29 november 2013
Belgarens tjuvÖppnade julkalender
Lucka 24
en gammal smurf bär på fruktansvärt många små överraskningar
Lucka 23
redan upphällt öl bryggt av klostermunkar inom trappistorden
Lucka 22
De Geer tar gärna en pepparkakskossa eller två
Lucka 21
älgen igen, står och stirrar på stjärnan
Lucka 20
gruvarbetaren har kommit upp sig, planerar att smida smycken
Lucka 19
några valloner vandrar visslande hem igen från de svenska bergen
Lucka 18
den verkligt konkreta ardennerhästen sadlar om och blir en påhittad seriefigur
Lucka 17
ännu ett bidrag till Eurovisionsschlagerfestivalen
Lucka 16
en ask brysselkål som tvingats växa i massa olika länder, för jämlikhetens skull
Lucka 15
flammande facklor går så långt norrut man kan komma här
Lucka 14
en klunga cyklister närmar sig Waterloo på god väg att vinna
Lucka 13
hennes kronas ljus räcker ända upp till Nederländerna, medan själv är hon späd och söt som en jättekanin
Lucka 12
älgen står och stirrar på en stjärna, medan någon blåser musik i bälgen
Lucka 11
vem döljer sig bakom den svarta kanten - Dupond eller Dupont??
Lucka 10
Poirot på rätt spår... rätar till sina mustascher
Lucka 9
en agent gömmer sig i Gent
Lucka 8
mitt i Antwerpen ruvar hönorna sina ägg, varav hälften visar sig innehålla myror
Lucka 7
ofantligt slagfält, ingalunda flankerat av flanörer i billiga flanellskjortor, bara riddarrustningar helgade åt inhemsk befrielse samt utrikiska bilmärken
Lucka 6
och vad gör Luxemburg egentligen här mitt i smeten?!
Lucka 5
vallon efter vallon lämnar sina dalgångar för att trolla med malm
Lucka 4
Ferom plockar upp Finn & Fiffi från det snurrande skrikets mysterium
Lucka 3
en ardennerhäst står som bäst och frustar mellan furorna
Lucka 2
med sina bägge gotiska tegelkyrkor är nog Brügge världens snyggaste stad
Lucka 1
ett oöppnat öl bryggt av klostermunkar inom trappistorden
wWw
28 november 2013
27 november 2013
Vykort via Vandersteens halvåterfunna serie
vykort till/från Fiktiv Person # 21
i huvudsak till Wazowski
från framför allt Tant Klara
Oj! Egentligen var vi klara
med dessa besynnerliga vy-
kort. Men ett nytt äventyr
svävade in över Bryssel i-
morse. Som en snurrande
staty sökte någon få sig
att stå still på tornspiran;
fast ju mindre han gjorde
sig, desto mer framstod
mannen som ett enormt my-
sterium. Fenomenet tycks
oss faktiskt vara en olyckad
mix mellan den starke Ferom,
den smarte Snillén och den
alltid lika oaktsamme Lamholt.
Fenomenalt infantilt!!! må jag
inflika, eftersom någon lindat
sitt språk som filter kring min
enkla och rättframma karaktär.
Känner den klåparen icke till
vanliga mänskliga pratbubblor?!
Nå, sökte leta fram Finn & Fiffi,
fast de förefaller bortflugna...
Har ju haft så gott om orangea
album med mina fiffiga foster-
barn i. Nu fattar jag att de by-
ter namn alltefter land de be-
finner sig i. Ofta är de Willy &
Wanda eller Spike & Suzy, ib-
land blir de Bob & Bobette. Ur-
sprungligen här i Belgien upp-
flammade de i form av Suske
& Wiske. Försöker snoka reda
på vilka seriefigurer som någon
minns eller knappt det minsta.
Universum smurfar sig ganska
franskt och tyskt på samma ru-
ta, om vi kammar kalufsen över
glada glasögon. Ser vi däremot
hatfullhet hos andra, inbillar oss
hur de hatar personer vars posi-
tioner de bara ifrågasätter - då
är risken överhängande att snara-
re vi själva hyser hat. Jag föredrar
hellre förbli nyfiken på varför var
och en vill hålla kvar vid sina gam-
la små världar, hur verklighetsfräm-
mande de än kan synas vara...
kramar från Tant Klara, eller kanhän-
da någon helt annan som just blädd-
rade fram revolvern för att oskadlig-
göra sin egen gäckande skugga??
men missade och hann istället få sig
en bumerang i magen, vek sig dubbel
av gråt, dock lyfte sig åter i sitt bästa
hårstrå. Sedermera i fridfullaste ro
på kontoret fiskar vi upp ett försto-
ringsglas och lägger vecken i vår dju-
paste panna, varur avtecknar sig en
genomgrön figur som ingalunda är
skrämmande hur få ögon den än
har. Än mindre monstruös blir vår
käre Wazowski när han tappert för-
vränger munnen till ett skrattre-
tande vrål. Åh, dessa monster, om
de kunde lära sig att sluta kämpa
så förbålt! Det mest rysligt skräm-
mande i tillvaron är ju den undangli-
dande varelsen, den som består i
sånt vi ännu ej förstår, i det som vi-
sar sig utan att visa sig. Detta vy-
kort skickar vi till denna gåtfullaste
demon under månen nyss...
wWw
24 november 2013
Holländarens tjuvÖppnade julkalender
Lucka 24
Tomten med en tulpan som luva
Lucka 23
en brant trappa som emellertid aldrig leder särskilt högt
Lucka 22
två gäng som spelar fotboll på havet (det ena med skridskor på sig, det andra med träskor)
Lucka 21
ännu en kanal
Lucka 20
Spinozas samlade filosofi (inflätad i Guds bröstkorg)
Lucka 19
en narkoman några meter nedanför marken
Lucka 18
Vreeswijks vackraste visa, kvickt sänd som telegram till Cecilia
Lucka 17
den flygande trädmakaren som mellanlandar på regnbågen och får en påtår
Lucka 16
porträtt av ett 1600-tal i all dess guldglans
Lucka 15
en dam med en hamster i sin barm, ståendes på gunghästen
Lucka 14
ett hantverk väl värt att hålla i
Lucka 13
halvgalna vindlingar av van Gogh (som någon spillt glögg på)
Lucka 12
väderkvarn med Jesus uppspikad på vingarna
Lucka 11
en glad schlagerlåt : I SEE A STAR!
med Mouth & MacNeal
som youtube-Länk
Lucka 10
en sommarstuga uppe i Halland, bland skogiga berghällar
Lucka 9
Cornelis i Nederlandet när han kommer i kontakt med Klöver Dam
Lucka 8
John Philip Holland, amerikansk U-båtskonstruktör
Lucka 7
Rymdraket byggd i trä
Lucka 6
en läcker rumpa i ett skyltfönster (bara för uthyrning)
Lucka 5
valfri jordbruksprodukt
Lucka 4
närmare fyrahundra invånare på en kvadratkilometer (varav minst var fjärde cyklar)
Lucka 3
ett par träskor som kysser varann och skaffar barn
Lucka 2
en akvarellmålare målad med hollandaise-sås
Lucka 1
ett blommigt hål
wWw
23 november 2013
Höronproppar
Provade den sortens öronproppar som ska släppa igenom röster men stänga ute visst oväsen, sådant oväsen som alla tycks vilja vistas i. Det var alltså på baren i fredags. Förundransvärt bra uppfyllde de sin funktion, hörde bättre vad alla sa! Dock stora nackdelen att min egen röst hördes hundra gånger starkare - för mig. För de andra däremot hördes jag hundra gånger svagare än vanligt. Även om man vet att huvudet ingalunda kommer sprängas inifrån av ens egen röst, så känns det som jag tror det ska göra det. Därför pratade jag mer normalt än annars ute, vilket blir på tok för tyst där. Hur gör man för att nonchalera en orgel inuti skallen? Synd om jag inte kan använda den öppnade möjligheten att lyssna på andra i alla typer av rum och belägenheter... Blir samtidigt mer uppenbart om man pratar i munnen på varann - då tvingas man tystna helt för att överhuvudtaget kunna lyssna - vilket skulle kunna ses som ännu en fördel med höronpropparna :)
wWw
22 november 2013
21 november 2013
vykort till Kapten Nemo från Mimaroben
ytterligare ett Vykort till/från Fiktiv Person
Hoho jaja, kapten... i mitt rymd-
skepp har närmare fyrtio år bli-
vit tillbringade. Den definitivt
svarta fonden ser jag nästan
aldrig. Ty Miman har så gott om
livfulla minnesbilder att visa oss
varje dygn. Ännu mer konkreta
känns föreställningarna där Daisi
Doody dansar sin underbara yurg,
mer syndigt förvriden än den minst
tänkbara DNA-spiral. Igår mötte vi
Gonzo som hade rymt från mupp-
cirkusen för att söka sin like. Månde
borde jag valt ett långt mer tyst och
kontemplativt liv ombord på någon
undervattensbåt, såsom Ni Nemo?!
Likafullt tycks vi dela besläktade utsikter,
insikter och stundtals samma bibli-
otek. Er ohyggliga bläckfisk måste dessut-
om ha skrivit hela fonden härutanför
gluggarna. Galaxarmarna har fått
hans sugproppar till himlakroppar,
upplysandes hela havets svarta hål.
Avslöjar härmed att det är jag som
har skickat alla dessa fiktiva vykort,
från påhittad person till påhittad
person. Från början var det mest
ett nödvändigt spänningsmoment,
ungefär som flaskpost. Sedermera
trodde jag på djupt allvar att meddel-
andena skulle föra figurerna närmare
varandra. Sådan är min sanna roll i
sagan. Eller som författaren Arthur
bakom 2001 lär ha uttryckt : "Vi har inget
emot att fly från verkligheten, om det sker
vid rätt tillfällen... Men sci-fi är ofta något
helt annat än verklighetsflykt. Man skulle
faktiskt kunna påstå att sci-fi handlar om
en flykt in i
verkligheten. Sci-fi sysselsätter sig med
de verkliga problemen : människans ur-
sprung och hennes framtid." Jag tar just
en sjöstjärna av choklad och för sjutus-
ende gången försöker jag suga i så många
sekunder som möjligt, men lyckas inga-
lunda. Godnatt kapten och hoppas att
ni inte har drunknat i Nautilus bland alla
dina djupa kunskaper och deras eviga yta...
/Mimans omskötare mimaroben
wWw
Hoho jaja, kapten... i mitt rymd-
skepp har närmare fyrtio år bli-
vit tillbringade. Den definitivt
svarta fonden ser jag nästan
aldrig. Ty Miman har så gott om
livfulla minnesbilder att visa oss
varje dygn. Ännu mer konkreta
känns föreställningarna där Daisi
Doody dansar sin underbara yurg,
mer syndigt förvriden än den minst
tänkbara DNA-spiral. Igår mötte vi
Gonzo som hade rymt från mupp-
cirkusen för att söka sin like. Månde
borde jag valt ett långt mer tyst och
kontemplativt liv ombord på någon
undervattensbåt, såsom Ni Nemo?!
Likafullt tycks vi dela besläktade utsikter,
insikter och stundtals samma bibli-
otek. Er ohyggliga bläckfisk måste dessut-
om ha skrivit hela fonden härutanför
gluggarna. Galaxarmarna har fått
hans sugproppar till himlakroppar,
upplysandes hela havets svarta hål.
Avslöjar härmed att det är jag som
har skickat alla dessa fiktiva vykort,
från påhittad person till påhittad
person. Från början var det mest
ett nödvändigt spänningsmoment,
ungefär som flaskpost. Sedermera
trodde jag på djupt allvar att meddel-
andena skulle föra figurerna närmare
varandra. Sådan är min sanna roll i
sagan. Eller som författaren Arthur
bakom 2001 lär ha uttryckt : "Vi har inget
emot att fly från verkligheten, om det sker
vid rätt tillfällen... Men sci-fi är ofta något
helt annat än verklighetsflykt. Man skulle
faktiskt kunna påstå att sci-fi handlar om
en flykt in i
verkligheten. Sci-fi sysselsätter sig med
de verkliga problemen : människans ur-
sprung och hennes framtid." Jag tar just
en sjöstjärna av choklad och för sjutus-
ende gången försöker jag suga i så många
sekunder som möjligt, men lyckas inga-
lunda. Godnatt kapten och hoppas att
ni inte har drunknat i Nautilus bland alla
dina djupa kunskaper och deras eviga yta...
/Mimans omskötare mimaroben
wWw
19 november 2013
Nu på min Födelsedag...
...önskar jag att BÅDE Sverige och Portugal går till världsmästerskapen. Även om det är omöjligt, eller bara kan ordnas med magi...
Morgonen började i varje fall ovanligt, när jag fick en ANANAS av ett par som kom ut, som tack ehuru de ville ha en extra tidning. Har hemskt sällan skalat ananasar och känt hela doften!
wWw
18 november 2013
vykort från Miss Piggy till Gonzo
Vykort till/från Fiktiv Person # 19
Grattis Gonzo!!
Here you get ett stort litet kort
from Moi. You know min goda
grodman skickar jämt tillbaka
varje card from Moi, men du
tycks ha bättre näsa för stil, i
din lila smoking. Jag bifogar a
tv-sofa fylld med engelsk kon-
fekt och rosa pantrar, plus en
flaska armstrong cognac. You
behöver nåt to att rensa din
rossliga hals och become a bit
mindre bitter! Mina pigga gris-
öron fick höra från balkongen
how Waldorf & Statler gjorde
ett elakt joke about your nya
performance, du vet den aw-
fully fåniga idén med ett slott
på hjul som du kom på... Do
yourself prefer to agera drag-
krok då?? Ååh, help moi! Pro-
fessorn räknar redan på how
many olika muppar som blir
able to resa till Prague without
själva scenen går sönder. Hmpf!
Gonzo, jag adorar dig anyway,
din lilla... whatever!
Pusspuss från Miss Piggy
wWw
Grattis Gonzo!!
Here you get ett stort litet kort
from Moi. You know min goda
grodman skickar jämt tillbaka
varje card from Moi, men du
tycks ha bättre näsa för stil, i
din lila smoking. Jag bifogar a
tv-sofa fylld med engelsk kon-
fekt och rosa pantrar, plus en
flaska armstrong cognac. You
behöver nåt to att rensa din
rossliga hals och become a bit
mindre bitter! Mina pigga gris-
öron fick höra från balkongen
how Waldorf & Statler gjorde
ett elakt joke about your nya
performance, du vet den aw-
fully fåniga idén med ett slott
på hjul som du kom på... Do
yourself prefer to agera drag-
krok då?? Ååh, help moi! Pro-
fessorn räknar redan på how
many olika muppar som blir
able to resa till Prague without
själva scenen går sönder. Hmpf!
Gonzo, jag adorar dig anyway,
din lilla... whatever!
Pusspuss från Miss Piggy
wWw
17 november 2013
vykort från Merkurius
utan frimärke
Vira Blåtira! Ville bara
säga jag hade dig som
klistermärke en gång
i ungdomen. Men nu
finner jag inget fri-
märke. Kanske hit-
tar ditt kort fram än-
då - ifall jag uppräknar
alla olika sorts märk-
en jag kommer på : Bok-
märke, Minnesmärke,
Bitmärke, Sugmärke, Riv-
märke, Revirmärke, Bo-
märke, märke i Barken;
målat på Marken, Kritsteck-
märke, Trafikmärke,
Bilmärke, Mercedes,
Årsmärke, Märklintåg,
Cykelmärke, Blåmärke,
Brännmärke, Vatten-
märke, Låg-
vattenmärke, Högvattenmärke,
Landmärke, Sjömärke, Närke, Rikt-
märke, Simborgarmärke,
Prismärkt, Varumärke,
Skomärke, Klädmärke,
Tygmärke, Kamera-
märke, Skivmärke, Utmärk-
else, Kännemärke,
Födelsemärke, Bemärk-
elsedag, ännu ett
Klistermärke, inget
Frimärke, 0, Ringmärkt,
Öronmärkt, Ölmärke,
Glassmärke, Köttmarknad,
Fruktmärke, med massa flera
hälsningar i omärkligaste uppmärk-
samhet. Kram!
Merkurius, en märklig en
wWw
Vira Blåtira! Ville bara
säga jag hade dig som
klistermärke en gång
i ungdomen. Men nu
finner jag inget fri-
märke. Kanske hit-
tar ditt kort fram än-
då - ifall jag uppräknar
alla olika sorts märk-
en jag kommer på : Bok-
märke, Minnesmärke,
Bitmärke, Sugmärke, Riv-
märke, Revirmärke, Bo-
märke, märke i Barken;
målat på Marken, Kritsteck-
märke, Trafikmärke,
Bilmärke, Mercedes,
Årsmärke, Märklintåg,
Cykelmärke, Blåmärke,
Brännmärke, Vatten-
märke, Låg-
vattenmärke, Högvattenmärke,
Landmärke, Sjömärke, Närke, Rikt-
märke, Simborgarmärke,
Prismärkt, Varumärke,
Skomärke, Klädmärke,
Tygmärke, Kamera-
märke, Skivmärke, Utmärk-
else, Kännemärke,
Födelsemärke, Bemärk-
elsedag, ännu ett
Klistermärke, inget
Frimärke, 0, Ringmärkt,
Öronmärkt, Ölmärke,
Glassmärke, Köttmarknad,
Fruktmärke, med massa flera
hälsningar i omärkligaste uppmärk-
samhet. Kram!
Merkurius, en märklig en
wWw
16 november 2013
vykort till Wicket W. Warrick
Vykort till/från Fiktiv Person # 12
Wow! Jag hade dig som figur
när jag var pojke, både i plast
och på tröjan. Trodde jag du
var en teddybjörn som blivit
inkallad till Stjärnornas Krig?
På vår skola utspelades det
i skogspartiet. Fastän jag var
en plugghäst, visste jag hem-
skt lite om erat släkte. Fanns
varken wikipedia eller dator
då. Visserligen vet jag lika lite
fortfarande om ewoks:arna,
huruvida ni hänger ihop med
Skywalker och Yoda eller icke.
Likafullt betydde det mycket
för tryggheten att hålla dig i
handen! Hela du fick plats där
i min knutna näve. Hundratals
gånger per eftermiddag tog vi
av och på dig din skinnhuva. Då
inga kompisar styrde leken med
såväl påk-käppar som lasersvärd,
fick du snällt vara elev i min egen
skolklass. Säkert satt du hemtamt
emellan C3PO o Gamorrean Guard.
Bara det att ni bar vanliga svenska
människonamn, alla små gubbar
på mitt skrivbord. /Zeas
wWw
Wow! Jag hade dig som figur
när jag var pojke, både i plast
och på tröjan. Trodde jag du
var en teddybjörn som blivit
inkallad till Stjärnornas Krig?
På vår skola utspelades det
i skogspartiet. Fastän jag var
en plugghäst, visste jag hem-
skt lite om erat släkte. Fanns
varken wikipedia eller dator
då. Visserligen vet jag lika lite
fortfarande om ewoks:arna,
huruvida ni hänger ihop med
Skywalker och Yoda eller icke.
Likafullt betydde det mycket
för tryggheten att hålla dig i
handen! Hela du fick plats där
i min knutna näve. Hundratals
gånger per eftermiddag tog vi
av och på dig din skinnhuva. Då
inga kompisar styrde leken med
såväl påk-käppar som lasersvärd,
fick du snällt vara elev i min egen
skolklass. Säkert satt du hemtamt
emellan C3PO o Gamorrean Guard.
Bara det att ni bar vanliga svenska
människonamn, alla små gubbar
på mitt skrivbord. /Zeas
wWw
15 november 2013
Vykort till en Ny Fantomen
från vår fjärde stad
direkt inspirerad av plattorna Upptåg och Franska Kort.
Tack Ted o tillika Kenneth!!
Silver, likt klingande stjärna, dold bakom
din vidöppna rymd... Vi trodde Du var en
ny Fantomen för oss. Kunde kasta dig utför
vattenfall, men förmådde aldrig stoppa
lokomotivet. Från urminnes stenfält går
Goliat och går på... en bluff som kunde fått
den tuffaste buffalo på fall. Emellertid högst uppe
i Eiffeltornet stannar du och skriver dina
franska kort. Kejsarinnan sitter i sina
senaste kläder någonstans därnere, helt
nära döden. Änglarna får inte tjuvkika på
himlens undersida, för då tar de måhända
på sig varsin chapeau och slår klackarna i taket.
[...ända från vänstra benet till längst
ut i högra, servar lite kors o tvärs...]
Du var en äkta upptågsmakare, visserligen
en vekling ifall du varit viking, men enormt
välutrustad i känslornas källsprång. Ur molnen
trängde guld av varje slag, medan den djupaste
snårskog inrymde regnbågen. Tar vi din mån-
farkost ner i helvetets katakomber, märker vi
vilken överjordisk styrka som kan krävas för
att vända senhöst till midsommar. Riddare av
glädjens stad, du lät ditt hår växa ikapp med
rötterna... men drogs snart på knä i dimman.
Mellan våra fyra torn ligger kungen utklädd
till narr, med barr i gitarren. Medan tusen
drottningar gråter över hans ohyggliga en-
samhet.
"...neri botten av min själ
finns det ängslan gott o väl
men mitt skratt är nog min bästa ägodel."
Hälsa Angela!
Lejonhjärtanen i Gärdestad
wWw
direkt inspirerad av plattorna Upptåg och Franska Kort.
Tack Ted o tillika Kenneth!!
Silver, likt klingande stjärna, dold bakom
din vidöppna rymd... Vi trodde Du var en
ny Fantomen för oss. Kunde kasta dig utför
vattenfall, men förmådde aldrig stoppa
lokomotivet. Från urminnes stenfält går
Goliat och går på... en bluff som kunde fått
den tuffaste buffalo på fall. Emellertid högst uppe
i Eiffeltornet stannar du och skriver dina
franska kort. Kejsarinnan sitter i sina
senaste kläder någonstans därnere, helt
nära döden. Änglarna får inte tjuvkika på
himlens undersida, för då tar de måhända
på sig varsin chapeau och slår klackarna i taket.
[...ända från vänstra benet till längst
ut i högra, servar lite kors o tvärs...]
Du var en äkta upptågsmakare, visserligen
en vekling ifall du varit viking, men enormt
välutrustad i känslornas källsprång. Ur molnen
trängde guld av varje slag, medan den djupaste
snårskog inrymde regnbågen. Tar vi din mån-
farkost ner i helvetets katakomber, märker vi
vilken överjordisk styrka som kan krävas för
att vända senhöst till midsommar. Riddare av
glädjens stad, du lät ditt hår växa ikapp med
rötterna... men drogs snart på knä i dimman.
Mellan våra fyra torn ligger kungen utklädd
till narr, med barr i gitarren. Medan tusen
drottningar gråter över hans ohyggliga en-
samhet.
"...neri botten av min själ
finns det ängslan gott o väl
men mitt skratt är nog min bästa ägodel."
Hälsa Angela!
Lejonhjärtanen i Gärdestad
wWw
14 november 2013
13 november 2013
vykort till Tingeling från Kapten Krok
Vykort till/från Fiktiv Person # 13
Ingenstans, 2nd of Never 1953
Tjingeling, Tingeling! Sällan
har vi hunnit snackas vid då
du flyger förbi i dessa krokar.
Jag talar hemskt gärna kropps-
språket ;-) inte minst med din
ordlöst lockande uppenbar-
else. Du tycks vara en riktig
pingla! Och eftersom jag är
den skarpaste pirat du nån-
sin kommer stöta på, så in-
bjuds du på marsipanbak-
elser i min grymt stiliga hytt
om en kvart! Du kan behöva
äta upp dig ;-) Tråkig grej hur
din pojkvän träffar både Pippi
och Pocahontas numera... Nå,
Peter Pan spelar hjälte, blåser
vindarna efter egen luva och
lurar bort den klokaste. Killen
visar sig dock vara största lilla
gröngöling man kan föreställa
sig på passionens slagfält. Sträck-
andes ett paraply åt alla och
ingen, lämnar dig Pan strax
med opersonligare vingar än
du drömt. Ditt stjärnstoft då
får nöja sig med att inrama
julkort. Ack, vad är väl en bal
hos prinsen? Du kunde ju bli
alldeles underbar som balett-
dansös! Få egna fräckare film-
roller... Med min krok jag gjort
ett hål i kortet. Nix, är ingalunda
för att söka skrämma dig, pixie!
Enbart för regnet som ska kunna
ta vägen någonstans, rinna rakt
igenom, så denna text slipper bli
förstörd. Hursomhaver utgör kroko-
dilen den värsta skuggan, jag-
andes mig vartän kompassen pe-
kar. Föga båtar det faktum mitt
namn bär bokstäver hemskt lika kro-
kodilens. Undrar bara om Mr Barrie,
alltså skotten som skapade mig,
förutsåg hur Hook skulle bli över-
satt till svenska...? Sablar och or-
kaner vad det friskar i här!! Tickar
och tickar från sagans mage... Tänk
om ungarna vaknar före vi... Hörs
om några ögonblick, fröken Tinker
Bell! Eller får man kalla dig för
Tinkle Bell?
berörd men knappast skakad
Krok, James Hook
Piratkapten
wWw
Ingenstans, 2nd of Never 1953
Tjingeling, Tingeling! Sällan
har vi hunnit snackas vid då
du flyger förbi i dessa krokar.
Jag talar hemskt gärna kropps-
språket ;-) inte minst med din
ordlöst lockande uppenbar-
else. Du tycks vara en riktig
pingla! Och eftersom jag är
den skarpaste pirat du nån-
sin kommer stöta på, så in-
bjuds du på marsipanbak-
elser i min grymt stiliga hytt
om en kvart! Du kan behöva
äta upp dig ;-) Tråkig grej hur
din pojkvän träffar både Pippi
och Pocahontas numera... Nå,
Peter Pan spelar hjälte, blåser
vindarna efter egen luva och
lurar bort den klokaste. Killen
visar sig dock vara största lilla
gröngöling man kan föreställa
sig på passionens slagfält. Sträck-
andes ett paraply åt alla och
ingen, lämnar dig Pan strax
med opersonligare vingar än
du drömt. Ditt stjärnstoft då
får nöja sig med att inrama
julkort. Ack, vad är väl en bal
hos prinsen? Du kunde ju bli
alldeles underbar som balett-
dansös! Få egna fräckare film-
roller... Med min krok jag gjort
ett hål i kortet. Nix, är ingalunda
för att söka skrämma dig, pixie!
Enbart för regnet som ska kunna
ta vägen någonstans, rinna rakt
igenom, så denna text slipper bli
förstörd. Hursomhaver utgör kroko-
dilen den värsta skuggan, jag-
andes mig vartän kompassen pe-
kar. Föga båtar det faktum mitt
namn bär bokstäver hemskt lika kro-
kodilens. Undrar bara om Mr Barrie,
alltså skotten som skapade mig,
förutsåg hur Hook skulle bli över-
satt till svenska...? Sablar och or-
kaner vad det friskar i här!! Tickar
och tickar från sagans mage... Tänk
om ungarna vaknar före vi... Hörs
om några ögonblick, fröken Tinker
Bell! Eller får man kalla dig för
Tinkle Bell?
berörd men knappast skakad
Krok, James Hook
Piratkapten
wWw
11 november 2013
Gerhard Grävling griper in i Minutmakarens stad
min fantasymässiga sagohistoria
...först återglimtar ur tredje kapitlet
"Ur var och en av de tolv väggarna framträdde ett djur. Som på levande tavlor visade kalkstenen var någonstans i staden som djuren just höll hus. ... Just nu iakttog professorn den varelse som han visste minst om. Grävlingen tycktes uppenbarligen vara en detektiv, i värsta fall spion. Aldrig tidigare hade Minutmakaren lagt märke till denna grävling så tydligt, vare sig på väggtavlan eller ute i skogsgläntorna där riket övergick i något annat. Nu framträdde Grävlingen som under ett förstoringsglas, påminnande om en hemskt stor igelkott med kattlik smidighet. ... I det tredje ögonblicket såg han hur Grävlingen slank in under en trappa, en av marmortrapporna... Dessa tunga steg var alltför påtagligt verkliga för att professorn skulle ha uppfunnit sceneriet.
...en annan av väggtavlorna började blinka. ... Den här gången var det en sköldpadda som hade halkat ned i ett hål. Där låg den på rygg mitt i kloaksystemet och sprattlade med fötterna så att hela skeppet gungade, kom varken upp mot himlen igen eller stadigt ner i helvetet. ... Minutmakaren fick till sin förskräckelse se att det var just Siris, den skönaste och klokaste av dem alla som fallit i kloaken. Visserligen var det där nerifrån som sköldpaddorna härstammade - men hur kunde detta snedsteg få ske just nu?! ... Skulle professorn göra ett djupt personligt ingrepp i historien?"
Fjärde kapitlet
Gerhard Grävling hade i en handvändning arbetat sig ner till samma olycksaliga nivå på vilken sköldpaddan låg och försökte kravla upp mot solen. Därnere fanns förundransvärt många färger, fast varje kulör var så mörk att den lätt kunde förväxlas med svart. Minutmakaren observerade varje tänkbar och otänkbar rörelse inifrån sitt klocktorn. Den käre professorn hade ingen aning ifall Siris skulle bli räddad eller uppäten nu. Gerhard Grävling var en främling på kartan, även fast han alltid ingått bland de tolv djuren. Denne figur gled omkring i de underjordiska korridorerna som om allihop tillhörde hans personliga gryt. Längs stupande stegar, upp och ner genom luckor, behärskade Gerhard varje liten kanal. Somliga var så enormt trånga att man kunde tro sig vara ombord på en U-båt. Dessutom var grävlingen fet som ett fanskap, inne i sin mest välgödda höstsäsong. Ännu gåtfullare än dess smidighet syntes själva grundmotivet till Gerhards hastiga infinnande. Ville han bli beryktad som en hjälte i nöden eller var han trots allt bara hungrig hela tiden?
Vidare kunde professorn inte riktigt begripa hur denne grävling kände till sköldpaddans belägenhet. Gerhard hade ju befunnit sig i motsatta änden av staden, dold under en trappa, när alarmet dök upp om Siris fall. Chansen fanns förstås att grävlingen var en fruktansvärt skicklig detektiv, vars luktsinne tolkade spåren som fortplantades från vindil till vindil. Alternativt att här förekom fler grävlingar än Gerhard, vilka understödde honom med information i form av utplanterade maskar, bruna vinbär eller via självpinkade revirstämplar. Men Minutmakaren lutade snarare åt misstanken att Gerhard måste ha monterat in övervakningskameror längs varje gränd, såväl ovan som under kullerstenarna. I värsta fall ett minst lika magiskt system som Minutmakarens eget - måhända redo att avläsas varsomhelst, mot varenda sorts vägg i förbifarten...? Teorin föll möjligtvis på att grävlingar är extremt närsynta. Det insåg professorn medan han skruvade åt en mutter som lossnat från inzoomningsreglaget.
I sina svarta, avlånga ögonlappar, såg grävlingen ut som om den kommit direkt från någon fånig maskerad. Ansiktet påminde Minutmakaren om en fantom från en galen operaföreställning. Ett stycke överromatiserat människoliv, vars styrka visserligen hade känts mer fantastisk än han ville minnas nu... Det rörde sig om en påhittad pjäs, en sådan som professorn lika gärna hade kunnat uppfinna på egen hand, om ej så redan hade ombesörjts av någon fransman eller någon britt eller av bägge. Kloaksystemet tycktes synkronisera flera kulturskikt. Alltmedan Minutmakaren iakttog hur Gerhard med nosen knuffade till Siris, så att den älskade började åka i sin sköldpadd likt en båt, flöt hans egna associationsbanor närmare vissa nederländska influenser. Doctor Snuggles hade alltid haft en grävling som kompanjon, även om den höll sig oförskämt snäll, hjälpte vareviga maskin och aldrig gjorde minsta gnagare förnär. Van Der Graaf Generator var från början ett annat fenomen än det engelska bläckfiskband som kunde skrika i orgelpiporna tills också monstren flydde ut genom kyrkporten och blott det vackraste lugnet återstod. Ytterligare en reflektion kring den mänskliga psykedelikans rike tickade fram mellan Minutmakarens skallben. I grevens tid återtog han närvaron och kom ihåg sin allra påtagligaste uppgift som Ringare.
