Tolv-i-Topp LJUD jag Aldrig hör Nuförtiden

eller hemskt sällan längre .... de flesta förekom ofta under min barndoms (70)-80(-90)-tal

 

1

SKRAPET från LP-skivorna

och ännu mer på EP-skivorna

särskilt före första låten började,

ibland på samma ställen mitt i musiken,

men helst efter sista spåret (slumrande skönt

när pick-upen blev kvar förevigt där)

 

2

bland hundra sorts papper BLÄDDRANDE

(inget scrollande längs skärmar)

kanske mindre frukostens prassel

genom rysligt stora tidningar

utan mer kvällsnära stencilier och kvitton

ibland kombinerat med klämman i pärmar

3

Klapprandet av TRÄSKOR

från ungar på asfaltsgården såväl som i trappuppgången

(inklusive ekot när den ena tappas)

men också pappas

när han ska ut på terassen el dyl

 

4

PLINGET på vår lägenhets ytterdörr

en relativt fyllig, musikalisk klang

(som ersattes av hårt surr via portkoden

och nu när jag bor ensam ingenting)

 

5

ett fritt kvittrande från UNDULATEN

på sin pinne som stundvis

får även de små speglarna att gunga,

hur Gustav flaxar så det sjunger i gallerstängerna,

andra gånger smattrar längs rummets gardiner utanför

 

6

Uppvridandet av varsin FJÄDER

HOS LEKSAKSFIGURER före de utför

varsin akt, likt en nyckel i ryggen

på den cymbal-klappande apan

eller snöret upp till gamla speldos-nallen

samt den trolska ballerinan ur syrrans ask

 

7

Raspet av vit SKOLKRITA mot

mörkgröna tavlan, ibland gnissel

eller hur färska, långa kritor

knäcktes itu

när lärarinnan hade bråttom

med extra torra fingertoppar

 

8

Gnuggandet med SUDDIGUMMI

för att söka radera bort

inte bara blyerts-strecken utan hela smetens fläck

som blir alltmer synlig, medan ljuden

snarare består i bänkens knirkanden

eller ärmens strykningar

mot underlaget

(medan någon kompis tassar fram

till katedern för att vässa pennan)

 

9

den bofasta telefonens NUMMERSKIVA

som snurrade tillbaka med raspig vibration

för varje siffra man slog

(nollan på ett kick, nian ett evigt ögonblick)

 

10

Skramlandet av LEGO-klossar

eller plastiga Playmobil-figurer

med tusentals TILLBEHÖR - för vana barnahänder -

uppfiskade och nedsläppta i samma ask

(ofta en verktygslåda eller hel läskback)

 

11

det spröda frasandet av BADSKUM

som liksom smälter medan lätta skvalpandet

ackompanjeras av program från helt annat rum

men avbryts av plumsandet

från plastfigurer som dyker

och återfinnes först när sista vattnet

slurpat ut via ventilen

 

12

medan TESTBILDEN visades

på TV-skärmen, diverse signaler

av ljusaste och mörkaste pip

som vittnade om att världen fanns kvar

även utanför programtablån

(fastän timman var så sen

eller alltför tidig)

 

 

 

0W0

 

Tolv-i-Topp : Mer än Elva Fältskog i Ett Hus

mina favoriter bland alla låtar som Fältskog har sjungit solo

(så lämnar hela ABBA-skatten utanför listan, av praktiska skäl) 

varav många Agnetha har komponerat själv

 

1

EN EGEN TRÄDGÅRD

skriven av Fältskog (musik)

samt Bosse Carlgren (lyrik)

från Elva Kvinnor i Ett Hus -75

 

2

SÅ GLAD SOM DINA ÖGON

skriven av Fältskog (musik)

samt Kenneth Gärdestad (lyrik)

singel-B-sida -72

 

3

TO LOVE

skriven av Jill Brandt & Randy Goodrum

från Wrap Your Arms Around Me -83

4

NYA ORD "för alla gamla är slut

om man ska sjunga om kärlek"

skriven av Fältskog

från När en vacker tanke blir en sång -71

 

5

LOVE IN A WORLD GONE MAD

cover på låt av Bucks Fizz

från I Stand Alone -87

6

MINA ÖGON

skriven av Fältskog

från Elva Kvinnor i Ett Hus -75

som i sin tur är en svensk version av DISILLUSION

från Ring Ring -73

 

7

I WAS A FLOWER

skriven av Jörgen Elofsson

från A -13

8

I WON'T LET YOU GO

skriven av Fältskog (musik)

samt Eric Stewart of 10cc (lyrik)

från Eyes of a Woman -85

 

9

MAN

skriven av Fältskog

från Wrap Your Arms Around Me -83

 

10

SOM EN VIND KOM DU TILL MIG

skriven av D. Zimmermann (musik)

samt Fältskog (lyrik)

från Agnetha Fältskog, Volym 2 -69

11

GULLEPLUTT

skriven av Fältskog (musik)

samt Bosse Carlgren (lyrik)

från Elva Kvinnor i Ett Hus -75

som dessförinnan gjordes på engelska som GOLLIWOG

singel-A-sida -74

 

12

SÅ HÄR BÖRJAR KÄRLEK

duett med Björn Ulvaeus

skriven av Peter Himmelstrand

från Som Jag Är -70

 

 

 

p.s.

Var på vippen att plocka med

någon av duetterna med dottern Linda

från Nu Tändas Tusen Juleljus -81

men kunde ej välja ut en

ty antingen sjunger Linda det mesta

eller blir de som pynt i gemensam gran

och drunknar i samma bjällerklang

 

Emellertid en mer somrigt fläktande

bonus = bortvald kandidat

som mina små släktingar mimade till :

FLY LIKE THE EAGLE

duett med Ola Håkansson

skriven av Norell, Oson, Bard

singel-B-sida -86

 

 

 

0W0

 

Tolv-i-Topp bland (Arkad)Dataspel för Commodore

som vi spelade allra mest 1987-90, på den vanliga C 64 (också hos kompisar på C 128 samt Amiga 500) med joystick som styrredskap; i början laddades spelen från kassetter men snart från disketter

 

1

BOULDER DASH

Genom gruvan gräver man sig ruta för ruta, avlägsnar jord för att samla diamanter ... där utgången avgörs av hur man släpper ned stenar eller spränger väggar i rätt ordning .... ibland genom att transformera en bubblande massa till stelnade ädelstenar. Visade sig successivt finnas ofantligt många banor i bästa variation (även en astronaut-mässig upplaga istället för gruvarbetar-grunden).

 

2

DAN DARE : PILOT OF THE FUTURE

Inget flygande här, snarare lite simmande mellan varven av stegklättringar .... som leder in i berget där en mäktig alien skall överlistas, genom att rikta massa reglage rätt tills laserstrålen börjar förinta hans maskiner .... och därpå hinna tillbaka ut samma väg igen. Suveränt mysteriöst men odrägligt svårt tycktes spelet först - innan vi läste i manualen och fattade vad som överhuvudtagt skulle göras. Gillar annars klart mindre avancerade spel, där uppgiften är given från första sekund, och det bara är att träna upp sig ... Inte desto mindre blickar jag tillbaks på D.D. med förtjust förundran över hur dess lager var uppbyggda .. trots brist på musik vill jag minnas - blott sköna ljudbilder.

