vad musik är. Och vad språk är - deras ofta göteborgska med kungälvsk anknytning återspeglades ju i hur många bekanta pratade omkring mig. Medan mycket som var magiskt då, kanske jag bara skulle rycka på näsan åt som banala strofer - om det vore först nu jag hade hört bitarna.
1
("Nån ska få MIN GAMLA GULA FLYGMASKIN
och jag ska ge bort mitt frimärksskrin")
cover på LITTLE YELLOW AEROPLANE
skriven av John Rostill, originalversion av Leapy Lee
(även Svenne & Lotta sjöng in en senare)
2
UNDER VÅR SOL
("jag har en spegel... ...bakom hör jag livets karusell")
skriven av Johnny Steen & Rose-Marie André
3
LILLA MARIANNE ("..månen över taken lyfter hennes dröm..")
även nämnd som MARY AND THE MOON
skriven av Åke Strömmer & Caroline Williams
4
BORTOM BERGEN
cover på YELLOW RIVER som jag annars hört med Lobo samt Middle of The Road
skriven av Jeff Christie
Många kallar dem dansband - och det stämmer ju - men jag skulle säga att de behärskar avsevärt fler stilar än man brukar bolla med i genren. Trots att Streaplers har spelat /spelats oerhört mycket, och trots att tvillingarna Liljeblad och Lasse Larsson är trogna medlemmar, så har det tagit mig åratal av olika googlingar, för att få någorlunda grepp om vem som är vem, och vilka som gjorde vad i vilken konstellation. Inte minst förvillade var att Gert Lengstrand fortsatte skriva flera av sångerna, fastän han som musiker lämnade bandet redan före låtarna på denna lista.
5
EN DJUNGELROCK
("en svängig krängig.... en härtig snärtig....
Orangutangen spela bas och chimpansen på gitarr")
cover på Hank Mizell som gjorde JUNGLE ROCK redan -58 fast varkar dröjt till -76 innan den blev kult
skriven av Bobo, Collins, Mizell, Simonton
6
VARJE GREJ I VÅRT HUS ("saknar dig precis som jag
...tavlorna på väggen de ler ej mer")
cover på THE THINGS IN THIS HOUSE -64
skriven av Bobby Darin /svensk text av Gert Lengstrand
7
SUSANNA
("så lek inte med mig för länge!")
svensk text av Hans Sidén
skriven av Michael Holm & Joachim Heider
8
("en drottning klädd i jeans") BARA FEMTON ÅR
skriven av Gert Lengstrand & Rune Wallebom
även -74 inspelad av Jigs, Drifters osv
Mest har jag hört den relativt grovhuggne, trägedigne, också skojfriske sångaren Ove Pilebo. Han verkar ha alternerat sångarskapet med keyboardisten La.La:s lite mer änglalika, tunnare röst. Dessförinnan måste det ha varit Robert Löfvendal som körde en lika bitterljuvt feberisande som smörigt hundförtrolig stämma (ibland om Orup påminner den mig). Lövfendal kom nog närmare vad man brukar associera med dansband, som var på väg att föra Streaplers bort från deras ursprungliga rockighet. Hursomhelst gillar jag allra bäst melodierna man covrade 1969-70.
9
SÄJ MEJ VART DU GÅR (Mesembrias, så finns jag där!)
skriven av Gert Lengstrand & Lasse Holm
10
HEM TILL DE MINA
originalet hette som stället SAUSALITO
skriven av Terry Cashman, Tommy West, Gene Pistilli
tre folksångare som komplett hade förbigått min erferenhet
11
("Tänk någon gång på mig!") EN ENDA KORT MINUT
cover på A MINUTE OF YOUR TIME
ursprungligen för Tom Jones
skriven av Clive Westlake / P.A. Boquist
12
NÅN DÄRUPPE MÅSTE GILLA MIG
mest känd med Jan Sparring
skriven av Peter Himmelstrand
(13. Bonus just upptäckt
JAG HATAR MÅNDAN
cover på TELL ME WHY I DON'T LIKE MONDAYS
skriven av Bob Geldoff -79
kände ej till att nån svensk grupp hade tolkat mästerverket - torde lätt bli komisk pannkaka, men ändå viss skärpa i deras försök)
ZYZ
dryg vecka fylld med fruktansvärt skön feber
som kommer, går och stannar, stiger, sjunker;
covida spöket dödar, men jag lever -
på andra sidan fönstret vårgrönt prunkar
får tid dra vinterplagg ur garderoben
beredd att stuva in allt light, bright, shirts, shorts
men juni-drivor dväljs där bakom redan
som aldrig nådde källarn proppad hösthårt
snart halvår efter ligger jag, en trött björn
vars vårstädning må börja då sylt lock fått;
raskt ungar tagit över gårdens skogshörn
likt myror samlar virke, bygger folkslott
blev väckt av äkta åskskur, som om sommar
jag känner ännu dofter, har kvar smaker;
så klar hörs sång, i nästa stund bort domnar
- när upphör värmen, hur vrids fram och bak här??
ZYZ
...inräknas såsom sjunde avsnittet i fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion, en meta-dokusoppa...
plötsligt hugger hettan in
på vårkantens våta altanräcke
torkar sol sina glitterstrålar
likt barndomens lukt av höga dörrkarmar
över vår evinnerliga älv
vars strandplätt känns som en djungel
fastän grönskan hänger gles
som en ringlande kö till vårdcentralen
-Vad är det vi utreder???
-Hurpass hemlig gryningens roddbåt kan bli...?
-Vem som har kastat tillbaka vilken fisk...?
i det kollektivt omedvetna djupet
stigande från 39 mot 40
har återfått fornstora febern
förmodar sig Arvid vara covid
och gravid hans älskling Lizette Lax
"...grensle över en grav..."
ingalunda, ty nu har de levande samlats
till terassmöblernas första måltid
utspökade att föreställa Familjen Bäverbär
i turkosguldbruna joggingdressar
med svalkande hjortronlikör till välgräddad gädda
som hedersgäst Jarmo Gärs ej
velat ana var regisserat
av närmsta kompanjonerna
på gamla friska uppdrag
ZYZ
Vid det här laget torde mitt liv ha kommit minst halvvägs
Emellertid håller jag mig mest kring början och slutet
Vid det här laget torde världen ha vaknat upp
Emellertid drömmer vi att jorden just somnar in
Vid det här laget torde mina texter vara komplett övergivna
Emellertid droppar här in någon glad läsning när jag minst anar det
Vid det här laget torde dina frågor ha växt sig ända upp över öronen
Emellertid ligger svaret i knäskålarna
Vid det här laget torde maten snart vara slut i skafferiet
Emellertid hittar jag ständigt nya kartonger, alltid en bit till
Vid det här laget torde ni ha tröttnat totalt på uttrycket "vid det här laget"
Emellertid börjar jag få smak för att köra vidare på det inslagna spåret
Vid det här laget torde vårt hundrameters lopp vara färdigsprunget
Emellertid ropar de att vi löper MARATON (bland både häckar och hinder, spjut och kulor, sandgrop och vattengrav)
Vid det här laget torde jag ha glömt bort hur feber känns
Emellertid ligger jag och huttrar av hettan, lika skönt som om det var igår
Vid det här laget torde någon ha velat skaffa barn med mig
Emellertid om jag hade trott det - så skulle vi kanske gjort det
ZYZ
Precis sett klart Doctor Sleep, uppföljaren till The Shining. Ingen kan väl förvänta sig samma skräckfeeling eller Kubricksk estetik av Flanegan - särskilt inte 39 år efteråt?! Ändå blev jag (ganska) jäkligt imponerad (sällan förtjust i rysare annars). Hade redan försökt läsa Kings egen uppföljare, men var helt borta bland nya personer, andra platser och skiftande tider. Filmen klargör desto tydligare trådarna, både fysiskt och andligt, framåt och tillbaka. Nu har en ondsint kvinna och en godsint flicka fått starka förmågor, parallellt med Danny som blivit mer än vuxen. Samverkan korsas i en värld som trots allt blir mindre kuslig än originalet. Dessutom får storyn äran att gräva några varv djupare i samma hotell - ja närmast snylta på föregångaren tycker somliga. Jag ser snarast bra balans mellan hyllning och tolkande tillägg. Man landar ibland på rent inkopierade 1980-glimtar, mellan alla 2019-lager.
ZYZ
drömde detta nyss
åter om att jag plötsligt bodde på annat vis än jag bor
Villorna var av den sällsynt lilla sorten, ungefär som lekstugor. Hade just flyttat in i en gul villastuga, fastän den ingalunda var större än min lägenhet. En kvinna ur samma årskull bodde i lillvillan tätt intill. Vi delade tomt, vars slänt sluttade betänkligt. Idag vaknade jag sänglös - utanför såväl villa som tomt. Fann mig själv liggandes på gatan, i ovan sovsäck. Varken överkörd, bortrullad eller utskrattad... Grannkvinnan undrade medlidsamt vad jag gjorde härute..? Mindes inte - heller inga bilder hur där var möblerat inomhus. Misstänkte emellertid skrivbordet känts för trångt. Törhända borde vi slå ihop våra små vuxenstugor till en större?!?
= ännu en Historia gjord av Hundra Ord
ZYZ
ett försök att fånga dagens dröm, som jag drömde ovanligt mycket "utifrån" som en klassisk film
Tåget hade stannat på vad som torde vara en station. Tolfte vagnen hade blivit avkopplad från trettonde. Vi satt kvar en trevlig skara i den bakre halvan av tåget, men ändå såg jag den främre halvan lite ovanifrån. Det verkade vara en vanlig solig dag. Maffiabossen hade dock passat på att kliva ut i glipan mellan Vagn 13 och Vagn 12. Där var mer som en ridå av tungt tyg än en dörr av lättmetall. Räknade han kallt med att hinna tillbaks in i tåget?! Till vilken halva i så fall? Ja, vilken skulle avgå?? Maffiabossen såg ingalunda direkt ut som De Niro eller någon känd skådis. Ett relativt oförargligt gäng ungar dök upp på perrongen och satte igång att knuffa på tolfte vagnen. Förunderligt nog började hela främre tåghalvan röra sig - fick mer fart än någon trodde var möjligt. Även ungarna tycktes förbluffade.
Nu
såg jag från fågelperspektiv hur tåget skenade bort, helt utan
lokförare, längs det ganska branta bergslandskapet. Samtidigt satt jag
väl kvar i Vagn 13 på stationen, där jag hade försökt inspirera
halvbekanta att hänga med på diverse kortare resor med finfint fika.
Särskilt kvinnan som talade franska, tyska, engelska och svenska precis
lika flytande - så det förblev ett mysterium vilket land hon hörde hemma
i. Vad jag än hade ropat till hennes säte, hade hon svarat engagerat,
men aldrig så personligt som jag skulle önska. Ännu tidigare i drömmen
hade pappa varit på väg att fara och handla med oss i bilen. Någon
härlig butik som min farbror brukade frekventera medan han levde,
skymtade fram på en rad i korsordsbilagan. Jag fick gärna ta några
tuggor i ensamhet av brödet som låg bredvid kylskåpet. Emellertid
mikrovågsugnen hade mamma flyttat in i sovrummet - förmodligen för att
lättare få god konsistens på sin medicin.
Den
förlorade främre tåghalvan höll sig ringlande på spåret, längre än man
kunde förvänta sig i sådan rasande fart. Till sist skedde dock den
oundvikliga kraschen. Folk flög ut över klipporna och grästuvorna i
hemskt färgglada kaskader. Fast där var inget stup, ty tåget hade glidit
ända ned plattare mark, ungefär som vid målgången efter ett störtlopp.
Vissa var redan döda - andra klarade sig utmärkt. Några kräktes blod -
flera familjer dukade omedelbart upp glad picknick i klippgräset.
Maffiabossen för sin del hade försökt sälja vidare skuld, i form av
orivna reverser samt begagnade munskydd. Varken jag eller någon i
sällskapet hade nappat på dem.