Från katedraltornet klingade i rättan sekund de urgamla ackord, som inte desto mindre syntes skrämma slag på Gerhard Grävling därnere i sina katakombiska gångar. Det märkliga var icke att klockljuden nådde ända ner bland dödens jordlager. Det märkliga var nu vad grävlingen grymtade och smackade om, som medföljde bildflödet upp till Minutmakarens laboratorium. Först lät det som en primitiv mix mellan tyska och franska. Efter några nedprintade sidor förstod professorn plötsligt hur det rörde sig om ett kodspråk, ett urgammalt sådant, tillräckligt för att Minutmakaren skulle ha förträngt det, men inte glömt bort helt och hållet. Gerhard höll som bäst på att be sköldpaddan utplåna alla provrör i professorns kemiska kammare, alltså den som låg inhyst i tornrummets åttonde vrå, precis bakom den trasiga orgeln. Innehållet i varenda kolv och karaff skulle omintetgöras, liksom samtligt material som dröjt sig kvar i pipor och retortrar. I gengäld skulle Siris få ett supersnyggt och hypermodernt skal, plus massa guldplätterade hörlursomkopplare som bonus - hur de nu skulle hinna komma till användning allihop... Vad var nu detta för påhitt?! Minutmakaren kände sig ömsom road, ömsom bekymrad. Han vred och snurrade på sina mustascher, tills de visade en ohyggligt ovanlig tidpunkt.
wWw
...först återglimtar ur tredje kapitlet
"Ur var och en av de tolv väggarna framträdde ett djur. Som på levande tavlor visade kalkstenen var någonstans i staden som djuren just höll hus. ... Just nu iakttog professorn den varelse som han visste minst om. Grävlingen tycktes uppenbarligen vara en detektiv, i värsta fall spion. Aldrig tidigare hade Minutmakaren lagt märke till denna grävling så tydligt, vare sig på väggtavlan eller ute i skogsgläntorna där riket övergick i något annat. Nu framträdde Grävlingen som under ett förstoringsglas, påminnande om en hemskt stor igelkott med kattlik smidighet. ... I det tredje ögonblicket såg han hur Grävlingen slank in under en trappa, en av marmortrapporna... Dessa tunga steg var alltför påtagligt verkliga för att professorn skulle ha uppfunnit sceneriet.
...en annan av väggtavlorna började blinka. ... Den här gången var det en sköldpadda som hade halkat ned i ett hål. Där låg den på rygg mitt i kloaksystemet och sprattlade med fötterna så att hela skeppet gungade, kom varken upp mot himlen igen eller stadigt ner i helvetet. ... Minutmakaren fick till sin förskräckelse se att det var just Siris, den skönaste och klokaste av dem alla som fallit i kloaken. Visserligen var det där nerifrån som sköldpaddorna härstammade - men hur kunde detta snedsteg få ske just nu?! ... Skulle professorn göra ett djupt personligt ingrepp i historien?"
Fjärde kapitlet
Gerhard Grävling hade i en handvändning arbetat sig ner till samma olycksaliga nivå på vilken sköldpaddan låg och försökte kravla upp mot solen. Därnere fanns förundransvärt många färger, fast varje kulör var så mörk att den lätt kunde förväxlas med svart. Minutmakaren observerade varje tänkbar och otänkbar rörelse inifrån sitt klocktorn. Den käre professorn hade ingen aning ifall Siris skulle bli räddad eller uppäten nu. Gerhard Grävling var en främling på kartan, även fast han alltid ingått bland de tolv djuren. Denne figur gled omkring i de underjordiska korridorerna som om allihop tillhörde hans personliga gryt. Längs stupande stegar, upp och ner genom luckor, behärskade Gerhard varje liten kanal. Somliga var så enormt trånga att man kunde tro sig vara ombord på en U-båt. Dessutom var grävlingen fet som ett fanskap, inne i sin mest välgödda höstsäsong. Ännu gåtfullare än dess smidighet syntes själva grundmotivet till Gerhards hastiga infinnande. Ville han bli beryktad som en hjälte i nöden eller var han trots allt bara hungrig hela tiden?
Vidare kunde professorn inte riktigt begripa hur denne grävling kände till sköldpaddans belägenhet. Gerhard hade ju befunnit sig i motsatta änden av staden, dold under en trappa, när alarmet dök upp om Siris fall. Chansen fanns förstås att grävlingen var en fruktansvärt skicklig detektiv, vars luktsinne tolkade spåren som fortplantades från vindil till vindil. Alternativt att här förekom fler grävlingar än Gerhard, vilka understödde honom med information i form av utplanterade maskar, bruna vinbär eller via självpinkade revirstämplar. Men Minutmakaren lutade snarare åt misstanken att Gerhard måste ha monterat in övervakningskameror längs varje gränd, såväl ovan som under kullerstenarna. I värsta fall ett minst lika magiskt system som Minutmakarens eget - måhända redo att avläsas varsomhelst, mot varenda sorts vägg i förbifarten...? Teorin föll möjligtvis på att grävlingar är extremt närsynta. Det insåg professorn medan han skruvade åt en mutter som lossnat från inzoomningsreglaget.
I sina svarta, avlånga ögonlappar, såg grävlingen ut som om den kommit direkt från någon fånig maskerad. Ansiktet påminde Minutmakaren om en fantom från en galen operaföreställning. Ett stycke överromatiserat människoliv, vars styrka visserligen hade känts mer fantastisk än han ville minnas nu... Det rörde sig om en påhittad pjäs, en sådan som professorn lika gärna hade kunnat uppfinna på egen hand, om ej så redan hade ombesörjts av någon fransman eller någon britt eller av bägge. Kloaksystemet tycktes synkronisera flera kulturskikt. Alltmedan Minutmakaren iakttog hur Gerhard med nosen knuffade till Siris, så att den älskade började åka i sin sköldpadd likt en båt, flöt hans egna associationsbanor närmare vissa nederländska influenser. Doctor Snuggles hade alltid haft en grävling som kompanjon, även om den höll sig oförskämt snäll, hjälpte vareviga maskin och aldrig gjorde minsta gnagare förnär. Van Der Graaf Generator var från början ett annat fenomen än det engelska bläckfiskband som kunde skrika i orgelpiporna tills också monstren flydde ut genom kyrkporten och blott det vackraste lugnet återstod. Ytterligare en reflektion kring den mänskliga psykedelikans rike tickade fram mellan Minutmakarens skallben. I grevens tid återtog han närvaron och kom ihåg sin allra påtagligaste uppgift som Ringare.
Från katedraltornet klingade i rättan sekund de urgamla ackord, som inte desto mindre syntes skrämma slag på Gerhard Grävling därnere i sina katakombiska gångar. Det märkliga var icke att klockljuden nådde ända ner bland dödens jordlager. Det märkliga var nu vad grävlingen grymtade och smackade om, som medföljde bildflödet upp till Minutmakarens laboratorium. Först lät det som en primitiv mix mellan tyska och franska. Efter några nedprintade sidor förstod professorn plötsligt hur det rörde sig om ett kodspråk, ett urgammalt sådant, tillräckligt för att Minutmakaren skulle ha förträngt det, men inte glömt bort helt och hållet. Gerhard höll som bäst på att be sköldpaddan utplåna alla provrör i professorns kemiska kammare, alltså den som låg inhyst i tornrummets åttonde vrå, precis bakom den trasiga orgeln. Innehållet i varenda kolv och karaff skulle omintetgöras, liksom samtligt material som dröjt sig kvar i pipor och retortrar. I gengäld skulle Siris få ett supersnyggt och hypermodernt skal, plus massa guldplätterade hörlursomkopplare som bonus - hur de nu skulle hinna komma till användning allihop... Vad var nu detta för påhitt?! Minutmakaren kände sig ömsom road, ömsom bekymrad. Han vred och snurrade på sina mustascher, tills de visade en ohyggligt ovanlig tidpunkt.
wWw
10 november 2013
SEvEN SEEN during week 45
most interesting observations
among my (Re)discoveries
Moon
THE HUNCHBACK OF NOTRE DAME
movie by William Dieterle
USA 1939
based on Victor Hugo's french novel
Mars
KAI PO CHE!
about a cricket playing project dream
movie by Abhishek Kapoor
India 2013
Mercury
BLACK ADDER
very first two episodes
by and with Rowan Atkinson and others
UK 1983
Jupiter
GAME OF THRONES, season 2
episode 5,6,7...
Venus
PHANTOM OF THE OPERA
movie version by Joel Schumacher 2004
based on musical by Lloyd Webber & Hart 1986
based on novel by Gaston Leroux 1908
Saturn
HARAKIRI
film by Fritz Lang
in tinted b&w
Germany 1919
but with a completely japanese concept
Sun
PETER PAN
movie from 1953
based on James Matthew Barrie's british story
wWw
among my (Re)discoveries
Moon
THE HUNCHBACK OF NOTRE DAME
movie by William Dieterle
USA 1939
based on Victor Hugo's french novel
Mars
KAI PO CHE!
about a cricket playing project dream
movie by Abhishek Kapoor
India 2013
Mercury
BLACK ADDER
very first two episodes
by and with Rowan Atkinson and others
UK 1983
Jupiter
GAME OF THRONES, season 2
episode 5,6,7...
Venus
PHANTOM OF THE OPERA
movie version by Joel Schumacher 2004
based on musical by Lloyd Webber & Hart 1986
based on novel by Gaston Leroux 1908
Saturn
HARAKIRI
film by Fritz Lang
in tinted b&w
Germany 1919
but with a completely japanese concept
Sun
PETER PAN
movie from 1953
based on James Matthew Barrie's british story
wWw
9 november 2013
vykort till Mnemosyne, Minnets Gudinna
Vykort till/från Fiktiv Person # 1
Mnemosyne, är det dig som
jag skriver till? Eller hör jag i
syne? Kunde drömma vilken
dröm somhelst i hela världen
- det drömde jag igår. Var som
att vara i ett ofantligt bibliotek
av filmer, färdiga att sättas på
eller stängas av. Lyckades ändå
bara få grepp om en eller två
drömmar, på sin höjd tre. De
snurrade om vartannat, i takt
med snooze-signalens repris
på repris. Minns jag mindes
de där gläntorna och gatorna
som känns som om de blivit
drömda nittio gånger, fastän
jag sedan ej förmår lokalisera
någon tidigare gång de tett sig
just så. Lade pussel med snö-
klädda stenar på. Det var som i
december 1989 när lärarna gick
i ihållande strejk och vi blott be-
hövde ha enstaka lektioner på
skolan. Fick nästan all tid i uni-
versum. Spelade in musik från
radion i myslampans sken. Den
lyser än. Mnemosyne, som vi
sa senast : skulle välja en av
dina nio sköna döttrar. Men
muserna känns allesammans
så enormt omistliga. Alla nio
tar jag! Resolution no 9... I an-
nat fall får det bli ingen över
huvud taget. Både du o Zeus
borde ju vara med på noter-
na till en sådan storslagen in-
ställning?! Mitt innersta öra
tar emot frekvensen av ditt
niofaldiga ögonblick. Samti-
digt började på riktigt skri-
vandet av detta mitt kapitel
ur världens dagbok. Som du
måste läsa varenda natt...
kram och puss /andriAngelus
wWw
Mnemosyne, är det dig som
jag skriver till? Eller hör jag i
syne? Kunde drömma vilken
dröm somhelst i hela världen
- det drömde jag igår. Var som
att vara i ett ofantligt bibliotek
av filmer, färdiga att sättas på
eller stängas av. Lyckades ändå
bara få grepp om en eller två
drömmar, på sin höjd tre. De
snurrade om vartannat, i takt
med snooze-signalens repris
på repris. Minns jag mindes
de där gläntorna och gatorna
som känns som om de blivit
drömda nittio gånger, fastän
jag sedan ej förmår lokalisera
någon tidigare gång de tett sig
just så. Lade pussel med snö-
klädda stenar på. Det var som i
december 1989 när lärarna gick
i ihållande strejk och vi blott be-
hövde ha enstaka lektioner på
skolan. Fick nästan all tid i uni-
versum. Spelade in musik från
radion i myslampans sken. Den
lyser än. Mnemosyne, som vi
sa senast : skulle välja en av
dina nio sköna döttrar. Men
muserna känns allesammans
så enormt omistliga. Alla nio
tar jag! Resolution no 9... I an-
nat fall får det bli ingen över
huvud taget. Både du o Zeus
borde ju vara med på noter-
na till en sådan storslagen in-
ställning?! Mitt innersta öra
tar emot frekvensen av ditt
niofaldiga ögonblick. Samti-
digt började på riktigt skri-
vandet av detta mitt kapitel
ur världens dagbok. Som du
måste läsa varenda natt...
kram och puss /andriAngelus
wWw
7 november 2013
vykort till Monty Mullvad
Vykort till/från Fiktiv Person # 14
Hello, Monty Mole! Vi var länge
fångade i samma C64 computer
game som du. Rullade omkring
i kolgruvans labyrintgångar ända
fram emot 80-talets sista dagar.