3

MONTY ON THE RUN

Med möbler som monster och miljoner charmiga små hinder, där varje moment måste läras in exakt. Så var enormt tålamodskrävande, att slungas tillbaka en bra bit med bara fem liv i bagaget (tills någon datortidning avslöjade hur man aktiverar odödligt fuskläge - annars hade vi nog aldrig kommit till slutet). Emellertid hisnande bra musik av Hubbard, likt progressiv rock med violinstämma. Har skrivit om ingredienserna hos mullvaden Monty förr, så låter bli närmare djupdykningar nu.

 

4

WINTER GAMES och/eller SUMMER GAMES

Olympiska Spelen som en sorts mångkamp, varigenom resultatet från längdskidorna läggs ihop med konståkningen osv .... för potentiellt upp till åtta tävlande personer/länder vill jag minnas (fast vi kunde ju låtsas vara fyra personer/länder vardera)

 

5

GAUNTLET

Sällan gillar jag skjut-spel, men detta tyckts så komplext och briljant arrangerat med nycklar och barriärer, näring och gift. Ens identitet väljs till Warrior, Elf, Valkyrie eller Wizard. Medan monstren [som ideligen föds ur generatorer] omringar en alldeles - om man inte ser till att gallra bland dem titt som tätt ... varav det värsta, gredelina spöket blott funkade att fly undan? innan ens power blivit hastigt eliminerad. Inget originellt, men som sagt ett av få jag uppskattat i "utplånar"-kategorin.

 

6

PIT STOP II

Racerbiltävling för två personer, där man inte bara måste köra snabbt och snävt, utan även tänka på hur tankning + däckbyte skall hinnas med lagom ofta

(var det första någonsin jag spelade hos kompis, borträknat nåt enklare spindelnät-spel på VIC 20)

 

7

UP'N'DOWN

Hoppa från väg till väg må man göra här, med sin tillfälligt svävande bil som mosar andra bilar .... längs bergbackar man behöver viss fart för att forcera, medan man möter små elefant-fordon och kompletterar flaggfärger. Humoristiskt upplägg som ändå kräver att man skärper sig med tungan rätt i mun!

 

8

SPINDIZZY

Visst kunde det bli ohyggligt svårt att styra den på sin spets roterande saken .... längs diverse geometriska gränder i vad som verkar vara rymden .... där saken ibland trillar ned (och ibland skyms den av överlappande broar så man inte ser vart man är) .... Likafullt fantastiskt fint uppbyggt, och magisk känsla att söka efter skimrande objekt jag sällan fattade var de återfanns nånstans .... För att kräva sådan spatial intelligens - samtidigt ett sällsamt meditativt dataspel?!

 

9

QUIX

Punkten som man är skall rita sina linjer över fältet, utan att krocka med det levande knippet pinnar i all sin oberäkneliga framfart ... på så vis att pinnknippet blir alltmer instängt, emedan fältet fylls i till så många procent som möjligt .... [funkade säkert också på enklare plattformar före Commodore]

 

10

KRAKOUT

Variant av Arkanoid och Breakout, där man liksom agerar "målvakt" till en studsande kula, som skall pricka alla brickor på varje bana

(som halva släkten körde hur många gånger somhelst .. och varje omgång kunde pågå i evigheter ... såvitt man lyckades förtjäna bonus-liv efter bonus-liv .... det hela gick att pausa, som tur var för de gemensamma måltiderna).

 

11

SUPER CYCLE

Dynamisk motorcykelfärd, där varje bana leder direkt över i nästa .... med tilltagande hinder såsom oljefläckar och vägarbeten; bra balans mellan kollisionsrisk och skön speed .... plus hinna "plocka flaggor" ökar totalpoängen, till den sparbara hall-o-fame-listan.

 

12

THE GREAT GIANA SISTERS

Sist på toppen, fastän dessa högt hoppande, transformativa tjejer kunde tyckas coolast av allihop .. på sin promenad längs luftiga banor av spridda tegelstenar, varur somliga behövs bankas ut flashiga men användbara fenomen. Spindeln som avslutar var fjärde level kan synas rysligt svårförbikommen .... men sammantaget är det nog kombinationen av exakt inlärd motorik och improviserade studs som leder igenom skattjakten över flest fallgropar.

 

 

Bonus som jämt måste nämnas :

 

BUBBLE BOBBLE

de små drakarna som hoppar runt och spräcker bubblor för att plocka frukter därur .... en fröjd för både barnasinnet och sundheten, liksom gemenskapen - fastän knappast bland de roligaste i längden??

 

och så som bonus-bonus :

 

LAZY JONES

Lilla gubben går in i garderober och spelar olika simpla dataspel (inuti dataspelet) .... som jag inte minns många alls eller ens vart processen ledde?? - mest bara kul koncept!

 

 

 

 

Aspekter jag går på nu, och i stort sett gick på då, består i :

 

30% Själva spel-idén = hur roligt och spännande det kändes att spela, såväl på egen hand som ihop med andra

20% Grafiken = hur snygga eller intressanta miljöerna & figurerna såg ut

20% Musiken = hur härliga och passande tongångarna inklusive varenda ljudeffekt upplevdes [centralt värde, eftersom man kunde få höra slingorna & responsljuden under flera timmar]

10% Etiketten = hur namnet låg i munnen och hur konceptet kändes att tänka på

10% Rörelserna = hur smidigt det kändes att styra och manövrera överlag

10% Resultaten = hurpass lagom lätt/svårt det var att slå Rekord

 

 

0W0

Tolv-i-Topp bland Böcker jag Läste 1994-97

under gymnasiets sista månader, ett första provår vid universitetet, vidare in i militärtjänsten, samt djupare ut längs humanistiska kurser

medräknat varenda tänkbar genre, både bland gamla och nyskrivna då, de läsningar jag nu blickar tillbaka på, som mest betydelsefulla för mig :

 

1

SLOTTET

[DAS SCHLOSS]

postumt utgiven, smått surrealistisk roman

ofullbordad 1922 av Franz Kafka

 

2

DET VILDA TORGET

diktsamling

från 1983 av Tomas Tranströmer

3

PASSIONATA - EN STOCKHOLMSROMAN

kring en het sommar, erotik med komiska undertoner

från 1994 av Ernst Brunner

4

FILOSOFISKA UNDERSÖKNINGAR

tankemodeller kring begreppsanvändning

eller meta-analys över filosofers språkliga praktik

postumt utgiven 1953, av Ludwig Wittgenstein

 

5

ARAMIS, OR THE LOVE OF TECHNOLOGY

an introduction to Actor Network Theory

through sociological investigation

from 1993 (translated 1996) by Bruno Latour

 

6

QUINNAN & DR. DREUF

psykoanalys-pastisch

från 1994 av Mare Kandre

 

7

DET BOMBADE ÖGAT

roman ur en pojkes perspektiv

från 1982 av Carl Johan De Geer

8

SPEGELSPELET

parapsykologiska betraktelser

från 1984 av Dénis Lindbohm

 

9

TRANSPARENCE

roman som mixar självbiografi med fiktion

från 1993 av Suzanne Brögger

 

10

SAKNADEN

en lång roman om än inte den längsta

från 1992 av Ulf Lundell

 

11

LÄNGS ETT OAVSLUTAT ÖGONBLICK

lyrik

från 1986 av Eva Runefelt

12

ALLTING FINNS

andlig och läkarvetenskaplig självbiografi

från 1994 av Göran Grip

 

p.s.

