StudieCylindern episod L

Tolfte episoden (min sjätte) i stafett med skrivarvän om en uppdiktad studiecirkel... vari hennes föregående parallell kan läsas här : https://www.poeter.se/Las+Text?textId=2253735



De elva andra eleverna, tolv med mig, har just blivit indelade i fyra element. Vårt lag anses lämpliga att sjunka ned i den vattniga vinkeln, relativt torr och varm för att vara oktober. Laget består av gumman Agnes som alltjämt trallar på levande glosor, den våldsamt vackra flickan Zanna med akrylfärger över hela kroppen, och så mig då, 43-åringen. Jag är agent Zebra, även kallad Lillhatten eller den tredje trenchcoaten. Mina uppdragsgivare härrör från två skilda studieförbund, som har bildat ett randigt schackbräde. Därutöver iakttar min glaspärleblick varenda kulör som försiggår på den här utbildningen. Långa episoder skola beskäras. Träbänkens emotionella tillstånd vecklar ut sig från V till L.


Emellertid lär eld-gruppen aldrig bli komplett - såvitt inte irrblosset Miranda återvänder in från cylinderkorridoren. Hon håller raskt på att hitta ut till stadens snöfyllda lyktljus igen, detta Kiruna som nyss var så sommarsoligt hela natten. Nu plingar tyst ett meddelande till i min spion-app. Det kommer från agent Ypsilon mellanhatten, vars skuggning av Miranda visar sig förgäves [status : borttappad ; frikopplad]. Ypsilon som ingalunda har misslyckats med en enda observation under hela sin bana - han måste vara perplext besviken ikväll?! Möter gör jag en menande blick från agent Xenofanes storhatten, som också fått beskedet. I samma sekund slås jag av en potentiell upptäckt : att denne herr X kanske egentligen är en dam?!? Storhatten har ju dolt det mesta av detektivens ansikte hela tiden, under många liknande arbetspass som vi strålat samman här längs studiecylindern...


Hur skolans administratörer skall fylla luckan efter Miranda, blir redan nästa mysterium. Man har ju överlämnat hela kursverksamheten i händerna på Arthur Zetterström. Denne rymdkostymklädde raritet tycks tro sig vara en smart magister av astronomiska mått. Snarast öppnar han bara sin historiska manual och låter maximerna rinna ut från A till Z. Ömsom serveras vi moral-pannkakor och ömsom en metafysisk soppa. Nåväl, magistern fick åtminstone tumultet att förmultna, likt virvlande höstlöv lugnade, genom icke alldeles tokig gruppindelning. Dessvärre eller dessbättre har både Xenofanes min kompanjon och Vittorio från Trieste blivit befordrade till det ansvarsfullare laget uppe i takvinkeln. Vi hoppas väl alla få höra italienarens spirituella konsthistorier under tiden vi fortsätter med respektive hantverk!?! Dock skulle det vara skönt om någon kommer sakna klangerna av glasmosaik som jag, detektiven med det tredje ögat, kunde ha skapat däruppe i pyramidens spetsiga kupol.


Lag Eld hade märkligt nog ett O lysande på sin bänk, men det skiftade till Ö, som om allt vore över. Prickarna ser emellertid jag Zebra som symboler för de korridorspringande själarna på annat håll än i lektionssalen. Och nu övergår Ö i ett C som det stod från början, innan Adrian satte sig att klaviaturklinka där. Vårt vattenbaserade L är alltjämt kvar, likt ett stabilt hörn i en kub. Jag Lillhatten tycker mig därtill ana konturerna av en annan kvinna som närmar sig... Betyder C att cylindern har en ny student på väg till oss?!?




0W0