63-i-Topp Sånger som Värmt min Skalle denna Vinter

oftast belyssnade under jobbet utomhus i tusen sorters hårda väderlekar

 

en aktuell lista från min nygamla horisont, fr.o.m. november 2020 t.o.m. mars 2021 (borträknat alla rena julsånger)

 

vars rangordning som vanligt är mer av poetisk karaktär än definitivt menad - även fast jag gillar 12:an en smula bättre än 21:an, t.ex.

 

väljer 63 eftersom det är nuvarande årets tal 21 x 3

 

 

 

1

PAINTING WINDOWS

skriven av Nilla Nielsen & Nils Erikson

2007 med Nils Erikson

 

 

2

FOOTPRINTS IN THE SNOW

skriven av Ken Hensley & John Wetton

1976 med Uriah Heep

 

 

3

SATURN (Orange Snow)

skriven av Stevie Wonder & Michael Cembello

1976 med Stevie Wonder

 

 

4

ONLY YESTERDAY

skriven av Richard Carpenter

1975 med Carpenters

 

 

5

THAT'S LIFE

skriven av Dean Kay & Kelly Gordon

1966 med Frank Sinatra

(genom filmen Joker 2019)

 

 

6

TÄNK OM JAG DOG I FÖRRGÅR KVÄLL

skriven av Orup

2006 med Orup

 

 

7

STJÄRNA SOM BRINNER (dubbelt så klart)

skriven av Mikael Bolyos & Johan Kinde

2013 med Marie Fredriksson

 

 

8

SÅ SNURRAR DIN JORD

skriven av Niklas Strömstedt

1990 med Niklas Strömstedt

 

 

9

JAYNE FROM ANDROMEDA SPIRAL

skriven av Clifford T. Ward

1975 med Clifford T. Ward

 

 

10

GOD, THE UNIVERSE AND EVERYTHING ELSE NO ONE REALLY CARES ABOUT (PART I)

skriven av Jonas Reingold(?)

2016 med Karmakanic (vari Nils Erikson ingår)

 

 

11

SEVEN STARS

skriven av Ken Hensley

1973 med Uriah Heep

 

 

12

WORLD OF STONE

skriven av George Harrison

1975 med George Harrison

 

 

13

SEIZE THE DAY

skriven av Paul McCartney

2020 med Paul McCartney

 

 

14

I WANT YOU TO LOVE ME

skriven av Fiona Apple

2020 med Fiona Apple

 

 

15

A GROOVY KIND OF LOVE

skriven av Wine & Sager

1967 med Sonny & Cher

 

 

16

FOREVER CAME TODAY

(eller snarast vilken somhelst bland Supremes singlar)

skriven av Holland, Dozier, Holland

med Diana Ross & The Supremes

 

 

17

SEASON SUITE : WINTER

skriven av John Denver

1972 med John Denver

 

 

18

OM JAG VORE... eller måhända TORPAREN FRYSER

skriven av Ola Ström & Per Dunsö

1984 med Carina Carlsson

minst ett nummer från julserien Toffelhjältarna

 

 

19

INFLUENSA ("där jag inte önskar att jag jämt hade en pandemi")

skriven av Annika Norlin

2010 med Säkert!

 

 

20

SÅ MYCKET LÄTTARE (än Luft)

skriven av Uno Svenningsson

1998 med Uno Svenningsson

 

 

21

SNOWBOUND (SNOWMAN) [har känts ännu bättre förr]

skriven av Mike Rutherford

1978 med Genesis

 

 

22

ARRIVING U.F.O.

skriven av

1978 med Yes

 

 

23

N.I.T.A.

skriven av Stuart Moxham

1980 med Young Marble Giants

 

 

24

12 THINGS I FORGOT

skriven av Steven Wilson

2020 /2021 med Steven Wilson

 

 

25

SEVEN

skriven av Aaron Dessner & Taylor Swift

2020 med Taylor Swift

 

 

26

AMELIA

skriven av Joni Mitchell

1976 med Joni Mitchell

 

 

27

IMMA PÅ SPEGELN (en krum gammal vrestall)

skriven av Ulf Lundell

2018 resp. 2020, två versioner med Ulf Lundell

 

 

28

SNÄLLA PAPPA, FLYTTA INTE IN TILL TJÖRN!!!

skriven av Knut Agnred

1998 med Knut Agnred & Per Fritzell

från musikal-kortfilmen Åke från Åstol

 

 

29

LILI-MON-AMIE (STILLA VALS FRÅN ÖFRE SLOTTSGATAN)

skriven av Owe Thörnqvist

1978 med Owe Thörnqvist

 

 

30

SUPERMAN'S BIG SISTER

skriven av Ian Dury

1980 med Ian Dury & The Blockheads

 

 

31

ROCKET

skriven av Nicky Chinn & Mike Chapman

1974 med Mud

 

 

32

(Hon tar av sig sin) TEDDY (ibland)

skriven av Orup

1998 med Orup

 

 

33

LOVING YOU IS SWEETER THAN EVER

skriven av Ivo Jo Hunter & Stevie Wonder

1966 med The Four Tops

 

 

34

AT THE DOOR

skriven av Julian Casablanca

2020 med The Strokes

 

 

35

KÄNN DIG SOM HEMMA

skriven av Per Gessle

2013 med Marie Fredriksson

 

 

36

SURRENDER (and walk away again)

skriven av Per Gessle

1986 med Roxette

inklusive demo-versionen JAG ÄLSKAR

via boxen Bag of Trix

 

 

37

(Lord I) FEEL LIKE GOING HOME

skriven av Charlie Rich

1973 med Charlie Rich "The Silver Fox"

 

 

38

MYSTICAL ONE

skriven av George Harrison

1982 med George Harrison

 

39

WHEN WINTER COMES

skriven av Paul McCartney

2020 med Paul McCartney

 

 

40

THE WORLD IS CAVING IN

skriven av Jonas Reingold(?)

2011 med Karmakanic (vari Nils Erikson ingår)

 

 

41

THE CHAMBER OF 32 DOORS

skriven 1974 av hela ursprungliga gruppen Genesis

2012 med Steve Hackett

 

 

42

DÅ ÄR HELA VÄRLDEN VIT

skriven av Mauro Scocco

2012 med Mauro Scocco

 

 

43

VÅRENS LJUMMA VIND (som lurar dig igen)

skriven av Per Persson(?)

1995 med Perssons Pack (gästsång av Josefin Nilsson)

 

 

44

THE DEVIL'S BEEN BUSY (in my backyard)

skriven av Harrison, Lynne, Petty, Dylan (allihop?)

1990 med Traveling Wilburys

 

 

45

MEMO FROM TURNER

skriven av Mick Jagger & Keith Richards

1970 med Mick Jagger

från kultfilmen Performance

 

 

46

ADAM (He begins to believe in magic)

skriven av Richie Havens

1969 med Buffy Sainte-Marie

 

 

47

FIREFLY

skriven av Ken Hensley

1977 med Uriah Heep

 

 

48

MANY RIVERS TO CROSS

skriven av Jimmy Cliff

1975 med Linda Ronstadt

 

 

49

IT NEVER RAINS IN SOUTHERN CALIFORNIA (it Pours)

skriven av Albert Hammond

1972 med Steve & Eydie

 

 

50

(I Started) LIVING FOR YOU

skriven av Sonny Bono

1967 med Sonny & Cher

 

 

51

I GOT A WOMAN (way cross town)

skriven av Renald Richard & Ray Charles

1957 med Ray Charles

 

 

52

VILLAGE GHETTO LAND

skriven av Stevie Wonder

1976 med Stevie Wonder

 

 

53

MEMORIES (sweet memories)

skriven av Baldwin, Bowen, Wakefield

1975 med The Temptations

 

 

54

JAG BORDE FATTAT....

cover på I KEEP A CLOSE WATCH

skriven av John Cale //Orup & Kinde

2010 med Orup

 

 

55

HOW DO YOU SPEAK TO AN ANGEL?

skriven av Lou Reed

1980 med Lou Reed

 

 

56

COME BACK TO ME

skriven av Ken Hensley & Lee Kerslake

1978 med Uriah Heep

 

 

57

COOPER (CLOSER TO GOD)

skriven av Per Gessle

1999 med Roxette

outtake via Bag of Trix

 

 

58

ONE MORE YEAR

skriven av Kevin Parker

2020 med Tame Impala

 

 

59

COSMONAUTS (Start it Off, Start it Off)

skriven av Fiona Apple

2020 med Fiona Apple

 

 

60

APPLE SCRUFFS

skriven av George Harrison

1970 med George Harrison

 

 

61

THE BALLAD OF FRANKIE LEE AND JUDAS PRIEST

skriven av Bob Dylan

1967 med Bob Dylan

 

 

62

SOLEN OCH VINDEN (kring Horatius, poeten)

skriven av Ulf Lundell

2020 med Ulf Lundell

 

 

63

RESA MOT OKÄNT MÅL

skriven av ?? ??

1971 med Kebnekajse

 

 

 

 

ett par Bonusar egentligen på toppen över alla toppar

bara det att jag hört dem så många olika säsonger förr :

 

 

VI ÖVERLEVDE VINTERN

skriven av Peter LeMarc

2003 med Peter LeMarc

 

 

VINTERSPEL

skriven av Nils Erikson

2002 med Nils Erikson

 

 

 

 

 

 

 

ZYZ

Gräns #30 : Snö Över igen

min version av poeternas andra övning i Antiteser, motstridiga intryck längs utfärd :

 

Trenne rådjur mitt i snöstorm

har parkerat sig på oplogad bilväg

som om föda fanns där - ingen död än

(allra minst hararna hörsammar faran)

 

 

Ensam i världen kommer jag glatt

cyklandes på totalt spårlösa trottoarer

för att åter beta av nattens brevlådor

(för tusende gången fler än föreställt mig)

 

 

*   *

  *

 

Inga djur kan nog googla

sådana häringa väderleksprognoser

slår det mig - att de i värsta fall får för sig :

Våren är försvunnen för evig framtid nu...?

