Barndoms Butik # 11 : Bokhandeln

Det här halvt fiktiva, retroaktiva besöket utspelar sig senare än föregående texter i serien, snarast under gymnasiets tidiga 90-tal. Hade för övrigt ingen aning om att Wettergrens bokhandel var Göteborgsbaserad, trodde kedjan fanns i hela landet.



Tittar in en sväng på Wettergrens. Skall bara köpa ett par bläckpennor i lila och orange, samt därtill den bästa anteckningsboken jag kan hitta. De har också ganska gott om redan skrivna böcker. Tja, behöver knappast någon; har trettiotvå lånade från bibban, om allt från arketyper till kvasarer; kommit något kvarts kapitel i varje.

Skulle det ha varit för ett par år sen - så hade jag velat ha ytterligare några gröna Wahlströms-deckare, kanske Tavel-Mysteriet och Kuslige Konstnärens Gåta?!? Fast de flesta titlarna täckte vanliga grejer som fordon, naturfenomen, sport eller monster. Nu håller jag snarare på att upptäcka den äkta vuxenvärlden!?! (i alla dess teatraliska lager). Det tycks ske i form av psykologi inte minst, social såväl som drömsk, parad med "omstridda fenomen och företeelser".

Här står häxbryggerskans KVÄVE och andas svårt, fast jag borde ta mig igenom hennes flytande fragment & fixeringar först. Brögger är född datumet före mig - Lundell datumet efter mig. Är det bara därför jag börjat läsa dem? Vargens nyktra SAKNADEN ligger ensam mitt på bordet och värmer upp sig. Kommer kvinnan i fleecekappan att plocka denna supertjocka vedklabbe? Nej, hon hugger Gardell istället, En Komikers Uppväxt! Hyllorna kryllar av pocketar jag inte har skuggan av en aning om personerna i : Aliide, Simon, Sofie, Agnes Cecilia, Sune, Edith, Eddie osv.

Idag är andra gången i historien som jag går in på bokhandeln själv. Vi brukar komma förbi på helgerna när familjen far till torget. Nu är det en ovanlig onsdag. Klasskompisarna vete sjutton vart de tog vägen?! Våra håltimmar hamnar ibland på samma ställe, ibland på skilda håll. Ungefär som man inte riktigt förmår beräkna vilken av expediterna som kommer ta hand om ens inhandling, och vem som försvinner bort på lunch medan man hellre hade presenterat sitt ärende för just henne eller honom.

Brukade bara handla almanackor och presentkort, pussel eller tuschpennor när jag var barn. Mamma kunde klä in även skolböckerna i omslagspapper, men läser inget mer än tidningar. Pappa har allt ifrån lexikon, paradoxer och Processen till produktkataloger hemma i hyllan, bland vita klassiker och färgade vissamlingar. Biografin om Picasso är tydligen inte enda varianten, och varenda penselmästare verkar ha fått oöverblickbart många skrifter om sig.

Denna veckan har jag inte ens läst läxorna ordentligt. Det finns uppenbarligen mycket kreativare saker att bry sig om - eller mer insnöade och betungande ting. Kärlek tycks ligga någonstans däremellan?! Längtan står och bläddrar mellan högt och lågt, från tvång till befrielse, genom extas tillbaks till trygga ramar.

Suddgummi blir nog klokast att köpa ett nytt också, eftersom blyertspennorna inte heller begagnas i precis blygsam utsträckning. Fann en imorse på vägen till skolan, direkt på asfalten! Någon tjej måste ha varit ägaren, med tanke på dess magiska mönster, men jag motstod impulsen att plocka upp stumpen. Den var ingalunda söndertuggad som alla mina pennor börjat bli senaste året. När jag gick i grundskolan skulle jag aldrig drömma om att ens våga tugga på någon penna, men nu spelar det liksom mindre roll - eller större roll?!





0W0

Mitt Livs Mest BortGlömda BokLäsningar

istället för att göra ännu en lista över samma favoriter som jag haft i många år, som sällan ändras... söker jag här komma ihåg vilka skönlitterära berättelser jag oftast glömmer - men ändå vet mig ha läst/hört... från alla skilda faser i livet


 ...alltså oavsett vad jag förstod eller tyckte om dessa romaner mm, så samlas här relativt förträngda [kanske för att jag i flera fall läst blott det verket av författaren].... fick googla fram flera titlar...

....fast som likafullt kändes speciella och har satt ett eller annat tydligt spår... [ty de verkligen bortglömda kommer ju ingalunda kunna vara med här i första taget]


1. EVA
av Peter Dickinson 1988


2. DEFINITIVT KANSKE
(EN MILJARD ÅR FRÅN VÄRLDENS ÄNDE)
av Bröderna Strugatskij 1974


3. I SVACKAN
av Eva Runefelt 1975
[i övrigt poesi, som givit mer levande minnen]


4. VI SMYGER PÅ ENOK
av Viveca Sundvall 1985


5. HUNDEN
av Kerstin Ekman 1986
[dunknar lätt bland hennes längre verk]


6. HÄXHAMMAREN
av Jan Mårtenson 1976


7. GÅ PÅ VATTEN
av Reidar Jönsson 1994


8. PETRUS PÅ UBÅTSJAKT
av Örjan Persson 1985


9. OG BAKOM SYNGER SKOGENE
av Trygve Gulbranssen 1933
[lånad av en norrman, läst på norska]


10. MULLVADEN
[TINKER, TAILOR, SOLDIER, SPY]
av John le Carré 1974


11. SKÄRVOR AV EN SÖNDERSLAGEN SPEGEL
av Christine Falkenland 1997


12. TITTSKÅPET
av Ulf Gyllenhak 1985


13. ILLUMINATIONER
av Arthur Rimbaud 1886
[egentligen prosadikter, men plockar med den likafullt]


14. DEN FÖRLORADE SKUGGAN
av André Brink 1988


15. DEN TÄTA ELDEN
av Inger Edelfeldt 1987


16. RÖTMÅNAD
av Robert Kangas 1989


17. RÅTTAN I PIZZAN
(FOLKSÄGNER I VÅR TID)
av Bengt af Klintberg 1986


 18. ÄCKLET
av Jean-Paul Sartre 1938


19. ANAÏS NINS DAGBOK, volym I
av Anaïs Nin 1931-34
[om möten med June & Henry Miller]


20. BLÅSKÄGG och/eller HOKUS POKUS
av Kurt Vonnegut 1987/-90
[kanske blott brottstycken ur, eftersom jag fått för mig hur Vonnegut skulle betyda något särskilt, men var nog för ung att smälta materialet då?]



...i vissa fall minns jag innehållet klart fastän nästan aldrig har tänkt på böckerna sedan jag läste dem, i andra fall brukar titlarna/pärmarna blinka fram titt som tätt fastän jag totalt glömt deras innehåll, och i tredje fall är de bara obskyra i största allmänhet...

...och dem som nämns högst upp är varken mest eller minst bortglömda - emedan "listan" är av estetisk karaktär... som härmed fortsätter och förstås kan komma att uppdateras...



21. ALBERT I KALLEBY
av Ole Lund Kirkegaard 1968
[kommer ihåg Otto, Virgil, Gusten och de andra polarna klarare]


22. TVÅ ÅR I VARJE KLASS
av Kar de Mumma [Erik Harald Zetterström] 1923


23. GENIET
av Ivar Lo Johansson 1947


24. KÖRSBÄRSTRÄDGÅRDEN
(med flera pjäser eller noveller)
av Anton Tjechov 1904


25. HEMLIGA SJUAN OCH CIRKUS-MYSTERIET
av Enid Blyton 1956


26. THEY USED DARK FORCES
by Dennis Wheatley 1964


27. JONATHAN STRANGE & MR. NORRELL
by Susanna Clarke 2004


28. ANKDAMMEN och/eller ELEFANTERNA
 av Ian Wachtmeister 1988/-90


29. CHADWICKSKLYFTAN
av Colin Thiele 1979
[australienskt ungdomsäventyr]


30. DE TRE FRÅN HAPARANDA
av Jolo 1967


31. EVAS BOK
av Marianne Fredriksson 1980


32. BRÖDERNA HARDY & KITTY I DUBBEL-MYSTERIET
av Carolyn Keene 1989
[brukade bland Wahlströms läsa alla Hardy och vissa Kitty, men hade glömt att de löste en gåta tillsammans]


33. NARR PÅ NOCKEN
av Stig Trenter 1956


34. MARKURELLS I WADKÖPING
av Hjalmar Bergman 1919


35. MADAME BOVARY
av Gustave Flaubert 1856


36. DIDRIK
av Christina Herrström 1989
[läste nog aldrig EBBA??]


37. (JULIAS HUS OCH) NATTPAPPAN
av Maria Gripe 1968(-71)
[minns hennes övriga skugg-skildringar klarare, alternativt läste dem närmare]


38. JUNGFRUN SOM ÄLSKADE SILVER
av Tanith Lee 1981


39. ENDER'S SPEL
av Orson Scott Card 1985


40. ENSAMHETENS LABYRINT
av Octavio Paz 1950


41. GUDARNAS BERG
av Jan Guillou 1990


42. BRIGHTON ROCK
av Graham Greene 1938


43. DET BOMBADE ÖGAT
av Carl Johan De Geer 1982


44. MOMENT 22
av Joseph Keller 1961


45. LOPPAN
av Hans Holmér 1990


46. KAPPAN
av Nikolaj Gogol 1842


47. TORKVÄDER
av Suzanne Brögger 1980
[brukar minnas massa andra bland Bröggers bättre]


48. I BROKIGA BLADS VATTEN
av Torgny Lindgren 1999
[minns flera övriga av Torgny klarare]


49. SLUMPVANDRING
av Majgull Axelsson 2000
[kommer mer ihåg den berömda Aprilhäxan]


50. GALA : KVINNAN SOM FÖRHÄXADE SALVADOR DALÍ
 av Tim McGirk 1990


51. DET MEST FÖRBJUDNA
av Kerstin Thorvall 1976


52. SHAMBHALAS HEMLIGHET : PÅ JAKT EFTER DEN ELFTE INSIKTEN
av James Redfield 2000
[minns mer den med de första nio i]


53. VÄGEN TILL AGRA
av Aimée Sommerfelt 1962
[första längre boken som jag, devis motvilligt, kämpade mig igenom någonsin]


54. DEN GAMLE OCH HAVET
av Ernest Hemingway 1952


55. FUNNY FANNY
 av Björn Hellberg 2002


56. DET SOM TILLHÖR MIG
av Anne Holt 2001


57. SAKNAD
av Karin Alvtegen 2000


58. SVINDELVÄV
av Louise Lindbom 1988


59. BEVINGAREN
av Dénis Lindbohm 1980
[hans sci-fi förflyktigas lätt med tanke på tyngden av hans parapsykologiska studier]


60. SOFIES VÄRLD
av Jostein Gaarder 1991
[sorts Filosofi-historia]


61. DEN STORA SPÖKRÄDDNINGEN
av Eva Ibbotson 1977


62. AGATON SAX OCH DEN MÖRKLAGDA LJUSMASKINEN
av Nils-Olof Franzén 1978
[sista i Sax-serien, där jag tycks minnas tidigare volymer mer]





0W0

Höstkant # 9 : närmar sig noll

innan någon går in i
novembers svartvita väggar
drar ingen sitt sista andetag av sommar
men ser genom stormpiskade regnridåer
i skimrande skitigt guld
hur allting närmar sig noll
under mössan med musik tryggt mot tinningarna
och när vattenpölar nästan börjat nå till knäskålarna
cyklar någon vidare ändå
rakt ut i den mörkturkosa båtfilen
snarare en vanlig blå långtradarstig
har ingen ingen
aning längre
var någonstans någon
själv är
känner blott blodströmmar
och knappt fingrarnas grepp
om svårstyrda luftlager
medan ingen grunnar på att vägra dra tillbaks tiden
trots att alla vinner en timma för varje klocka
automatiskt uppvärmd
på manuella kanter
skedde ingen krock
står det aldrig i tidningen
hur någon hittade lyckligt hem
redan samma ändlösa morgonkvist
då varje hörn visade sig
vissla av soldränkta löv
överallt





0W0

några till försök att måla i olja

från tredje och fjärde gången någonsin

from Tomiro's Book : Another October

Saturday 38:th of October 2048

Today you've delivered post to 834 human beings. You got every envelope to exactly right doors - but still don't know who's a real receiver or not. They seem to be still alive?! Or they get letters anyway... It's not your vaettir people who send those. So you think some humans must at least be sending. We know they've built machines though, which only produces paper messages all day round. Those automats became less popular than cellular symbols, but continues working even after nuclear wars. Sleep well, Tomiro! We feel endless stairs in your body. Tomorrow you'll visit an undestroyed cathedral.





Sunday 39:th of October 2048

You could have been blown away to another town today? Tornadoish was the morning, Tomiro! There were no time to dive back to your companions vaettir cave, but you crawled into a human church building, and stayed all evening candlewarm. First we played a bit Bengt Hambraeus on the big organ. Then we showed you Tarr's seven hour long movie SATANTANGO in black&white from 1994. They leave their hungarian village deserted, lead by Irimias prophetic promises companied by mysterious synth, after one night of happy accordion through never ending rain. When you woke up some stars shined from our ceiling.





Monday 40:th of October 2048

Tomiro, this morning first seemed to be more ordinary than ever. Raindrops drived down into your cave system, competing with the dry-cleaners too busy to cry. After three hours of underground bicycling, through tracks crowded with other vaettir people, your bike suddenly switched up to sunlight. We let you cross over that bridge between half-angry tension and soulful relief. Down a corner of some forest you discovered human soldiers. They were humming "O-o-wow! You're in the army now!" as you got sharp glimpses of many decades ago. Then a japanese magician transformed into Thompson Twins, searching for lost detectives.






= ännu några Historier gjorda av Hundra Ord vardera
  
och hans dagboks första blad publicerades förutom poetsidan på R.R.bloggen

0W0

Höstkant # 10 : Hästen Blå

drar han kring
kärran blå
blir alltmer
krokig då

varje väsen sträcker
blott sin vinkling - räcker

likt två ting
hästhäst stå
tyst och ser
höst uppå

hur vår tanke strömmar
bort med trolska tömmar
håller oss till drömmar

rakt ur ring
björnar gå
böjt kvartér
solguld sov

galnast spegling scrollar
tryggt kubismens pållar

Bilden från senaste besöket i Borås ; upptäckte först nu denna skulptur [Vibration i blått av Xavier Veilhan]. 


Versen en variant på min Tomte Blå, på tok för tidigt eller lite väl sent tillkommen (inräknas även såsom Sleipner nr 13)



0W0

Åter Besök i Borås

soligare, vackrare och mindre tråkigt än jag vågade tro

Barndoms Butik # 10 : Spänstig Sport

sätter vi på oss svettbanden
ska vinna varsitt set
har pappa just gett mig ett riktigt racket
inte lika lätt som badminton
många gånger större än ping-pong
nästan som rymdraket
kantänkas lika vitt och brett som hela butiken
mellan växande antal idrotter
bländade av sportstjärnor
i idogt sökande, sjujäklans spring
till högtalarnas freestyle-surrande sång
irrar ungar runt föräldrar
zick-zack genom träningsjackor
mellan skivstänger och slalomskidor
hittar man ändlösa sekunder
en limegrön bumerang
kämpar på som motionscykeln hemma
Göteborg - Gävleborg
1-0
I'm more than ten years old
gonna take some kind of gold
but never seen a really bad scene
bara lagom tufft
också försäljaren bär visselpipa i band
på bröstet precis som gymnastikmagistern
samlar sina lamm
millimetrar över flygfältets tecknade streck
startar och landar våra banor
åt skilda planeter
får ta snövita shorts & sportskjorta
som variant till alla kulörer
lördagsroligt men tisdagstungt
och tyst som en björn
börjar fatta vad backhand innebär
ute vid verkliga nätet
låtsas att racket blir visir
framför ögonens svåraste pussel
titt som tätt mellan 30-40 maskor
krossar vi myggor, knott och bromsar
till sockorna blivit svartprickiga
plockar långa bollar
fyller hinkarna med blåbär
och hjortron går inte fort
som sommarlovets vasalopp
i supernovans korta kropp
även tennis kräver sin spänst
fast siktar hellre på tresteg, kommer längre
eller höjdhopp över häcken
hälsar på molntapp
pladask i vattengrav
på nytt i startblock blir
aldrig sist upp ur kistan
skaffar dessutom skor med spikar i
funkar märkligt perfekt att springa i




0W0

Remix från mina Resor : Oktagon 3 : TORNSPIROR

i Stockholm, i Budapest, i Nice, i Lissabon,
i San Sebastian, i Prag, i Krakow, i Skottland någonstans

Matris 8 : i Varsitt Huvud

inräknas även såsom Mosaik 11 eller Myra 9


En sak som min förundran fortfarande
säkert aldrig kommer att verkligen fatta fullt ut
är hur det kan finnas
så ofantligt gott om människor
minst lika inne
i sina föreställningar
som jag i mitt
minne. Om
jag varje dag
skulle ha kunnat hälsa på inuti
någon, ja
inuti någon
och nästa och nästa
så torde livet ändå inte
hinna räcka för fler
än uppåt 36.500 människor
motsvarande nästan Falun, Skellefteå eller Skövde
åtminstone Varberg, Nyköping eller Trelleborg
och det blott i
nuläget. Dessutom
har den processen ingalunda
startat ens;
när man ser att en vän har 1.248 kontakter
varav en själv bara känner till två
och vi aldrig träffas
- då känner jag
mig begränsad. Nåväl,
har ju redan
mer än nog
med att sortera mina intryck
av mig och allihop
som ägnar livet åt att ständigt uttrycka sig
emedan var och en spelar huvudroll
i universum
vars del av Universum
kan sägas bidra till kollektiv självförståelse
och väver in oss
i ändlös
mosaik. Musiken







0W0

Barndoms Butik # 9 : JärnAffärn

Mitt uppe i morfars by ligger järnaffärn. Somliga säger järnhandeln. Har ingen aning om man handlar nåt järn här. Inte ens skämtartiklarna bryr jag mig om. Går direkt till väggen med de riktiga figurerna. Där hänger de i sina kartonger. Just dessa finns bara i Norrland. Aldrig sett dem hemma. Helt annan sort än stjärnornas krig-gubbarna är de. Mer som vanliga människor?! Pappa är snart färdig - då måste jag ha valt ut. Han håller på att köpa verktyg, kanske en kontursåg eller häcksax, möjligen nåt rengöringsmedel. Racketar till tennis, pingis och badminton har vi redan gott om. Precis som jag börjar få fler figurer än någon annan orkar hålla reda på....


Efter besök i järnaffären brukar vi kika in i kiosken. Den hänger ihop med både bensinpumparna och mjukglassautomaten. Föreståndaren ler med hela kroppen och pratar palt mitt i solgasset. Hos järnhandlaren är det i regel lite tystare. Där gör man mer seriösa, uttänkta ärenden. Här kommer jag jämt att tänka på vetenskap. Trots att han säljer små gummi-masker som fingrarna formar skratten och gråten av. Kiosken har färre saker att känna på, men fler att käka upp eller blott titta i. Något sommar-magasin kan det bli även denna vecka, förutom den färskaste tidningen. Frågesport och brädspel ligger någonstans emellan dessa sorters ställen.


....i julas fick jag först rymdkapténen, sedan cowboyen, bägge med skägg. Och i påskas hade morfar med sig piloten, tätt följd av polisen, bägge renrakade, på sin höjd med polisonger. Jag har vridit deras armar och ben miljoner gånger upp och ned. Lederna har blivit hemskt mjuka nu i sommar. Huvudena snurrar allt lättare. De har inget järn i sig - bara plast. Vi lägger beslag på halva huset, när jag kliver upp före hela familjerna och leker själv. Med de tillkomna stjärnskotten bland alla indianer och unga gubbar från 50-talet..... Idag ser jag att det finns en röd robot i samma serie, som man fäller upp & nedpå. Då står den med munnen som en mage, spegelvänd mot sig själv. Jag får den på åttonde plats, mitt i 80-talet. För i framtiden har jag glömt vilka tre roller som utspelade sig däremellan. Måhända var det miniräknaren vi inhandlade här?




0W0

Höstkant # 8 : Olja

smärtsamt oktober på tuber
pressar sin olja mot penseln,


målar oss rostiga nästan
inklämda här, blodet känns än


fruset längs blågula lyktljus,
svävar hon närmare gränsen


bort genom port, för vår längtan :
snöfall ikväll, morgon bränns sen

med slutrim som medvetet haltar en smula, lutande sig mot inrim, 

medan min tredje oljemålning någonsin får gestalta, fastän dess berättelse nog är en helt annan
 

0W0

Remix från mina Resor : Oktagon 1 : GULT UPP

i Lissabon, Zagreb, Prag, Budapest,
Madrid, Rom, Stockholm, Edinburgh

Barndoms Butik # 8 : Sandlådans Kiosk

Det är ganska gott om steg upp till den verkliga kiosken. Dit går vi ibland över bergknallarna. Då kanske vi får köpa chokladverktyg eller lakritspipor. Såvitt farbrorn med de tjocka hängslena tycker att tioöringarna räcker till. Men mitt på våran gård mellan höghusen, där ligger också en kiosk. Den är byggd av brädor, ja bara träfärgade plankor. Och står precis bredvid sandlådan. Någon har oftast krupit in och ställt sig inuti. Där syns man ändå tydligt genom luckan. Somliga barn låtsas att de säljer kakor. Andra låtsas att de köper kakor. Fast allihop är bakade av sand. Och kan vara formade i hård, orange plast. Jag har tröttnat på sånt.


För en kamrat har klättrat upp på kioskens tak. Det ville jag också kunna göra. Först känns det totalt omöjligt. Som ett riktigt slott eller rentav en barrack på skolan... Tänk ifall fastighetsskötaren skulle komma förbi och kolla?! Fast han brukar ju vara visslande glad som en Streaplers-sång. Hursomhelst kan man ju inte bara kliva upp där!! Fötterna står darrande på disken. Fingrarna greppar skrajsna kring takkanten. Därnere skrålar och skramlar gården som vanligt, bankar lugnt på bullarna med varandras spadar. Agnethas syster skrattar och silar sin hink sand mellan tänderna. Jag är oerhört allvarlig nu. Då gäller det bara att hoppa baklänges en lagom bit. Och samtidigt hiva sig - så man får takkanten pressad mot magen. Sedan är det bara att dra upp benet på taket.


Där står man snart, på ovanvåningen. Flera meter över affären är det förmodligen här. Ingen vuxen ens kan vara så lång. Bara hyreshusen tycks en smula högre - fastän de har krympt avsevärt. Ända bort till frisören anar jag hur den övre gångbanan sträcker sig. Buskarna växer inte längre framför raden av butiker. Hisnande häftigt känns det! Som en hel hundralapp kanhända? Genom golvspringorna hörs två små kunder bråka om vem som skall betala mest. Borta längs bergknallarna syns fyra vuxna pojkar komma dragandes, med starka läskburkar som ett helt hårdrocksband. Minns vagt hur de hör hemma flera årskurser ovanför min. Jag håller en synthslinga tätt virad kring studsbollen i jackfickan till skydd. Vill de månne byta sina senaste monsterbilder mot mina 70-tals-stjärnor, eller engelska ligan mot indian-cowboys plus Kim Novak på köpet?? Njä, gänget struntar nog i sånt - de tänker säkert stjäla hela jäkla kiosken. Och undra vad jag har att göra på taket här?!


Då har det blivit hög tid att hoppa ned. Nu kommer sandlådan väl tillpass. Fantasierna bleknar ikapp med förortsfasaderna. Tårtan står inte längre kvar på konditoriet och Doktor Snuggles har redan åkt och räddat nästa himlakropp. Det är bäst att låta bli att landa på vare sig bakverk eller barnungar. Men de snurrar fram och tillbaka ur varje vrå - så jag blir nog tvungen att ropa först?! Det kommer att höras över hela gården. Och det kittlar i halva kroppen när jag dyker ned i sandens bassäng. Särskilt en gång i framtiden när själva sandlådan har flyttats bort, medan träkiosken står kvar. Då gäller det verkligen att landa på fötterna. Då smäller det till gympadojjorna mot asfalten. Och sedan domnar mina fötter minst en minut. Någons rullskridskor krockar med trehjuling och får klistermärken på knäna.






0W0