Minutmakarens Strulkalender : en timma minus alltihop

första luckan i form av tionde kapitlet
i min fantasymässiga sagohistoria




Inte blott tomtarna utan även Minutmakaren hade fått på tok för mycket att göra såhär före jul. Extra sekunder skulle distribueras till var sjunde varelse. Sköldpaddorna hade skickat en kvart här och där, mestadels till andra sköldpaddor borta vid besläktade kullerstenar. En hel timma skulle levereras till Älva Älgskog, den vackra fröken, för att ge hennes elever ro att läsa ikapp historian. Tråkigt nog hade en flock fladdermöss redan varit där och knaprat på timman. Ett par tvättbjörnar kom över på sina vespor för att  följa spår - utan märkbart resultat. Som vanligt låg det på Minutmakarens ansvar att all denna tid stämde överens och gick på ett ut.

Samtidigt stormade det omkring centralstationen, så tiden flög kors och tvärs som vindarna ville (eller inte ville att motståndaren ville). Klarat sig hittills helskinnat under värsta hagelskurarna hade det gamla ensliga klocktornet gjort, där som stadens förvaltare satt inhyst. Minutmakaren passade på att mysa bland sina blinkande provrör och chokladkartor, före han måste ut i den yttre labyrinten. Denna morgon fick professorn möjligen hjälpa till att vända på ett par gator, i bästa fall snurra igång något hörn...?

En halv evighet låg och väntade på att bli utkörd. Det var naturligtvis Gerhard Grävling, i all sin omättlighet, som hade begärt den halva evigheten. Anbudet var dock ringa. Ej heller hade någon ersättning inkommit för alla de dörrkarmar, stuprännor, trappsteg och trädgårdstomtar som Gerhard Grävling hade slukat förra säsongen. Den spjuvern ansåg uppenbarligen att all löstagbar exteriör var hans egendom. Eller tillkom hela armén som grävlingen redan förfogade över...? Sakta hade Minutmakaren snabbt tvingats inse hur staden, hans älskade hem, snart kunde befinna sig i krig.

Nåväl hursomhaver, mest brådskande var nu att hitta en ny timma till fröken Älgskog, och sedan trolla fram miljoner bonus-sekunder ur de just försvunna. Sköldpaddorna tycktes till sist ha skänkt Minutmakaren ett smeknamn : Tomas Övertid. Märkligt nog var det precis denna adressat som återfanns på de senaste försändelserna som dumpit ned i tornet. Både på ansökan om ledighet från ett par tvättbjörnar samt på Fladdermusans inbjudningskort till Tredje Adventspartyt stod denne Övertid angiven. Minutmakaren började undra om han drömde?! Eller hade han egentligen alltid hetat Tomas?! Månne försökte någon vätte spela honom ett spratt?! I värsta fall var det Gerhard som varit inne och ändrat i folkbokföringen?!
 



0W0