dryg vecka fylld med fruktansvärt skön feber
som kommer, går och stannar, stiger, sjunker;
covida spöket dödar, men jag lever -
på andra sidan fönstret vårgrönt prunkar
får tid dra vinterplagg ur garderoben
beredd att stuva in allt light, bright, shirts, shorts
men juni-drivor dväljs där bakom redan
som aldrig nådde källarn proppad hösthårt
snart halvår efter ligger jag, en trött björn
vars vårstädning må börja då sylt lock fått;
raskt ungar tagit över gårdens skogshörn
likt myror samlar virke, bygger folkslott
blev väckt av äkta åskskur, som om sommar
jag känner ännu dofter, har kvar smaker;
så klar hörs sång, i nästa stund bort domnar
- när upphör värmen, hur vrids fram och bak här??
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar