indianen i Chicago

HÖRN nr 5
skulle ha kunnat vara en dröm, men består av min vakna fantasi över ett återkommande tema...





Jag har aldrig varit i Amerika. När jag var i Chicago senast stötte vi på en indian som spelade poker på distans. Mungipan hängde en halv milimeter snett. Tåget trodde man skulle åka in i finkan, men fortsatte bort till magasinet fyllt med bröder. Vi hittade fyra äkta bröder, varav tre i färg. Då hade indianen redan smugit ut till toaletten och straight flush:at hela leken. Likaså fönstret hängde sådär lätt snett, så att man knappast skulle ha upptäckt det. Två par i knektar red ut i gränden. Där simmade en himla massa damer fram och tillbaka. Våra skuggor satt kvar i kupén. Kafka knackade på under näst sista ronden och placerade en skalbagge på bordsduken. Dess position var inte sned för fem öre. Kalkyl som fick vara domare den här kvällen, förklarade att Tintin måste ha gömt en klocka inuti insekten. Nix nix icke - vi såg väl hur det rörde sig om indianen!?! vidhöll klöverfemman. Även jag tyckte dessa mungipor kändes olustiga, fast på ett relativt roligt sätt. Funderade starkt på att satsa på Ruter Face eller Lucy Mercury, ifall deras odds hade varit mer diagonala. Utifrån gränden kunde vi höra ett diaboliskt piano skratta glatt. Dra på trissor vad tunnelgrävarna fick spader! Hela spelet lät som ett desperat försök att efterlikna aprilsolen. Ända från Detroit kom framtidens fordon frustandes. Den svartvita brodern tog ett klumpigt tag om dess ratt, men lyckades bara snurra till monopolplanen halvvägs. Tornet fick göra rokad med min stafettlöpare istället. Tåget funkade alltjämt som vårt hotell. En av de skönaste damerna hade precis klämt in sina bröst genom samma skjutdörr. Varenda jävel som höll sitt vapen i beredskap, började så smått spänna av. Gamla vanor prasslade i nyhetsbladen. Nordvästanvinden drog genom mungiporna. Man samlade åter sina valörer. Rälsen följde lugnt våra hjärtan. Då kastade sig en joker över bordet. Hela järnvägsexpressen löpte kalabalik. Folk drog i telefonledningarna. Nöden hade ingen broms. Lokföraren kom kutande med massa enkäter i käften. Ingen hann fylla på ny porter. Kafka dog på fläcken, och fick sedan jobb som konduktör. Upp i rök hade indianen gått.






0W0