Granne # 5 : EftermiddagsBarnet

ibland glömmer jag bort
att vi också hade ett dagbarn
av halvfransk börd
en pojke med hemvirkad lukt
och sin mjuka apa Apin i släptåg
en märklig period
ett mörkt hål
av hårdplastigare Ewoks, Landos, Lukes, Chewbaccas
roterar jag armarna
passar jag bollarna
sedermera fullt upptagen med att försöka minnas
mig själv som ett-två-tre-årigt dagbarn
medan här i historien
mellan låg- och mellanstadiet
är han närmare fyra
och har mer gemensamt med min lillasyster
så lycklig av att leka med henne
blir ungen
ganska förskräckt när jag narras en smula
att han egentligen inte finns
emedan dagbarnet bara är en fantasi
som han återberättar för mamma
vilket jag i nästa ögonblick får ångra
mig ha sagt till dessa
oerhört oskyldiga ögon
för när vi kommer hem
från de sociala världarna
sitter ju barnet uppenbarligen där
redo att vaktas
och pysslas om
likt en krukväxt på minst två ben
som inte förstår
vad rewind-knappen är till för
fast mest av allt från -85
kommer jag ihåg
vårat riktiga husdjur
den ömsom nyfikna
ömsom slumrande undulaten
som bar samma namn som oss



0W0