ZYZ
inräknas även såsom Mosaik #43
just köpt en triangel
som helt enkelt ringer
och omärkligt svänger
med mörkt djup i klangen
min större sort sjunger
så längesen ung när
slog PLING på momangen
kan dämpas med finger
tycks alls inget krångel
Kurt Olssons haranger
tror Gudrun hörs svinga
så blank som en ängel
ej tingel, ej tangel
i snöret blott hänger
dock ett hörn har springa
ger ton mer vagt omfång
(form sluten blitt trängre)
må färga blås, strängar
från Mozart till Janglers
ZYZ
privat spaning och/eller offentligt kåseri
inräknad såsom Jacka #35
För fem-tio år sedan gick jag oftast omkring i kavaj och hatt. Nuförtiden knallar jag runt i fleecejacka och keps. Förra decenniet såg jag det som otänkbart för mig att gå på stan i sportkläder. Detta decennium bär jag titt som tätt ett par mossgröna fleecebrallor och mossgröna joggingskor, som återför mig lite närmare 80-talets mjukisdressar.
-Nejdå, har ingalunda blivit mer naturvurmande under senaste åren - snarare gillar jag allt skarpare fyrkantiga hus. Och en äkta miljönisse torde väl ha skippat all fleece eftersom den är gjord av polyester. Förmodligen följer komforten av att den här lilla gubben har blivit en smula slöare och fetare.... Å andra sidan bryr han sig mer om motion och vitaminer än någonsin. Arbetar och sliter som ett djur, även söndagar fastän jag kanske inte behöver det.
Måhända berättar kontrasterna bara att vanor går i cykler, nyfikenhet kontra mättnad..?! Att även personliga preferenser följer trend och mottrend, vilka snett överlappar diverse fält av tillvaron, längs besynnerliga faser..?! Vad som slog mig nyss handlar emellertid om hur karaktären kan se ut utifrån :
Folk skulle kunna få för sig att jag var rikare förr. Tvärtom har det snälla trollet aldrig haft lika gott om egna pengar som nu. Då kan man tro att han snålar in på mycket - men faktum är att fordom undvek jag gärna cafébesök etc som jag numera tar två bitar på utan att blinka.. Det hela visar väl på hur svårt det är att avgöra på skalet vilka tillgångar någon har. För att inte tala om psykologiska tillgångar... Eller som ett par konstaterade i en podd : Det enda man direkt kan avgöra beträffande någon som kör omkring i ett miljonkronors fordon, är att hen var klart rikare (på kontanter) före införskaffandet. Personligen är jag mer än nöjd med att cykla på min cykel.
Den sexuella sfären känns mer sällan riktigt lockande, vilket säkert återspeglas i hur jag låter bli att "klä upp mig för någon". Samtidigt spanar jag in kvinnors klädvanor med samma intresse som alltid. Den här texten må låta både materialistisk och tämligen egofixerad, men den handlar snarast om att nå distans till egot - att medvetandegöra sina bevekelsegrunder.
Den mest
märkliga motsägelsen i mitt liv, måste vara att jag träffar allt färre
personer trots att jag blir alltmer intresserad av människor. Runt 2003
när mötena löpte som mest frekvent intensivt (fastän jag inte ens ville
skaffa mobiltelefon) - då var det nog likafullt min egen fantastiska
roll i nätverket som stod i centrum för mitt intresse. Numera har jag
börjat uppleva mig som gäst i sociala sammanhang, som någon som får äran
att interagera eller åtminstone observera. Blygheten har åter tilltagit
en smula, precis som under grundskoleåren, om än med en helt annan
självsäkerhet att koppla på när autopiloten får råda. Känner mig mer främmande och ovan igen inför hur omvärlden fungerar.
Även om det hade varit möjligt att göra långa resor 2020-21, skulle min inkomst ha räckt också till både uppdatering av flera apparater och nya lyxbyxor. Ändå lägger jag hellre resurserna på framtiden nu - för att få ha ljus i det potentiella mörkret. De pengar jag förbrukar omedelbart sker mest i form av mat. Före 2011 slukade jag snarare CD & dvd-skivor än mat - vilket på sitt sätt var förnuftigare, eftersom jag fortfarande har glädje av många discar. Diska upp efter all mat hinner jag sällan färdigt.
ZYZ
en tydlig drömscen, drömd för cirka tre dygn sen, och sedan en smula snurrigare rester från dagens slummer
bland samma backars villahus
fast i en annan ordning
försenad av aprilskönt ljus
jag far här runt på spårning
ty ett av husen skall just bli
mitt eget, står det skrivet
trots trott mig evigt bunden vid
en lägenhet i livet
blott återstår ett lyxproblem :
nu fattar föga vilken
jag valt - hur kan man ge bohem
förvillad tillgång till den?!?!
en onumrerad nyckel dock
min ficka bär att minnas
bestämt när både golv och nock
fått tanken klar att finnas
* * * *
* * * *
jag drömmer även radhus rad
hos gott om svenska hjärtan
likt gula frukter längs blå stad
med kluven smak som stjärtar
en särskild samling postpaket
blir liggandes på stenar
i väntan att vår påskraket
skall sända blad åt grenar
hur än jag raskar på mitt tramp...
hur än små mönster tätnar;
hur solsystem än flyger fram -
hann damma ej, blott äta
där sitter en grupp märkliga
mitt i det familjära
och drömmer alltmer verkliga
hur snedbyggd vagn må bära
ZYZ
inräknas såsom tredje avsnittet i fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion
Jarmo Gärs stod isolerad på ett klipputsprång över den forsande älven. Vari han återigen lät sin spinnande tanke försvinna, snett ned i vårfloden som överröstade roliga radioprogram i lurarna. Strax hördes dock Snoddas sjunga Kalle Storm, medan solen lugnt kikade fram ur dörr efter dörr i molnslöjan.
Jodå, nej minsann, Jarmo ångrade sällan att han var en ensam man. På sitt bästa, bergiga, barrdoftande land, saknades aldrig tålamod, enbart någon dam eller ett par knektar att spela kort med. Ändå här - så mitt i medelåldern man kunde komma - hade Gärs allt oftare börjat vackla. Uppdragen kändes ibland alltför orelaterade till mänsklig omgivning. Hur stark han än stod med ena benet i Medelpad och andra benet i Ångermanland, så blev det sällan längre någon fångst.
Hans äldsta kompanjon Ragnar Harr satt ända bort i Gobi-öknen och försökte fiska där. Ingen hade varken velat eller vågat hänga med gubben på en sådan vansinnig expedition. Medan hans yngsta kompanjon Arvid Id låg i stadsparken bland blommande krokusar och metade i dammen. Jo, där låg pojkspolingen med sin nyblivna madame Lizette Lax och deras unge. Ingen av dem fick förmodligen napp, på annat än skrot eller sand. Någon and eller ödla kunde ledsamt nog stryka med på kuppen.
Kumpanerna levde icke längre upp till sitt rykte som mästerfiskare - knappast ens till sin arbetsroll som detektiver. Avundsjukan dök inte desto mindre upp hos Gärs, slet hans hjärta isär. Genom tankar på Arvid Id som bildat familj i god tid... även huru Ragnar Harr hade hela konkarongen bakom sig - ej behövde gubben hålla utrustningen ständigt beredd.
En blixtrande blick över axeln kastade Gärs samtidigt som spöreven. Där satt de uppenbarligen : Familjen Bäverbär hade redan anlänt!! Här fanns ju knappt några färska skott än, för att inte tala om bär. Likafullt parkerade familjen sina fällstolar på älvens lilla standremsa. Bäverbärs brukade ha vett nog att vänta till juli eller åtminstone juni, innan de satte sina tänder i skogens skafferi. April måtte vara nytt världsrekord!?! resonerade mästerdetektiven.
Till skillnad från äkta bävrar, byggde denna familj ingen hydda av grenar och bladverk, nej de bara smällde upp sitt tält av polyester och lättmetall. Däri kunde de sitta kvällen lång och få både kåkar och straight flush varv på varv. Som godnatt-litteratur läste de kanske inte precis Tvillingdetektiverna eller seriesoldaten 91:an, vilket Jarmo gjort under halva sin barndom. Förmodligen frossade de på torrare böcker. Hursomhaver var hela sällskapet klädda i bävernylon, även den särskilt lilla medlemmen. Månne förklarades deras supertidiga säsong av att Bäverbärs hade skaffat en ny bäbis?! De måste ju hitta mat...
ZYZ