 

 

Känner fullt mänsklig tillförsikt huru

stormpiskad blötsnö måste vara Satans sista drag

för just den här ändlösa vintern

- innan Guds spirande värme vinner...?

 

  *

*   *

 

 

Snart kommer måsarna åter dyka på oss från takåsarna

och ur skräpkorgarna lär kajorna fiska upp

munskydd som råttor och myror må sprida vidare

till getingar i tidningar, längs vår kladdiga sommarsoppa

av smält asfalt, där livet drunknar i torka

(får ta munskydd för att slippa nysa pollen så gräsligt?!?!)

 

 

Trots allt torde paradiset bestå av vinter

- varför inte denna folktomma marsmorgon?!

medan solen blott har gläntat på sina gardiner

 

 

 

 

 

 

 (...inklusive några metaforer i kursiv stil...)

 med medvetet naiva frön till förundransfulla slutsatser 

ZYZ

Rondell #23 : kring Saturnus förundran

 

en kort "meta-novell" inspirerad av Stevie Wonders sång SATURN som jag märkligt nog aldrig hade hört förrän nu, fastän är från hans till synes mest kreativa period 1976.

https://www.youtube.com/watch?v=z2cJRiLDd2k

 

 

Vi bor på Telesto, en liten måne utanför Saturnus. De flesta bor på stormånen Titan, där det råder klart lättare förutsättningar att överleva. Parallellt har de större trängsel, eftersom turisterna också vuxit till sig. När vi flyger till torget, föredrar vi att vingarna ingalunda trasslar in sig i andras vingar.

 

Tar oss ibland längre turer bort från Saturnus. Titt som tätt brukar vi stanna till vid Tellus, och skåda vem som krigar just nu eller vem som har uppnått preliminärt fredstillstånd. Det är oss ett mysterium varför ni måste kämpa emot varann på det direkt dödliga viset. Ni är ju faktiskt fullt bekanta med andra sorters kamp också, roliga tävlingar att samlas kring och kluriga kunskaper att söka efter. Och mitt i Vintergatans mest livsfarliga trafik, har väl både ni och vi det redan tillräckligt tufft till vardags?!

 

Trots givande utflykter - alltid så skönt att komma hem igen! Till våra evinnerligt frusna sjöar och gyllene snö, som ingen i världen kan se..? Jo just det, Stevie Wonder såg "orange snow" i sin sång om vår planet. Bland dess ringar finns heller inga mobiltelefoner. Så vi skriver bara för att säga att vi älskar er!!

 

Telesto tycks varit den trettonde i ordningen som några jordbor upptäckte bland Saturnus satelliter. På vår måne växer visserligen varken apelsiner eller andra frukter att tala om. Emellertid ger oss triljoner runda små stenar all näring som någon kan föreställa sig. Ytan synes lika grå som slät, för människor med flera. För oss är månen fylld med gåtfulla grottor och färgglada hus. Ihopkopplat med Saturnus infrastruktur blir allt så rikhaltigt att vi knappt mäktar med vår egen vrå ens.

 

Ni tror förmodligen att vi hittar på detta, som ni själva gjort med mången historia, på ont och gott. Vad man observerar lär bero på vilka sorts glasögon man föddes med - eller vilka man sett till att skaffa. Elton John har hunnit bära så många glasögon att han mycket väl kan ha råkat inspirera Stevie Wonder när det begav sig. Sembello hette dessutom en medmusiker och medskribent till sången om Saturnus. Soulen funkade ibland mer som pianofärgade ballader. Tydligen fanns där synthesizers även i Motown i Michigan - ja, naturligtvis! kanske ni tänker. Besinna då hur fantastiskt det är att vi telestobor överhuvudtaget känner till skillnader mellan USA och USA..!

 

Ni vet säkert att ni torde frysa ihjäl omedelbart härute. Vilket inte automatiskt inebär att vi saknar liv. Även medborgare på Titan har iakttagit hur ni medvetet tar död på varann - som om det inte skulle räcka med vissa virus. Vi hoppas att så många människor och djur som möjligt på Tellus överlever. Även fast varken kärleksfullhet eller svidande kritik lär hjälpa hela vägen fram?! Om det börjar brännas eller bara är kallare än någonsin får ni själva avgöra?!

 

 

 

 

 

 

ZYZ

Distans #17 : Fullbordade Påbörjanden

För övning i Antiteser gör jag om min text "Distans #3 : Ändlösa Böcker" från juli 2017. Emedan den har färre rader än regeln (se poetsidan) får jag komplettera med en till ur samma Distans-serie : "Ruter Sju".

 

 

Tes 34

Om man skulle trava samman
alla de böcker jag bara börjat skriva
samt dem jag upphört läsa, långt före de var färdiga
- så torde det bli en trappa
från Trelleborg till Treriksröset
och tillbaks igen till någon framtida punkt
där livet kunde ha fullbordats.

 

+ Tes 43

Om man skulle räkna fram genomsnittet
hos alla kort jag någonsin dragit, fått eller tagit
av vareviga hästvagnshjul, flicka och fönsterkarm
bakom öppna lövverk, framför stängda slott
likt en lek med livets andejord
- så torde resultatet bli RuterSjuan
i sin förundransfullt utspridda superordning?! 

 

 

*   *   *   *   *   *   *

 

 

Antites 34

När jag hade rivit sönder

somliga böcker jag aldrig slutat skriva

samt dem du tänkt dig läsa, just efter de var påbörjade

- så motsvarar det en hög snövall

från Trondheim till Tammerfors

och vidare mot den forntida cirkeln

vari döden kommer att inledas...

 

+ Antites 43

När jag hade räknat bort bonusvärdet

hos just det kort du fann vår julimorgon

mellan björkrötter, katten och mitt cykelstöd

framför låsta porten, bakom grind på glänt

lika allvarligt som änglamark

- så måste ursprunget ha varit SpaderDamen

i ditt förutsägbart sammantvinnade ultrakaos

 

 

 

 

ZYZ

Astronaut 21 : Utanför Ugglan (grus)

inräknas även såsom Gardin 12. Några observationer från senaste dygnen som tycks mig särskilt symboliskt betydelsefulla :

Någon hörs hoa lite försiktigt ute på gården. Tyckte det rasslade i gruset nyss, men nu hörs bara ett långdraget hoande. Tror asfalten ligger öde, fast morgonen är redan ljusnad i slutet av februari. Undrar vem det kan vara som ger ljud ifrån sig - men låter min gröna gardin vara fördragen. Det smått nyfikna hoandet upphör ingalunda.

Till sist drar jag undan gardinen, och därnere står en GREDELIN LITEN UNGE vid sin sparkcykel. Hon blickar redan upp mot mitt fönster - nu tyst - förmodligen för att gardinen just rörde sig. Men så inser jag att min GANSKA OFANTLIGA UGGLA står på fönsterbrädan och blickar ut ju!! Dvs utanför gardinen... Hade halvt hunnit glömma hur jag ställt figuren där som ljuskälla, oftast släckt.

Genast får jag idén hur den lilla människan har iakttagit ugglan en god stund. Nu tror hon nog att ugglan reagerade till sist på hennes hoanden?! Månne blir ungen förvånad att någon annan bor härinne?! Eller så var ropen riktade till/från något helt annat håll. Hursomhelst möts våra ögon en sekund, innan jag drar mig tillbaka. Sparkcyklisten rasslar vidare längs gården, ända bort till sina kompisar.

 

 

Gruskornen kommer fram under mina dörrmattor. Ju fler små bitar jag fiskar upp med våta papper, desto fler torra korn ligger kvar på golvet. Hur gott om grus kan egentligen dras in genom ett par skosulor?!

 

 

Drömmer att här står orangea stenar utplacerade på rad. Som om man har målat dem för att de skall vakta monumentet därinnanför.... De borde nog ha varit rejäla block, men somliga är hemskt runda, och når mig knappt ens till fotknölarna. Stenarna är säkert menade att följa en rak linje - men bildar snarare en hackig kurva, en operfekt halvcirkelbåge.

Det livsviktiga är att dessa brandgula fungerar som larm - ett larm installerat i myrmarksmässig gräsmatta. Därför får ingen flytta på formationerna - kanske inte ens passera raden lättvindligt. Verkar som jag är utsedd till vakt - att ytterligare vakta denna mystiska gräns.... Börjar i varje fall patrullera längs stenlinjen. Efter en stund har stenarna blivit såpass små, och såpass många, att mina tår lyckas riktigt fort trippa fram på dem...

Om monumentet innanför är en fontän eller kanske skulptur, huruvida snarare en rymdfarkost, eller om det utgör ett helt berg eller bara ännu en sten.... den självklara bilden suddas snabbt ut. Mitt uppvaknande huvud söker efter ett fast fenomen - trots jag vet att drömmar ofta skiftar skepnader i samma scen. 

Bredvid min kudde ligger en hög riktigt orangea album med Finn & Fiffi - kan jag ha öppnat ögonen mitt i drömmen och blivit påmind om dem??

 

 

Märker att alltid när jag kollat klockan, så fortsätter tidpunkten i min föreställning att vara just den uppkollade. Ser samma siffror, mumlar dem mantramässigt inom mig.... Glömmer alltför ofta att räkna med hur sekunderna ju rusar vidare en minut... tydligen redan fyra minuter.

Skulle givetvis vilja frysa fast klockslaget - så jag hinner fixa ännu fler moment. Men det funkar uppenbarligen aldrig så - nå, väldigt sällan i varje fall.

Samtidigt är en annan del av mig klart medveten om tidens gång. Känner till exakt hur lång en välförberedd klädpåtagning inklusive skoknytning är (emellertid en helt annan historia när jag skall välja och vraka bland utrustningen). Vet precis hur snabbt en tillräckligt lugn tandbortsning måste gå.

Likafullt skjuter jag gärna upp varenda syssla många sekunder... till förmån för att få inbilla mig vara kvar i samma nu som nyss.

Faktum är att jag hade den mest realistiska uppfattningen av alla i gruppen (cirka tolv personer) när vi ombads uppskatta hur långt musikstycket var som vi just fått höra. Mitt intryck kom närmast de tolv minuterna, medan somliga trodde flera minuter längre/kortare. 

Hur sedan själva upplevelsen av sköna/hemska sekunder kan skifta något oerhört i hurpass utdragna de verkar vara - det erfar vi förstås allihop olika från fall till fall. Dock vardaglig enkel estimering av hur fort klockan tickar egentligen - där tycks jag ha lika fullfjädrad förmåga som vara skicklig på att bedra mig själv.

 

 

 

 

ZYZ

Omsnurrad Zodiak 1 : Min Roll av Februari

 

min roll är snön

som sakta smälter undan,

glimtar jag till

av gamla framtidshopp?!

 

i februari en smula förundrad

hur vi visar oss

redan ha överlevt....

även denna vinter som istappat

sina mardrömmar rakt uppför klippstupet

 

medan snett inuti

håller sig rävugglorna vakna

tills björngäddorna intagit matbordet

 

har jämt burit min unika mask;

behöver sällan andas genom era

 

likväl ganska solklart

föredrar vattugubben varenda person

som sätter spår långt bortom plogade vägar -

emellertid älskar den grotta man föddes i

 

 

 

 

= Första Huset, enligt vad jag vill placera däri, 

oavsett hur tabellerna anger ens positioner

- vem jag kommit fram till mig framstå som

 

 

ZYZ

Mosaik #42 : TT & TT

spinner min associationskedja, 

tätt kring klangen

hos själva titeln HETTA OCH VITT 

av Mare Kandre för tjugo år sen - 

inga direkta kopplingar 

mellan boken och dikten här :

 

 

Hetta och Vitt

Hätta och Hatt

Hittar sin Katt

Mitt mellan Vått

Huttrande Stått

Klättrat tills Nått

Gott och väl Slott

Drottning knappt Klätt

Tuttar och Fett

Tittar sig Mätt

Fattar nog Att

Matten Betytt

Tretton kort Spritt

Smittan från Britt

Ut till hög Shit

Twitter tycks Fritt

Bitter but Hot

Ettriga Knott

Kvittrar Kontrast

Grått litet Skratt

Tomtens Komplott

Vättar och Smått

Blott ser allt Rött

Torrt liksom Blött

Nytt sken de Skytt

Vittror och Knytt

Ett vill bli Fött

Sätter vi Sprutt

Smuttar på Spott

Ditt eller Mitt

Fitta och Pitt

Spritter i Kött

Titt även Tätt

Trät känns Solitt

Vittrar det Trots

Trött faller Platt

Bottnar förgott

 

 

ZYZ

Tolv-i-Topp Novellsamlingar jag minns eller nästan

Nu finns det naturligtvis tusentals novellförfattare som jag aldrig läst en rad av. Och det var alltför längesen jag mumsade noveller titt som tätt... såväl korta som långa, inte minst inlästa (skedde allra mest 2001-2009). Emellertid en liten älsklingslista vill jag likafullt sammanställa - även om tolv hela samlingar redan närmar sig taket för min erfarenhet.

 

1

HETTA OCH VITT

Mare Kandre 2001 

[även hennes debut I Ett Annat Land 1984

inkluderar fantastiska "prosadikter /kortnoveller"]

 

2

SPEGELN I SPEGELN : EN LABYRINT

[snarast surrealistiska sagor?]

Michael Ende 1984

 

3

BERÄTTELSERNA

Torgny Lindgren 2003

= urval ur de redan publicerade samlingarna :

Merabs Skönhet 1983

Legender 1986

och Brokiga Blads Vatten 1999

 

4

BILDHUGGARENS DOTTER

Tove Jansson 1968

i och för sig tituleras den självbiografi (med novellartade kapitel), så jag får istället välja hennes LYSSNERSKAN från tre år efter bildhuggardottern (emedan inga mumintroll kunna betraktas såsom noveller?)

 

5

THE ILLUSTRATED MAN

Ray Bradbury 1951

 

6

OSKULD

Robert Kangas 1994

 

7

DET FINNS ETT HÅL I VERKLIGHETEN

[snarast surrealistiska sagor?]

Marie Hermanson 1986

 

8

endera av FÖRVANDLINGEN eller BOET

Franz Kafka

från 1915 respektive senast 1924

= ingen samling, men måste ändå få ett eget rum här

 

9

EN KOMISK MÄNNISKAS DRÖM

+ Bobok + Krotkaja + Bonden Marej

Fjodor Dostojevskij

= fyra noveller ur EN SKRIFTSTÄLLARES DAGBOK (1873-81)

 

Dock Anton Tjechovs noveller tycks svåra att förknippa med någon särskild samling - skulle väl eljest varit en dödssynd att lämna utanför listan.

Detsamma gäller för Edgar Allan Poe, som jag nu mest minns DEN SVARTA KATTEN av.

 

Även August Strindberg [Ett Halvt Ark Papper]

och Selma Lagerlöf [diverse julhistorier]

finner ingen solklar volym.

10

SAGOR FÖR BARN ÖVER 18 ÅR

Tage Danielsson 1964

 

11

I, ROBOT

Isaac Asimov 1950

 

12

VÄRLDAR RUNT HÖRNET

Dénis Lindbohm

skrivna 1958-86 (samlade 2005)

varav jag egentligen har ett par kvar att läsa

 

((((((((((((13

Egentligen högst kommer DET SÄLLSAMMA DJURET FRÅN NORR

Lars Gustafsson 1989

men dess "fristående noveller" är såpass sammanbakade i koncept

att jag låter bli att ta upp mästerverket ännu en gång))))))))))))

 

Enskilda noveller ville jag först lista, men visade sig alltför spretigt att välja mellan - så tidskrävande att återfinna vad alla titlar hette, eller ens hos vilken författare respektive minnesglimt hör hemma.

 

Dessutom ibland oklart huruvida vissa volymer som tituleras "Berättelser" ändå får sägas vara (sago)noveller lika gärna. Eller om somligt titulerat "Noveller" snarare är essäer, kåserier osv, som i följande bonusar :

 

NÄR BÖRJAR DET RIKTIGA LIVET?

Fredrik Lindström 2011

 

MIN DEBUT HOS FOTOGRAFEN (med flera essäer)

Frans G. Bengtsson

ur FÖR NÖJES SKULL 1947

inlästa av Hans Villius

 

 

 

ZYZ

 

Om jag for till Grönland (isolerade metaforer)

min version av poeternas tredje övning kring metaforer

vari man slumpar fram en plats på kartan 

och far dit i dagdrömmarna (via wiki) :

 

 

Sen du hjärtlöst sände iväg mig till Grönland

blir jag titt som tätt lika överraskad som räven

över all den halvsmältbara, ändlösa isen?!

 

Bor en inuit inuti min fantasi?

eller ville jag blott känna smaken av snö?

Snälla, kan du släppa ned mig en level eller två

åtminstone till Kanada igen?!

 

Här vilar minsann ingen skön sand

och de tillhandahåller icke ens danska wienerbrön

på vad enstaka själar kallar paradisön

 

I och för sig : här slipper man i stort sett insekter

likt nålar i höstackar, knappast ett stick

ty getingar och myror lyser helt med sin frånvaro;

även ormar och grodor vore rena rama hägringar

 

Nästan inga regn står som spön

i backarna mycket måttligt uppbyggda

och vikingarna har svingat sitt sista svärd

i sten eller isberg tycks hugget som stucket

för björnen ändå vaken, tar livet som ett svalkande bad

 

[....halkande på tungan kan man vidare undra

varför det inte är Irland som bär namnet Grönland?!

medan Grönland borde ha större skäl att kallas Island?!

dock att switcha Island till Irland vore lika irrelevant

som att sätta vantar på tänder och ände på en slant;

så jag föreslår Snöland eller Vitland, på sin höjd Stora Ö....]

 

 

 

ZYZ

BEFOREIGNERS

Beforeigners är en suveränt spännande serie på massa vis :

 

1. istället för vanliga tidsresor har här uppfunnits fenomenet "tidsmigranter" (som dyker upp nu från skilda historiska håll)

 

2. kulturkrockarna sker mellan vitt skilda tidsåldrar (som tvingas samarbeta 2020) och för flera blir det en reinkarnationsrelaterad identitetskonflikt

 

3. serien utspelar sig på norska i Norge (första norska hos HBO, mao på världsnivå)

 

4. med en finsk skådespelerska i "huvudrollen" (Krista Kosonen) medan somliga pratar språk som "inte längre finns"

 

5. synnerligen lyckad mix mellan genrer : science-fiction och deckare, high school-feeling ihop med klassiskt familjedrama, mycket jordnära och mytologiskt spirituell

 

6. komiska detaljer, t.ex. en skylt som anger förbud mot att dricka direkt ur toaletterna - riktad till dem som inte lärt sig modern teknik (i scenen där cykelbudet sköljer av tappat matpaket i offentligt handfat)

 

7. nöjer sig med sex avsnitt, perfekt fullmatade (nåja, andra säsong utlovad)

 

8. varenda tidsmigrant är icke äkta tidsmigrant - visar sig att somliga låtsas

 

9. regisserar gör Jens Lien, varav jag sett ett par filmer förut, existentiellt berörande

 

 

ZYZ

 

Brev från Februari #2

Fiktivt, i stort sett hämtat från mitt verkliga liv, retroaktivt

tisdag 13 februari 1996

 

Hej Jarkko! Kan du tänka dig att jag sitter inklämd i en varm terrängbil, omgiven av anonym radioutrustning, mitt i jäkligt kallaste storskogen?!?

För tillfället ensam härinne, eftersom Simonsson är ute på sin patrullrunda, och Barkberg kollar hur kablarna ska kopplas in till vår uråldriga telefon (även kallad fältapa). Vi kör treskift : jobba, sova, vakta, varje pass exakt två timmar.

Så snarare skulle jag passa på att få min slummer nu, men sov förvånansvärt gott förra. Måste helst skriva brev någon gång också - innan jag börjar glömma hur man gör.

Jo, militärlivet är ofta uppslukande i sina ovana rutiner, och sällan särskilt personligt. Har en smula svårt föreställa mig hur du har genomlidit minst lika kärv utbildning... om än aldrig såhär högt upp i landet.

 

Vår fjärrsändarstation står parkerad någon kilometer bortanför övriga kompaniet.

På en av världens mest ensamma patrullrundor igår, fick jag uppleva hur all snön gnistrade under fullmånen. Sagolikt skimrande har man ju hört förr, men det här var verkligen så.

Och fullkomligt knäpptyst.. inte minsta barr rörde sig, icke en spricka i tjärnen där nedanför drivorna.

Bara mina kängor knarrade igång och uniformen frasade av genomfrusna rörelser. Dessutom har vi nu rock och snödräkter ovanpå, som förstärker prasslandet och reflekterar ännu mera månsken. Trots alla lager inklusive stridsbältet och vapnet, funkar det uppenbarligen att förflytta sig.

Likafullt tycks jag ha förfrusit stortån - närmare bestämt dess yttersta hörna. De påstår att känseln aldig någonsin återvänder, till de förfrusna atomerna. Fingrarna märker man fortare om de skulle försvinna - så dem gnuggar jag igång i tid...

 

Knaprar precis på en chokladbit som man egentligen inte får ha med i persedelväskan; fast många mannar sägs ha plockat med sig avsevärt grövre grejer.

Minus tjugotvå grader håller det sig kring, men har varit med om minus trettioåtta en natt redan i november. Varje gång man får kliva in i terrängbilen (vartill mina kamrater kopplat elverk och motorvärmare) känns som en benådande nick från högre makter.

Oavsett hur bökigt det blir att knäppa upp utrustningen, placera sin säkrade AK4 så nära dörren som möjligt och knö ned mössan i fickan, samtidigt som man sjunker allt djupare i det hårda sätet, så blir värmen en paradisisk påminnelse om att man slipper gå ut igen på hela fyra timmar.

Dvs sålänge ej kablarna krånglar, någon signal behöver felsökas, eller högantennen korrigeras... I så fall förväntas man i regel kliva ut, i värsta fall flera minuter, utan att hinna stänga varenda knapp först.

Jarkko, jag förmodar att du jobbar för glatta livet där på postsorteringen?! En vanlig tisdag hemmavid, medan häruppe har övningen pågått över hela helgen - ser inget som tyder på någon viss veckodag.

Om vi möts i framtiden, kanske vid nån av stadens skivbutiker i juni, så lär det bli som i ett annat liv. Hoppas du har det fint med ditt kvinnliga sällskap - var spännande att stöta på er senast!! Härute och härinne har jag i åtminstone mina fantasier om Lizette att värmas lite närmare av..

 

Det är Barkberg som ska föreställa gruppchef över Simonsson och mig, fastän han är snällare än vilket befäl somhelst. Besynnerligt nog bär vi glasögon alla tre - är det därför de har placerat oss här i fjärran?!?

Titt som tätt tar Simonsson hand om det tekniska - behöver inte ens be honom. Men emedan han just provar en ovanligt avlägsen patrullrunda (istället för att halvt om halvt fuska närmare terrängbilen) så måste jag nog ruska liv i Barkberg. Synd att väcka den rävhåriga lilla björnen, bara för instruktioner jag borde lära mig kunna hantera lika bra?!

Nå, det får ju inte bli fel - då kan det gå ut över hela staben, ja rentav bli krig. Och då tvingas vi packa ihop hela högantennen, spinna nya spår i snön, omgruppera snabbare än hundra harar... vilket är det sista jag vill i denna lugna stund.

/AGus

 

 

 

ZYZ

MetaforOmvandling #1 : Rävar i Bäcken

Mitt bidrag till poeternas första övning i Metaforer : idiomatiska uttryck omvandlade till nya...

 

 

Gubben anar varma rävar i frusna bäcken

Gumman skrattar bakom fördragna fönster

 

De hänger ofta öronen på tork

De är av samma säd och snö

 

Gubben är mån om att bära både halsduk och kravatt

Gumman måste ha sålt chokladen och ätit upp slantarna

 

De har byggt sin bro från den andres ände

De har bränt både ett och annat luftslott

 

Gumman går som en älg i en blomsterbutik

Gubben går ingalunda, bara sträcker sig efter egen pipa

 

Där far ännu ingen gris på skridskor

Och det här är blott botten av kyrktornet

 

Gumman parkerar sig i gungstolen efter många oj och jo

Gubben har just rest sig, likt kortet som får huset att välta

 

 

 

 

Ibland har jag svårt att avgöra vad som är en metafor eller ej - emedan många tar avstamp från en vanlig situation, mer konkret faktisk än andemeningen..