Fler fackböcker kring freudiansk /jungiansk dröm-psykologi eller paranormala fenomen förekom helt klart.

Även artist-biografier, likaväl som allt mellan naturvetenskap och ekosofi, men svårt att välja till listan.

Ytterligare lyriksamlingar skulle lätt ha kunnat blanda sig i leken, men får bli med på någon ren dikt-topp...

 

 

 

0W0

Brunnet Bröd

inräknas såsom Svett #20 samt Tröskel #18

 

 

Brödfabriken

bara brann ned

jo, nog är deras glöd

i sotig sorg nu

Älvsbybornas levebröd

där drygt trehundra anställda

motsvarar runt 30.000 arbetslösa

om olyckan skulle skett i Stockholm

tänker man sig

mätt över varje samhällsorganism

som vill överleva på egna ben

med ett eller annat stöd

blev olyckan en extra onödig

ödets ironi

mitt i corona-karusellen

eljest i och för sig

mindre grymt

än naturbränder som skördar

djur och människor

eller kulturbränder där

vansinniga viljor berövar

någon sin ögonsten

och på förtroendet tar död

ty trots allt

lokaler och maskiner är

så gott som utbytbara

sålänge gemenskapen finns kvar

seg och stark

tunn och spröd

nåja

tyst sagt

hur soliga kakor de än gjort

behöver jag mörkare skivor

av grövre musik

knarrande, krävande, krasande

står vi på tröskeln

till höstens frukost

känner likafullt polarnätterna lysa

som smör och sylt i mitt blod

och består gör Norrbottens glöd

inom en långsam framtid

skall de åter bygga upp

samma brödfabrik

 

 

 

 

0W0

Grundläggande Elementen i Nygammal Glans

Omarbetad Repris från 2012 

 

de fyra grundläggande elementen

GLAS

GRÄS

GOJS

GRUS

 

förmå understundom finna sina samhörigheter

med de fyra aggregationstillstånden

GLANS

GRÄNS

GODIS ****

GAMMALDAGS

 

som i sin tur lätt må omvandlas

till varsin bland de fyra dödssynderna

GULD

GOLF

GLUPSK

GLÖMSK

 

blott för att återfinnas på nytt

inom de bitvis förskjutna kvadranterna

GRUVA

GRINDAR

GLIPOR

GÅRDEN

 

 

**** som många vilja komplettera med GLASS

- emellertid glass förekommer jämt i form av gas

fylld på magiskt vis med snöglopp

som i kontakt med solljus antager

en gråtfull, glatt smeksam smak

 

 

 

[inräknas såsom Gräns # 24]

 

0W0

Klaatus interstellära Sol

Först tycktes musiken vara det mest fantastiska jag någonsin missat. Ur skivbutikens högtalare kom Klaatu, svarade de, men jag mindes inte ens rymd-rollfiguren som bandet hämtat namnet ifrån. 

 

Dessa kanadensare kunde -76 låta ännu mer som -67 än någon gjorde -67. Kanske inte så konstigt att fanatiker trott dem vara Beatles nästa inkarnation?! 

 

Nu har chocken lagt sig och jag hör snarare -76 i dem, en skugga King Crimson utspädd i lysande Supertramp, ELO o dyl. Solen har ju varken något unikt eller helt likt under sig.

 

 https://www.youtube.com/watch?v=jJ4IUjjVfng

 

...låten rullar igång vid 00:47 efter diverse ljud.... (och synd för mig att plattan blott som LP fanns inne)

 

Vidare visade det sig att Carpenters av alla band har snidat fram en cover, mer skönsjungen men för snäll. Hade heller aldrig hört covern, fastän hälsat på hos Carpenters många gånger till skillnad från aliens Klaatu.  

 

 https://www.youtube.com/watch?v=teBV0EoJJY8

 

 

0W0

Tolv-i-Topp bland Musik-instrument

1

PIANO /FLYGEL

 

utvecklades ur Cembalo

Hammarklavér uppfanns i Florens tidigt 1700-tal ; före dess fanns Klavikord som var svåra/omöjliga att få starka [Forte] toner på = icke för konsertbruk

 

 

2

CELLO eller kallad VIOLONCELL

 

sprungen ur Basviolin, blev del av stråkfamiljen,

förekom fr.o.m. 1500-talet i norra Italien

(är ej heller främmande för Elcello)

 

 

3

MELLOTRON

 

[vars tangenter aktiverar förinspelade bandslingor;

kan ses som föregångare till diverse Keyboards *

emellertid brukar mellotronen ha bestämdare ljudbild]

 

började tillverkas i England på 1960-talet;

vanligaste modellen gjordes i knappt tvåtusen exemplar

och har mestadels använts av progressiva rockband

 

 

4

TVÄRFLÖJT även kalad TRAVERSFLÖJT

(också BLOCKFLÖJT kunde ha plockats med)

 

förekom från 800-talet i Kina och Japan;

fick på 1600-talet fler delar, men först 1847 i München klaffade allt

 

 

5

HARPA

 

kan ha utvecklats i Orienten redan 3.000 f.Kr.

liknande uppskattning hos mig slår även CITTRA an

Trots jag hört harpa i medeltidsmusik, kompande små visor eller solo, förknippar jag den spontant med romantikens orkestrar i skimrande partier.

 

 

6

STEEL GUITAR

 

där en stålbit dras över strängarna och ger glidande toner

utvecklades sent 1800-tal i Hawaii

och blev successivt en väsentlig del av Country-genren

 

 

7

RÖRKLOCKOR

[inklusive mindre variant CHIMES

som emellertid mest blir skön ljudmatta]

 

klangen kan påminna om kyrkklockor

men rörklockorna är märkligt nog nytt påfund

framkom kring 1973

(Besläktade slagverk såsom Marimba och Vibrafon

fick nästan plats på topplistan)

 

 

8

FAGOTT

 

liksom andra träblås utvecklad på 1600-talet

finns tydligen i tysk såväl som fransk variant

- sägs vara det instrument som ligger närmast mänskliga rösten?!

 

 

9

VALTHORN

[in english called French Horn]

 

utvecklades ur Jakthorn

fick sin nuvarande form under 1700-talet i Dresden.

Hur mjukt ett horn kan låta - och så hårda ihop ändå?!

 

 

10

TRÄBLOCK och/eller KASTANJETT

 

Medan tidlösa träblocket visserligen anslås med träklubba

och spanska kastanjetten fås att skallra mot sig själv

räknar jag likafullt de träiga små slagverken till samma position

(varpå även här Marimba eller Xylofon kunde ha kvalat in).

 

 

11

DRAGHARMONIKA /HANDKLAVÉR

 

blev framtaget i Wien på 1820-talet;

dröjde mot nästa sekel innan de knapphändiga durspelen

hade utvecklats till kromatiska, mer övertonsrika pianodragspel.

 

 

12

KYRKORGEL /PIPORGEL

 

skapades i Alexandria redan före Kristus.

wikipedia förtäljer "Troligen fanns orglar i de flesta större katedraler under 1200-talet"

 

Dess tolfteplacering kunde på sätt o vis varit en förstaplats.

 

 

 

* Synthesizer älskar jag ofta, men blir för mångfacetterat att ta med,

fast både mellotron & kyrkorgel kan sägas ha massa instrument i sig.

Diskvalificerad är även Trummaskin el dyl samplingssystem.

 

Somliga kringfakta här hade jag ingen klar aning om, förrän nu efter alla år - såvitt wiki stämmer....

 

 

Vid urvalet har jag gått på följande aspekter

förmodligen i respektive fördelning

som återspeglar att jag är mestadels en ren lyssnare

och ingen aktiv musiker :

 

30% Hur istrumentet klingar (i alla sina register)

25% Vilka musikstycken (sammanhang) jag oftast hört instrumentet i

20% Hur instrumentet är format och ser ut

15% Hur instrumentet känns /skulle kännas/ att spela på

10% Vad annars i världen min fantasi kopplar instrumentet till

 

 

0W0

 

Tolv-i-Topp bland Symfonier

 Mestadels baserat på intryck från 90-talet, när min symfoni-tokige vän fick mig att upptäcka ohyggligt många .... i stridare strömmar än jag någonsin skulle sätta på å lyssna på klassiska mastodontverk idag, fast förstås händer i perioder ...

 

Upplevelsen av ett musikstyckes karaktär är verkligen beroende av vilka dirigenter och vilka orkestrar som tolkar verket ... Sammanställer likafullt min generella favorit-förteckning (som den i stort sett tedde sig även på 90-talet) :

 

 

1

Jean Sibelius tredje symfoni

 

färdigskriven 1907, uruppförd samma år i Helsingfors dirigerad av Sibelius själv

 

Kunde nästan lika gärna ha valt den sjätte, som liksom tredje tillhör hans "okändare" symfonier, bägge relativt luftiga och skira, mindre kompakt monumentala än resten, men har ändå sina hymnmässiga partier.

 

 

2

Gustav Mahlers första symfoni

ibland kallad TITAN

 

färdigskriven 1888 (reviderad fram till 1898)

uruppförd i Budapest, dirigerad av Gustav själv

och dröjde till 1900 innan den spelades i Wien, fastän Mahler var österrikisk tonsättare

 

Har gott om horn och folkmusikaliska element. Visserligen dignar hans senare symfonier av mer spännande, halvgroteska inslag,  mäktiga körer och oändligare skönhet. Emellertid ettan räcker gott nog, och håller bättre i alla väder.

 

 

3

Olivier Messiaens enda symfoni

egenhändigt döpt till TURANGALÎLA

 

färdigskriven 1948, uruppförd i Boston, som ett beställningsverk av denna franska kompositör

 

inkluderar även piano + det sällsamma instrumentet Ondes Martenot, som bidrar till att fånga fågelsången ännu mer andligt.

 

 

4

Pjotr Tjajkovskijs sjätte symfoni

ofta kallad PATHETIQUE

 

färdigskriven 1893, uruppförd samma år i Sankt Petersburg, strax före Tjajkovskijs egen död

 

Sägs blivit felöversatt från "passionerad" till "patetisk". Hursomhelst, visst kan det bli lite väl romantik-smetigt och överfrisk stämning hos Tjajkovskij ibland, men hans sista mästerverk får en ny kärvhet iom temat död, som håller det livfulla i schack.

 

 

5

Hector Berlioz första symfoni

ofta kallad FANTASTIQUE

[Fantastical Symphony : Episode in The Life of an Artist]

 

färdigskriven 1830, uruppförd samma år i Paris

 

Betonas brukar dess psykedeliska karaktär, och jag kan väl bara instämma i att den uttrycker både sinistra, groteska tongångar och fint sprudlande surrealism - kanske mer än någon annans verk från den tiden?!

 

 

6

Sergei Prokofievs fjärde symfoni

 

såväl i första versionen opus 47 som sin senare version opus 112

färdigskriven 1929 (uruppförd i Boston) respektive 1947

båda med material ursprungligen för balett. Balettmusik var ju Prokofiev mästare på. Sergeis hisnande harmonier och intrikata rytmik funkar gott även i symfoniform.

 

 

7

Antonin Dvoráks åttonde symfoni

 

färdigskriven 1889, uruppförd 1890 i Prag dirigerad av Dvorák personligen

 

som var den enda skiva jag köpte i Prag vid mitt första besök där 1993, efter att hört den på vacker konsert hemma i Göteborg. Knappast håller den som sjua genom historien - och kanske är Dvoráks nionde "Från Nya Världen" bättre - men det här är ju min personliga lista.

 

 

8

Anton Bruckners sjunde symfoni

 

färdigskriven 1883 (reviderad 1885), uruppförd vid samma tid i Leipzig

 

Bruckners kolossala klossar till symfonier, fastnade jag trots allt tidigt för (vilket sällan hänt inför deras wagnerska inspirationskällor) varav sjunde känns som mest spirituell och mest absurd av hela bunten.

 

 

9

Ludwig van Beethovens sjunde symfoni

 

färdigskriven 1812, uruppförd 1813 i Wien dirigerad av Ludwig själv

 

Har aldrig blivit någon riktigt stor Beethoven-beundrare. Inte desto mindre : Om vi blott ser till andra satsen här, så kan den vara det mest gripande stycket musik i Universum?!

 

 

10

Carl Nielsens fjärde symfoni

benämnd av kompositören för DET UUDSLUKKELIGE [The Inextinguishable]

färdigskriven 1916

 

Danmarks främsta tonsättare hade jag kanske aldrig börjat undersöka på egen hand, men fick gott om tillfällen att lyssna via min bäste kamrat då - fast jag fortfarande sällan kommer ihåg några partier hos Nielsen utantill

 

 

11

Allan Petterssons sjunde symfoni

 

ovanligt nog i en enda sats (lång) med återkommande h-moll-ackord

färdigskriven 1967, uruppförd 1968 i Stockholm

 

Någon mer svensk tonsättare torde kanske ha kommit med på denna topp ... såsom Berwald eller Alfvén ... ifall det funnits fler inspelningar av våra kulturskatter att upptäcka?! Överlag verkar vi svenskar ha hört relativt lite svensk klassisk musik.

 

 

12

Robert Schumanns tredje symfoni

ofta kallad RHEN-SYMFONIN

 

färdigskriven 1851 och uruppförd i Düsseldorf

men mest hört den i version RE-ORKESTRERAD av Gustav Mahler

 

 

 

 

p.s.

Norska Grieg gjorde dessvärre ingen symfoni.

Någon engelsk borde också ha varit med, såsom Benjamin Brittens "Spring Symhony", eller Malcolm Arnolds jazziga symfonier - om jag bara mindes vilken av dem jag gillade mest

men finns ändå ingen plats kvar.

 

 

 

0W0

 

En Upptrappad Tolvårings Dagbok : Startblock & Rullgardin

inspirerad av mitt eget liv .... fast ännu ej skrev någon dagbok då - särskilt inte med såpass utförliga rader ... som jag ändå försökt hålla på den grabbens nivå .. närmare tretton

 

 

måndag 8 augusti 1988

Har bara varit hemma i stan sedan igår. Märkligt hur lägenheten tycks ha krympt?! Nå, vi var borta extra många veckor denna semestern, i morfars slottsliknande hus. Medan vägen till skolgården har vuxit .... den kommer ju gå vidare till nästa stadium, till annan byggnad bortåt Frölunda. Trots att jag suttit och spelat oändligt med olika dataspel under hela sommarlovet, kom Timo hit idag och ville testa Monty on the Run. Där är ganska snälla monster man måste passera i rätt takt. Timo fick in rutinerna fortare än någon jag sett - slog rekord på rekord. Samtidigt har han läst en roman på åttahundra sidor. Sedan rusade vi hem till Timos föräldrars radhus och öppnade vetenskapliga rapporter som bara vuxna brukar läsa ur. Försökte smälta bilden av ett par hisnande fakta. Ingen annan av mina kompisar Franz och Nicklas tycker om startblock, löplinjer eller hoppgropar - men det låter som Timo kommer börja träna i samma friidrottsklubb?

 

 

tisdag 9 augusti 1988

På morgonen plockade jag fram kina-schacket med de skinande glaskulorna. Lät rymdgubbarna tävla mot varandra, och Greg med grågröna skägget vann igen. Fick goda rester till lunch, strimlade pannkakor med drottningsylt. Läste samtidigt nya numret av 91:an med Uti Vår Hage i. Längtar redan tillbaka till Norrland. Kring det vita storhuset kan man springa hur många varv man orkar. Här runt hyreshuset skulle det se konstigt ut om jag sprang ensam och kollade massa sekunder på tidtagaruret. Och varenda gård är full med folk. På skogsslingan passar det bättre med digitalklockan, märkligt nog. Ringde Timos nummer tidigare, men hans mamma meddelade att han var på läger med scout-föreningen. Sen på torsdag skulle han spela schack i Växjö. Hur många olika intressen kan man ha egentligen?!

 

 

onsdag 10 augusti 1988

Nu är det bara en vecka kvar tills vi börjar högstadiet. Jag ska ju läsa tyska, samma som Franz. Det hade varit roligare med miljökunskap, som Nicklas har lyckats välja. Brandsoldat ska jag bli, så tur att vi hursomhelst kommer få nya ämnet kemi. Nåja, tyska glosor kanske inte blir så himla tråkigt ändå? Kollade Jönssonligan får Guldfeber för åttiofjärde gången. Pausade scenen med laserstrålarnas larm, tryckte förstås slow forward tills man såg hur Charles-Ingvar kunde få med sig hela konkarongen ner i gatubrunnen igen. Sedan spolade jag fram till några gamla musikvideos, tyvärr ingen med Alphaville. De avbröts av två år gammalt Rapport, som mynnade ut i en liten bit Razzel, som gled över till Solstollarna.

 

 

torsdag 11 augusti 1988

Tog en cykeltur med både Nicklas och Franz. De for bredvid varann ett bra tag, men jag gillar att ligga bakom. Känns tillräckligt tufft med bockstyre nu. Nicklas har dock skaffat mountainbike. Vi körde Säröleden och stannade halvvägs. Vid Amundön stod fler cyklar parkerade än jag någonsin sett. Tyckte det var Suzanna från den andra skolan som kom på stigen! De måste ha badat därute, men vi gick bara en bit .. Hemåt kändes det trögare att trampa. För Franz och Nicklas pratade mest om sitt senaste dataspel, det där evinnerliga med guldgrävning, kolonier och jäkla långa golfbanor. Nästa gång bara Nicklas och jag umgås, då ska han bli påmind om hur roligt det är med de enkla arkadspelen : att hitta nycklar och skapa hål i murlabyrinten, skjuta spöken och måhända och hoppflyga med elefantbilen, eller tävla i vanliga racerlopp om mina favoriter inte biter. Eller så blir det Franz och jag som knallar bortåt panncentralens torn efter skoltid .. Vem var Suzannas ännu sötare väninna??

 

 

fredag 12 augusti 1988

Tecknade flera rader med okända ansikten. Hoppade över kropparna - blir likafullt bara feta streck. Sålänge som dessa barnsliga tuschpennor känns bättre än de kanske fantastiska, pastellfärgade blyertspennorna .... Många får långt lockigt hår, som rökiga rockstjärnor, med mustascher dock till skillnad från Europe. Ligan leds nu av Nick Meemount, tätt följd av Michael Morrow. Min påhittade magasinförsäljning toppas av Himburg med miljoners exemplar. Tror jag har tröttnat på att bläddra i verkliga veckotidningar som Året Runt, OKEJ och Oppfinnar-Jockes kluriga magasin. Och att klippa ur dem & klistra på egna blad är bara kul när kusinerna sitter vid samma bord. Kassetten med pop-kavalkaden från Sommarland höll på att trassla sig, men håller nog en säsong till. Nicklas kan teckna klart fyndigare figurer.

 

 

lördag 13 augusti 1988

Familjen besökte IKEA för att skaffa lämplig skrivbordsstol och kanske nya soffor på sikt. En magiskt neonfärgad matta fick jag syn på!! Prickarna lös nästan som på Liseberg, ja den där snurrande tunneln inuti Villa Upp&Ned. Men mattan var mycket dyrare än en hel säsongs åkattraktioner. Och hur skulle det funka med becksvart botten hemma bland allt ljusbrungult?! Fick nöja mig med en randig rullgardin i tre färger. Den lyser också skönt bakom min lilla kaktus. Till kvällen körde vi en runda avancerad Finans istället för Monopol. Men har sett att det finns även Göteborgsvarvet - ska jag önska i julklapp. Ur läskbacken tog jag en Portello som påminner om hederlig Troccadero, medan syrran provade både Rosa Pantern och Coco Bahia.

 

 

söndag 14 augusti 1988

Mest bara strukit omkring över hallens heltäckningmatta och kickat mina gamla skumgummi-bollar mot dörrarna. Bra tag sen jag drog mockasinerna på mig, för trånga nu. Provade pappas träskor, lite väl stora. Tagit en lång dusch med äppelschampot, ätit älgskav och potatisgratäng till middag. Timo slog en telefonsignal hit, och vi bestämde att utforska asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, redan före skolstarten. Innan jag släcker sänglampan försöker jag läsa en riktig bok, ytterligare något bland äventyren som stått och väntat i hyllan i flera år? Nej, blott Kapten Haddock & co håller mina korpgluggar öppna ... på sin höjd Ferom som dyker fram längs de orangea albumen bland besläktade professorer. Undrar vilka lärare vi får i högstadiet? En hel bunt nya lär det bli - sån tur att i varje fall kamraterna är bekanta.

 

 

 

 

0W0

 

Tolv-i-Topp bland fenomen i Friidrott

Material hämtat både från mina egna, tidiga erfarenheter samt senare iakttagelser på distans

 

1

Startskottet

med sina svindlande sekunder innan

och just efteråt

när man fortfarande är först

 

 

2

Sandgropen

som fylls av ett suveränt långt trestegshopp

hur kroppen skvätter upp gränser

och krattas igen

 

 

3

Höjdribban

av skulderblad ligger kvar och darrar

i lårvibrerande applådsus

 

 

4

Häckklippning

med häcken så nära

häckarna som möjligt

på rask rad - i snygg linje

 

 

5

Vattengraven

mitt bland eviga hinder

en märklig svalka

som ingen undgår i längden

 

6

Ansatsen

vars tusen minutiösa, unika mått & steg

omsätts i lagom rusande fart

 

7

Skyddsnätet

berett att ta emot någon missriktad slägga

eller diskus i sällsynt osynk

(dock kulan redan trygg inför tyngdlagen)

 

8

Stafettpinnen

likt ett brinnande arvegods, släktens elixir

får absolut aldrig tappas

bara överväxlas på knappt ett ögonblick

9

Stavmattan

att landa på efter världens högsta, glasfibriga böj

med eller utan ribba

 

10

Spjutkastet

vars utförare står grimaserande kvar

och studsar vid linjen

11

Maraton

nästan enda gren som sker utanför stadion

behöver en hel stad

innan någon hittar in på nytt

 

12

Mållinjen

för långa såväl som korta

där starkaste smärta må övergå

i guldigaste glädje

 

 

 

 

Skönt att se Khaddi Sagnia åter i hoppande form!

 

0W0 

Tjugo-i-Topp Upptäckta Låtar från Gessles Nio-i-Topp

Mina favoriter bland de låtar jag aldrig hade hört (åtminstone inte medvetet) före Per presenterade dem på någon av sina nio-i-toppar med olika teman.

Lyssnat på samtliga av de 4 x 9 = 36 (+1) programmen som ger 9 x 37 = 133 låtar att sålla bland (minus några som förekommer två gånger).

1

WHEREWITHAL

Clifford T. Ward -73

från listan "bortglömda artister"

2

SUMMER WINE

Nancy Sinatra & Lee Hazelwood -67

från listan "från 60-talet"

3

ME AND YOU AND A DOG NAMED BO

Lobo -71

[composed by Kent Lavoie]

från listan "från 70-talet"

4

FÖRUT NÄR JAG VAR LITEN

Monica Törnell -72

cover of I Really Loved Harold

[by Melanie Safka, svensk text av Vreeswijk]

från listan "bortglömda artister"

5

GIMME SOME LOVIN'

Spencer Davis Group -66

[composed by Winwood, Davis, Winwood]

[produced by Jimmie Miller]

från listan "bästa producenterna"

6

KICKS

Paul Revere & The Raiders -66

[composed by Barry Mann & Cynthia Weil]

från listan "från 60-talet"

7

NEVER MY LOVE

Astrud Gilberto -67

(hade bara hört version med Skifs & Blåblus förut)

[composed by Addrisi & Addrisi]

från listan "önskar att jag hade skrivit"

8

EIGHT MILES HIGH

The Byrds -66

från listan "om att flyga"

9

JAG DRÖMDE JAG MÖTTE FLUORTANTEN

Gyllene Tider -19

från listan "..enligt Gyllene Tider, del 2"

10

PICTURES OF LILY

The Who -67

från listan "bästa trummisarna"

11

HARLEM SHUFFLE

Bob & Earle -63

(som Harrison ska ha hållit högt)

från listan "om städer"

12

TALKING IN YOUR SLEEP

Romantics -83

från listan "från 80-talet"

13

PLEASURE AND PAIN

Chrissy Amphlett in her band Divinyls -85

från listan "bästa sångerskorna"

14

SOLGLASÖGON

Docent Död -80

från listan "strålande powerpop-dängor"

15

POETRY IN MOTION

Ola & The Janglers -66

från listan "om fuzzboxar"

16

THE ROSE OF ENGLAND

Nick Lowe -85

från listan "om blommor"

17

RED BALLOON

The Small Faces -69

[by Tim Hardin]

från listan "om färger"

18

THERE SHE GOES

The La's -90

från listan "från 90-talet"

19

MOCKINGBIRD

Barclay James Harvest -71

från listan "ingen tror att jag gillar"

20

SIGNAL FOR HELP

Moon Martin -80

från listan "bortglömda artister"

Bonus, som jag hade hört nångång

men först nu fattade storheten hos

så på sätt o vis etta :

EN STUND PÅ JORDEN

Laleh -13

från listan "svenska fullträffar"

0W0

 

Tröskel # 17 : Tonartshöjning

 

O, du solklara tonartshöjning

ger vårt molntäcke avbeslöjning

 

O, du böljande tonartshöjning

lossar lätt våran båtförtöjning

 

O, du stundande tonartshöjning

föregås av viss taktfördröjning

 

O, du småländska tonartshöjning

magnifik som en fältskogsröjning

 

O, du fornstora tonartshöjning

känns som klarar vi stålrörsböjning

 

O, du bofasta tonartshöjning

får oss slutföra åkerplöjning

 

O, du rykande tonartshöjning

gnistor slår om strid strömförsörjning

 

O, du bubblande tonartshöjning

blir nytt ord som champagne-mun-sköljning

 

O, du snurrande tonartshöjning

åter möts vi för spåruppföljning

 

O, du smäktande tonartshöjning

skänk oss fläktande vingsus - nöjd nu?!

 

 

 

Texten hade möjligtvis gjort sig bättre med "verser" mellan alla "höjningar", men ska jag ändå krama musten ur fenomenet så kan det lika gott vara "refräng" hela tiden... Älskar för övrigt tonartshöjningar på riktigt, inom musik där de hör hemma.

 

..inser att förhållandevis många låtar jag växte upp med har tonartshöjning i sig. Oftast schlager naturligtvis, men förekommer även i vissa visor, rock och country - ja, håller just på att gå igenom vilka tidiga ABBA-låtar som har eller inte har tonartshöjning. Vilket också kan förklara hur jag saknar väsentlig känsla i nutida musik?! 

 

 

0W0

Tolv-i-Topp bland Brädspel-fenomen, Tärningar & Kort

Förutom familjära Pjäser och Rutor har jag plockat med ingredienser från familjära Tärning- och Kort-spel. Varav merparten utspelade sig för mig/oss vid slutet på förra seklet (men har visat sig vara betydligt äldre än så). Rollspel hann jag dessvärre knappt nosa på, så urvalet här blir tämligen mainstream "middle of the road". Eller skall vi kalla dem de mest avskalade, arketypiska spelen? Vari jag zoomar in på :

 

1

SPADER KNEKT

Bland de vanliga spelkorten är nog spaderknekten det jag oftast "identifierat mig med". Särskilt i leken där han bär grön hatt med gulsvarta ärmar - trots att min egen mustasch ingalunda är svart. Sägs motsvara tarot-kortens Riddare i Svärd (kreativt tänkande), även Tvillingarna, fastän övriga knektar också kan funka.

 

2

HÄSTARNA i SCHACK

Med sina tre steg rör de sig åt två håll i samma drag - kan det bli häftigare än så?! Står från början granne med tornen, som de snabbt kan lämna utrymme åt. Genom att hoppa över vilka pjäser somhelst, både egna och eventuellt motståndarens...

 

3

"TÄRNINGARNA" i ORDBOX

Bokstäver av diverse slag har de på sina slumpvisa sidor istället för samma siffror. Extra många tillsammans skakas. Sen får man goda timglas-minuter på sig att "studera dem" närmare. Flera Z, Y och Q är iofs mindre kul om det blir än i andra kontexter. (Alfapet borde jag som poet också ha älskat, men minns varken några spännande kategorier eller fascinerande materia på/kring brädet.)

 

4

LUCKAN i MASTER MIND

Förevigt förknippad med mystik - hur man tills vidare blott kan gissa vilken färgkombination ens spelpartner har fastnat för - som döljer sig bakom den lilla skärmen [jag kanske felaktigt kallar luckan]. Frågandet och svarandet kan ske ljudlöst, med placerandet av pluppar i rad efter rad. De tunnare svarta och vita ger varsin aspekt av bekräftelse. På vilken sida om skärmluckan jag än suttit, har det alltid tyckts omöjligt att tröttna på Master Mind. (Dock gick att bli less på Vem Där? fastän ansiktsdrag är annars är mer intressanta än färgpluppar.)

 

5

GÅ! i MONOPOL

Ruta som får en att andas ut oron för skulder och hösta in nya resurser. Sammanlänkar de dyraste stjärngatorna med det relativt avspända stråket längs gamla stan. Visserligen kan dess välsignelser snabbt ändas efter nästa drag av chans eller allmänning - likaväl som pressa fram ännu fler sedlar under strykjärnets gång.

 

6

KÅK i POKER

Och Chicago osv varianter.. Fastän jag i verkliga livet starkt uppskattar färg/färger och stege/stegar, får nog ändå kåken utgöra vad som känns lagom värdefullast att samla på, med sin kombination av par och triss. Visst ger tre ess och två kungar mest chans att vinna själva utspelet med, men de sex poängen i protokollet uppnår jag ännu hellre via tre damer och två knektar.

 

7

PROTOKOLLET i YATZY

Gillar att man helst skall komplettera samtliga sorters utfall - fundera successivt över vilket man bör satsa på denna rundan, eller i värsta fall stryka. En smula mer kontroll än i många tärningsspel - även fast ingen yatzy i världen lär kunna frammanas (om inte gudarna vill). Sympatiskt att högsta värdet kan nås via alla sorters tärningsögon, såvitt de synkas.

 

8

+4 i UNO

Också ett kortspel med sina egna varianter och tillägg.... Nästa spelare måste dra närmare en handfull extra kort, som hen på nytt får svårt att bli av med. Visuellt förenas de fyra vanliga färgerna mot svart bakgrund, en smått magisk känsla.

 

9

SPETSARNA i KINA-SCHACK

Dit varje kulör måste få in en av sina vackra glaskulor, genom att hoppa över en jäkla massa kulor på vägen... Om så man än förfogar över en, två eller tre kulörer bland de sex, hägrar ens motsatta spets(ar) där i fjärran. Tänk om ordinärt schack hade haft avsmalnande brädformer...

 

10

BRICKORNA i MEMORY

Vilka motiv de än må ruva på.. alltid lika fantastisk övning för minnet!! Att veta var man vände på vad - medan NÄR skulle ha blivit ytterligare en dimension, kanske alltför svår?? Bilderna på brickorna kunde säkert motiverat en egen tolv-i-topp - om en sådan icke blivit alltför ojämförbar med andras minnen - oändligt personlig.

 

11

JOKRARNA i CANASTA

Plötsligt får dessa narrar vara med, inte blott från en kortlek utan från bägge lekarna = fyra jokrar. Superavancerat för vuxna människor, som jag minns de långa kolumnerna av rullgardiner.

 

12

MÅLPUNKTEN i FIA

Varsin smal gång leder in till centrum, dit de fyra spelarna strävar, men ständigt knuffas tillbaka till respektive bo.

 

 

 

Bonus : Brickorna i OTHELLO ..varsin svart och vit sida i all enkelhet som de har, var det skönaste dock att upptäcka den minimala magneten som återfinns inuti brickorna - när man var rastlös nog att pilla upp de platta, runda plasthöljena.. 

 

 

0W0

 

Somrig 13 : Mosaik 39 : nästan en Sestina

Byggd på bl.a drömda scener som dröjt sig kvar från senaste drömmarna m.m...

Formmässigt fuskat med sestinan genom att låta sista-orden förvrängas en smula ; men dess 39-radiga mönster består [6x6 +3]

 

natten fylld med färgglans

gömmer hela stugbyn

står i fält av mossa

mina skor tycks borta

skönt dock snart fram tränger

längesen vi kramats

 

 

fästingarna kramas

smetig gredelinglans

ut ur min hud trängs de

dväljs där värsta flugbyn

söker steklar bort ta

klämmer fram en massa

 

 

fönstren sakta mosas

soffan smält som krämglass

trots allt blir det bättre

rider björn starkt glänser

lyfts jag upp likt flygfän?!

taket tycks allt trängre

 

 

korridorer kränger

bytt till keps från mössa

utrymt rum blir smygväg

tavlorna har ramats

kvar finns minsta färgchans

marginaler korta

 

 

ut genom aorta

blodets banor svänger

trollsvans i sin älvdans

hör majoren mässar

sommarlov förlamats

längs terrängbil stadsvyn

 

 

får vi gammal hussyn

skolkamrater bott har

björnar nästan tama

innan städer stänger

bära nycklar måste

bruten är nu skärmtrance

 

 

stugbyn åter tränger

borta bärfylld mossa

kramats fram skön färgglans

0W0

Tolv-i-Topp bland SkrivTecken

mina favoriter ; bland de tecken jag brukar använda [åtm. nån gång i veckan]

1.

R

Stora R

Roligaste bokstaven! Ser ut att kunna ramla omkull, relativt överviktig, men står likafullt stabilt med ena benet utfällt? Låter varierande mellan olika språk/dialekter.

 

2.

??

frågetecknet

Står och balanserar på en punkt.. med örat redo?! Gärna dubbel förekomst för att förstärka frågan och/eller antyda hur två olika frågor döljer sig i samma mening?! Ihop med utropstecken ger jag ofta uttryck för min preferens samtidigt som jag undrar vad läsaren anser om det hela. Smått paradoxal samverkan är spännande?!

 

3.

...

punkt punkt punkt

Likt den ultimata oviljan att avsluta... Sen jag fyllde fyrtio började mitt ego ta till hela fyra punkter.... och sen 2020 har jag ofta krympt till två. ..inleda en mening får de också göra ibland - för att återknyta till föregående ifall nåt tidshopp gjorts...

 

4.

[ ]

klamrarna [hakparenteserna]

Fastän dessa kan tyckas hårdare i sin fyrkantighet än de gracilare parenteserna (som jag också älskar) så känns det lekfullare att ta till klammer [och kusin klammer]. Försöker hålla mig till deras funktion att kommentera något man just har skrivit [dock ärligt talat kan jag nyttja dem till alla tänkbara lager [av askar i askar]].

 

5.

4

siffran 4

Först på senare år har jag kommit att förtjusas av fyrorna, vilka verkade tråkiga förr. Redan det att siffran kan noteras på två vis, torde väcka viss fascination?! Samtidigt diggar jag alla sifforna, just för vilka oändliga mönster de åstadkommer (genom att vara ihop eller isär). Har smula svårt att se siffrorna som enskilda tecken, iom att jag relaterar dem till så många andra dimensioner av livet. Samt länkar dem till visuella kedjor av minnen [medan bokstäver är mer auditiva].

 

6.

z

lilla z

Vad kan mäta sig med Z...? Tydligen dess småsyskon! Eller så är det bara för att jag vill ha med en liten bokstav på listan?! Även här gärna i dubbel zz eller synnerligen i trippel zZz... Svänger kanhända mindre sensuellt än sSs, men trefaldigheten tycks skarpare tecknad. Sedermera alla små kluriga, kulturella blinkningar till Z hinner jag inte ens exemplifiera här - om jag inte skall gå ännu mer vilse i 80-talet än min barndom redan är fångad.

 

7.

*

asterisk

Trots sin stjärn-potential använder jag alltför sällan asterisker. Rent spontant avgudar jag nog detta mättade tecken?! Emellertid nånstans fått för mig att utplacerandet ställer till krångel. Kanske ser jag dem undermedvetet som riskabla(?) ; typ små spindeldjur likt fästingar(!) svåra att plocka bort när de väl sugit sig fast mellan stroferna. Finns tydligen med allt från fem till åtta ben.... medan antalet fotnoter de må representera hos somliga skribenter blivit skrämmande många. *

 

8.

&

och-tecknet

Kunde gott valt en vanlig åtta, men föll för den extra knorren. Trevligt släktskap även med liggande åttan - för tankarna till "två ihop".. Titt som tätt kan det hända jag slänger in "&" mitt i en löpande text - dock hejdar mig i regel pga att "och" trots allt är ett ord bland andra ord, medan "&" gör sig lämpligast i isolerade fraser [precis som +] eller hos personliga par.

 

9.

@

snabel-a

Snurrar på så kul?! Snubblande nära att hamna bland de allra främsta... Men hur spännande är det att använda det blott en gång per mail?! Namnet i sig spinner festligt vidare till alfa-krull och kanelbullar. Skulle snabeln roterat fler varv hade vi väl blivit galna ; men nu räddas den av en viss balans.

 

10.

;

semikolon

Coolare än ett vanligt kolon och mer vågat än ett vanligt komma?! Skulle vilja lite oftare ta till denna märkliga hybrid ; rädd dock att dess funktion icke ska uppfattas - eller drunkna lätt i ordet före; om man skriver semikolonet utan mellanrum..

 

11.

Ü

tyskt ü

..prickarna säger tillräckligt nu.. [lika stora på lilla & stora]

 

12.

T

Stora T

Trodde gjorde ni säkert att detta skulle ta sig högre... men jag uppskattar TTT mest som idé, eller i form av "treklang", och mindre som rent tecken.

 

* ... & tänkbart att jag glömt nåt kärt tecken att ta med här...

0W0

DygnDragaren på sagolikt uppdrag, moment 2

Nästa dag fick DygnDragaren ett livs levande vykort. Det måste ha gått både ett dussin år och åter ett dussin år sedan någon varelse sände honom något dylikt. Raderna var sirligt ihopknåpade av sköldpaddorna, det urgamla paret Sten & Siri. Nu befann de sig uppenbarligen ute på hemester i Göteborg - ett faktum som DygnDragaren hade svårt att smälta, med tanke på deras romantiska beskrivningar. Bland tjusiga backar som i verkligheten ingalunda var särskilt branta, kämpade sig likafullt pensionärerna längs bergets små snirklar, med stiliga dörrar och fönster på diverse håll. Uppe vid Otterhällan trodde de sig ha funnit spår av såväl persisk matta som tyskt torn, dvs precis vad DygnDragaren hade fått i uppdrag att synkronicera. Man kunde nästan få för sig att sköldpaddorna själva var identiska med uppdragsgivaren - om det inte vore för att de aldrig hade lurats eller dubbelspelat under hela sitt tusenåriga liv.

 

Och hur Sten & Siri redan kunde känna till uppdraget, berodde på att hans farfar Minutmakaren hade givit dem magiska förmågor att interagera på lång distans med mekaniska fenomen. Särskilt om fenomenens sammankopplade frekvens medförde vardagliga problem för någon.. då var det dags för sköldpaddorna att dra i de osynliga trådarna. Just så hade Sten & Siri inte sällan gjort från varsin ände av staden, likt magnetism. Nuförtiden tycktes de verka från samma fläck och sträcka sin energi till fjärran platser. I det här fallet hade den fjärran motpolen visat sig vara DygnDragarens arbetsplats, närmare bestämt inuti gruvgångarnas hemliga labyrint. Inte ens sköldpaddorna kände till denna ombyggda gruva - så de måste ha skickat vykortet närmast telepatiskt?! Kanske genom någon av alla de tarot-läggare som de bekantat sig med under seklernas gång..

 

Det flotta fotot på kortets framsida hade Sten & Siri knäppt egenhändigt. Vyn var tagen ända uppifrån Stora Otterhällan, med både vridna och raka hus. Dessa sträckte sig ned mot en mattbutik och vidare in över Kungshöjd. Drottningens lilla jaktslott skulle annars ha varit ett typiskt huvudmotiv. Dock små kullerstensgårdar var sköldpaddorna redan så himla bekanta med, så de ville väl vandra längs modernare asfaltskrökar och få med ett tjog balkongklädda tegelfasader på köpet. Det mesta där var blott sekelgammalt, förvånansvärt nybyggt för vad som brukade ses ur sköldpaddornas horisont. Kronhuset hade de säkerligen betat av tillräckligt under tidigare hemestrar.

Hela denna miljö kom DygnDragaren att drömma sig tillbaka till sina tidiga år vid Universitetet. Då hade han stiftat bekantskap med både filosofer och biologer, geologer och psykosofer. Såväl en persisk kamrat som en tysk-fransk förälskelse hade han haft under samma termin. Idag kände DygnDragaren nästan ingen människa. Klassrum efter klassrum hade legat fulla med levande volymer, billiga men ändå ganska elegant inbundna böcker. Utflykter genom stan hade skett på en skönt trög cykel. Dagligen såväl som nattligen svepte man omkring - till skolsal eller festsal var långt ifrån alltid klart definierat. Sällsynt med skärmar fanns att fästa blicken på; så man fick hitta på bilderna av varandra direkt genom kroppen. Nuförtiden utbyttes det mesta av livet på elektronisk väg. 

Frågan är om inte tysk-fransyskan hade varit någon dotterdotter el dyl till Fladdermusan?! Dvs hon som farfar Minutmakaren sökt umgås närmare med eller åtminstone få en hatt sydd av.. Visserligen kunde man kolla upp alla tänkbara relationer över nätet numera, men DygnDragaren orkade sällan riskera att drunkna i denna enorma matris. Magnetismen utspann sig mellan alltmer distanserade belägenheter. Även fast institutionerna förmodligen alltid har brukat isolera sig, ägna sig åt sina huvudsakliga hjärtefrågor - så var många nuförtiden komplett blinda för varandras perspektiv. Likafullt hade de mentala gränserna, för vilka ämnen alltfler aspirerande professorer lade sin näsa i blöt i (på distans) kommit att luckras upp, på gott och ont. Nåväl, nu gällde det för DygnDragaren att få kontakt med det aktuella mysteriet - en högst eventuellt flygande matta. Hela detta kluster måste översättas till frågan vilken spak han skulle dra i....

0W0

Otterhällan

är det sällan man knallar upp på, trots ett bland Göteborgs stiligaste berg

emellertid nu blev det ett återbesök, med somliga utsikter mot Kungshöjd

[numera visas hela bildens bredd bara om man klickar på den]