16 maj 2019

Trevlig Gumma Försökte Skjuta Mig

+ Oidentifierad Kyss

När jag vaknade framstod dessa
som mina mest märkliga drömmar någonsin
- även om de nu efteråt på sin höjd finns med
bland de hundra mest besynnerliga drömscenarierna



Jag klättrar omkring i våningssängen medan gumman stolt förevisar sin bokhylla. Glad läser den gamla människan högt ur några volymer. Nyss kan hon ha varit en gubbe? Försöker lyssna koncentrerat, men till sist måste jag gå. Mina skor i hallen har fått gummans genomskinliga små skyltetiketter fastklämda kring lästen. Gamlingen nickar lugn som en blomma, medan jag plockar bort rätta skyltetiketterna från rätt par skor. Däremot när tanten upptäcker att jag redan tidigare har hängt någon av hennes diamanter i strängen som löper ned från musikinstrumentet - då blir hon inte nådig.

På två sekunder är hagelbössan framplockad, kanske rentav en kulspruta... Kärringen avlossar sin salva rakt mot mig! Hukar under blomkrukorna och kommer precis undan. Tror inte att jag dog alls?! Kan i viss mån förstå att hon ogillar min egenhändiga inblandning. Gumman måste trott jag försökt stjäla ädelstenen, medan i själva verket jag bara ville försköna cittrans toner. Eller minns jag mitt motiv egentligen??


Längre tillbaks i drömmen hade en tjej jag känner stått och spejat vid ett gathörn. Jag hade spanat på hur Emma spejade. Ned längs gränden mot standen... innan hon hade satt fart. Hade försökt hänga efter henne, redo att heja ifall det skulle kännas bra. Redan vid det här laget var det några år sen jag mött Emma senast. Vem var det hon hade spanat på? Fick inget svar, förrän hon hade vikit av från gränden, in i en trappuppgång. Givetvis hade jag gjort detsamma. Det var därinne i en sydeuropeisk lägenhet som gamlingen hade tagit emot mig! Tjejen var spårlöst försvunnen - bara jag erhöll gummans skyltetiketter i mina skor.



I nästa dröm dagen efter, får jag en lätt kyss i nacken!! Den måste ha kommit från någon av de tre kvinnorna som precis rest sig ur åhörarskaran. Ingen aning om det var meningen eller av misstag medan de säger hejdå till varann. Jag sitter kvar som om jag väntar på nästa föreläsare. Medan närmare bestämt sneglar jag mot kvinnorna ; söker utläsa vem av dem som eventuellt vill att jag tar kontakt...? De tycks lika neutrala alla tre, ungefär som informationsfoldrarna ute i foajén jag stirrar på istället.


Uppenbarligen ska min 63-åriga arbetskamrat springa Göteborgsvarvet, även om det inte säger något om vilken kandidat som kammar hem flest röster i EU-valet. Jag nöjer mig med att springa till spårvagnen, vars automat för första gången i världshistorien inte fattar att det är månadsladdning jag har. Sedermera går jag i en trång backe upp mellan villahusen. En halvt bekant gubbe hälsar tyst på mig. Måste varit han som blev så glad när jag uppskattade att han skottade snö... Nu är det snart sommarlov, och högst uppi kurvan vänder jag.

Vid utsiktsbranten står min bästa väns ena barn och berättar för mig - att han skulle kunna bli en hund. Då hade jag kunnat ha honom som min egen?! Det hoppas pojken på, åtminstone under någon dag. Personligen är jag mer förtjust i honom än i någon hund, men visst vore det en genialiskt fin lösning?! Försöker föreställa mig pojkens kalufs som pälsen på en shetland sheepdog... Snart visar det sig att min syster har två barn, precis som min bästa vän, fastän hon bara har en son i verkligheten. Eller är det såhär egentligen?


Den andra är en fyraårig dotter som heter Ebba, och besitter långt större likhet med Ebba Busch Thor än man kunde tro... Hon blir väldigt glad när jag gratulerar henne på Ebbas namnsdag, fastän hon bara har en vag aning om vad namnsdag innebär. Dessutom är jag ingalunda säker på att det är just idag, för syrran blev överraskad att hon inte ens själv hade koll på sin minstas betydande dagar. Så måste kolla i kalendern som ligger på badkarskanten. Emellertid är det engelska ordboken jag fått i händerna - eller om det är den blöta foldern om Norges nationaldag? När jag ska byta till svenska almanackan dyker blott en gammal upp, som förmodligen ej längre stämmer. Och kanske blir det snarare systern ur Ebba & Didrik som det hela handlar om?? ...medan Didrik kilar till havet för att spela piano med sin vuxna Yrla. Lilla Ebba för sin del är lika glad under alla omständigheter över att jag uppmärksammat henne - lyser stolt i blicken! Önskar nästan att hon vore min dotter.





0W0

Inga kommentarer: