Optimalt Förberedd

Besvikelser blir ofta mindre förlamande om man potentiellt räknar med dem från början [min sammanfattning].

Bland det bäst tänkta (om än knappast perfekt formulerade ;-)) som jag hört i ämnet någonsin!?! där Emelie från "Positiv Psykologi" säger såhär [nedtecknat från podd-lyssning 13 kring perfektionismens avigsidor] :


"Så om man då sätter sig ned och gör en handlingsplan - att man faktiskt i den också skulle kunna... Vi har ju pratat om hinder - vad kommer kunna komma ivägen? ....för ofta så liksom blir det ju ett tankefel att det ska va en spikrak... ...och så är det ju ändå inte - för det kommer ju finnas saker som vi inte har haft med eller ens kunnat fantisera om, när vi först satte oss ned och gjorde den här handlingsplanen.
.....men om man normaliserar att misslyckandena är en del på vägen, så kommer det när man liksom stöter på dem, inte bli som världens liksom stup... Det är bara att gå vidare liksom! ......alltså inte att visualisera eller att liksom planera in misslyckanden, men att ändå liksom förstå att de kommer att komma liksom - att lika gärna ha med dem DIREKT! så att man, ah, har räknat med dem. ....för att perfektionisten vill ju inte tänka på misslyckanden, den är livrädd för misslyckanden - men då har man liksom det som en punkt som man måste ta sig igenom."






0W0