 

ZYZ 

Mosaic #40 : Small Rings May Pass

spinner vidare kring Harrisons albumtitel "All Things Must Pass", byter successivt ut ett par begrepp till mer eller mindre klangligt besläktade, längs bitvis motsägelsefull tankekedja....

 

 

All Things Must Pass

Some Things Must Last

Small Rings May Pass

Tall Kings Stay Past...

 

New Things Rust Fast

Old Love Might Last

Wide Strings Us Part

Tight Wings Trust Heart

 

((Album Mirage))

 

Wall Falls - Bright Art

Warm Dust Makes Glass

Cold Flings Just Are

Grow Spring Must Grass

 

Walrus, Sing, Please!

All Life Must Pee

False Tounges Bring Pain

True Thoughts Ring Peace

 

 

 

 

ZYZ

Gräns #27 : Utförs Längesen

Andreas Wenzel

med ens passerar Hans Enn

dock Stenmark starkast

*

**

***

missar brons precis

gör kringsvängd Bojan Krizaj

känns skraj ändå skoj

***

**

*

ingen markering

hann i lilla Liechtenstein

åk in ut ur (s)port

 

 

inspirerat av världstoppen i storslalom på tidigaste 80-talet, då jag snabbare än nånsin lärde mig namn utantill (om än först flera år senare förstod hur sportgrenar och alpnära länder hängde ihop - men missat att Andreas har syster Hanni)

 

 

ZYZ

int mycke hinns sägas :

Cyklar närmare sju tim varje natt, över tusen sorters isig snö. På helgen möter jag t.o.m. Solen på hemväg. 

Detta paradisblandade helvete sker i minst tio minus - när de skruvar på nordvinden sjunker realfeel mot -21. Sköna fleece-plagg fixar dock värmen fint, å testar termobyxor ej kört sen barnsben. Behöver knappt ens öppna termosen, ty juicen fryser saktare än batterierna tar slut [så kalla att de måste vänta laddas vid tillbakakomst]. 

Knät klarar uppenbarligen vadsomhelst, med kompress på mycket längre än rekommenderat intervall. Värre att bara hinna vila sig emellan = den kulturella kostcirkeln bitvis skriande svältfödd. 

Hörlurarna ovanpå mössan under ännu en mössa, fylls med Nils gamla spår av Sirius vinterspel. Såvitt jag hinner känna på min mustasch finns där blott istappar.

 

 

 

ZYZ

vanliga isiga

invälvda i

värmande fleece

kämpar mina blodkärl

genom snödrivors benhårda

labyrint av vareviga brevlåda,

vårt paradis bortvittrat

till stelfrusna moln

isolerade

*

*  *

*

= 21-ording 9

tätt följd av 21-ording 10 

*

*  *

*

mörkvit värld

under cykeldäck

slukar mitt chokladliv

sakterligen alltför kalla batterier...

uppsplittrade halvtimmars helveten

uthärdas förundransvärt

samarbetar termo(s)byxor

med andlig spis

 

 

 

 

 

ZYZ

Belgisk Figur 1 : FEROM

original JEROM, från tecknade serien Finn och Fiffi [Suske en Wiske] av Willy Vandersteen, vars första album publicerades 1945 och sista från just hans penna före frånfället 1990

 

 

Ferom, ett fenomen

som jag aldrig blivit klok på

med uppsvängt, svart, ungdomligt hår

som motvikt till gubbig, vitbleknad skepparkrans

genom sin nonchalanta superförmåga

i stort sett tyst

lyfter hans finger lätt

ett helt laboratorium

eller fyra ladugårdar

som om stålmannen skulle ha gått i tofflor

eller en soffpotatis fått

televisionära volymers överskottsenergi

i förlängningens svallvågor av Tintin-världen

med klara linjens form av

denne halvsannolike fantom

med bröstballongen uppspänd likt segeldukars dragspelsbälg

på två smått hjulbenta tändstickor

böljande platt

ingen belgisk älg

dock kanhända en avdankad hamnarbetare

från Antwerpens bakomliggande kvartér

en container fylld med järnberikad sjöhästchoklad

eller helt enkelt en vandrande sten

något sorts tidsåldrigt mysterium

även för åtskilliga flintskalliga professorer

vars glasögon denna figur aldrig behövt

för att sätta tjogvis av skurkar på rad

under barnens glada kommando

ömsom i linne, ömsom i kavaj

med hockeyfrillan på svaj

de orangea äventyrsalbumens husspöke

femte medlemmen i ingen klar familjebild

skrattar mycket sällan som Tant Klara

och varken förvirrar eller förivrar sig

likt farbror Lamholt som måhända

speglar sig själv i Feroms skepnad?

 

 

 

 

ZYZ