Du undvek noggrant att dö mot
alla rosaturkosa muggar o möbler
som patrullerade banorna. Till sist
kom du upp i ljuset, flydde över
engelska kanalen mot franska fri-
heten. Men vad var du on the run
from? Månne myndigheterna eller
arbetsgivarna?? Jag är fortfarande
kvar underground. Ingen aning om
här är below London ou sous Paris.
Stor vid denna tid hade åter vuxit
sig Phantom of The Opera. Du fick
nästan lika stark musik. Maskerad
till Daaé är tydligen en småländsk
sångerska från 1860-talet, med
sitt duvemålande namn. I samma
fluga tog jag mig ovanligt nog ige-
nom senaste Läderlappen. Mitt bok-
märke var gjort i Jokkmokk. Hade
noll koll på världarna därute, längre
ner i tidevarven. Inledde 90-talet
med att avsluta En Världsomsegling
Under Havet. Vi försökte visa för
morfar vad dataspel var för nånting.
Föga visste jag då att han skulle dö
om någon månad. Ungdomen dock
spirade i mig som bäst, kunde smi-
digt springa ifrån varteviga monster,
smyga in rader som andra ej såg och
hoppa över de värsta maskinerna där.
Morfar gav mig skidor, choklad och
biljetten till kommande överlevnads-
övningar. Men nu lika gammal o tung
som en mullvad kan bli. Med raketmo-
torisk ryggsäck förmådde du t.o.m. fly-
ga längs underjorden. Inte många här
som vet vem du är, monsieur Monty.
kram från mig
Monty Avoiding Every Monster
wWw
Hello, Monty Mole! Vi var länge
fångade i samma C64 computer
game som du. Rullade omkring
i kolgruvans labyrintgångar ända
fram emot 80-talets sista dagar.
Du undvek noggrant att dö mot
alla rosaturkosa muggar o möbler
som patrullerade banorna. Till sist
kom du upp i ljuset, flydde över
engelska kanalen mot franska fri-
heten. Men vad var du on the run
from? Månne myndigheterna eller
arbetsgivarna?? Jag är fortfarande
kvar underground. Ingen aning om
här är below London ou sous Paris.
Stor vid denna tid hade åter vuxit
sig Phantom of The Opera. Du fick
nästan lika stark musik. Maskerad
till Daaé är tydligen en småländsk
sångerska från 1860-talet, med
sitt duvemålande namn. I samma
fluga tog jag mig ovanligt nog ige-
nom senaste Läderlappen. Mitt bok-
märke var gjort i Jokkmokk. Hade
noll koll på världarna därute, längre
ner i tidevarven. Inledde 90-talet
med att avsluta En Världsomsegling
Under Havet. Vi försökte visa för
morfar vad dataspel var för nånting.
Föga visste jag då att han skulle dö
om någon månad. Ungdomen dock
spirade i mig som bäst, kunde smi-
digt springa ifrån varteviga monster,
smyga in rader som andra ej såg och
hoppa över de värsta maskinerna där.
Morfar gav mig skidor, choklad och
biljetten till kommande överlevnads-
övningar. Men nu lika gammal o tung
som en mullvad kan bli. Med raketmo-
torisk ryggsäck förmådde du t.o.m. fly-
ga längs underjorden. Inte många här
som vet vem du är, monsieur Monty.
kram från mig
Monty Avoiding Every Monster
wWw
4 november 2013
vykort till Lilla My från Hattifnattarna
Vykort till/från Fiktiv Person # 15
Hej! Vi är femhundra kilometer utanför
Mumindalen nu. Hu! som den spökli-
kaste karavan lyser vi upp de nakna
träden. Alla nedfallna grenar nyttjas
bäst som vandringskäppar. T.o.m. bergen
håller på å blåsa bort. Vi trodde att mygg
o myror skulle göra hål på oss, men
ingaledes. Bara mårddjur o mullvadar
tycks beredda att göra bomaterial av
våra hattar som vi aldrig ens haft. Här
förekommer inga mymlor för fem öre,
emellertid fler som heter My, mycket
snyggare o snällare än du. Tycker om
ditt namn, inklusifve tofs o rosett. Men
varför måste din självrättfärdiga nässpets
lägga sig i allas äventyr?! Ifall vi vill ge
dig en överraskning - då demonstrerar
du för oss exakt hur man skall göra
[från vänster till höger]
såväl med snören som innehåll som
allt. Har du sytt hela Dig själv, My?!
När vi känner efter vilka vindar vi
skola satsa på - då mumlar alla troll
o mymlor huru vi varken kan tala
eller lyssna. Så skriver istället ett stort
kort. Hemulen har redan finansierat
vår utflykt med fem fina frimärken, i
utbyte mot att vi snärjer Snusmum-
riken i lämplig fälla. Någon grön figur
ser vi dock icke röken av - han måtte
tagit andra hållet, mot regnskogen?
Och vi har nog vanskligt som det är
att knalla över rötterna här, vana att
åka båt mot vilken oändlighet det
än må gälla. Men My, om vi skulle
skjuta blixtar av argsinthet lika ofta
som du, torde vi varken ha eld eller
elektricitet kvar nu. Och hade det gått
så långt, så skulle vi garanterat fått
fnatt redan för femtiotusen nätter sen.
Ha det fint!
Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
& Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
& Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt &
Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
& Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
wWw
Hej! Vi är femhundra kilometer utanför
Mumindalen nu. Hu! som den spökli-
kaste karavan lyser vi upp de nakna
träden. Alla nedfallna grenar nyttjas
bäst som vandringskäppar. T.o.m. bergen
håller på å blåsa bort. Vi trodde att mygg
o myror skulle göra hål på oss, men
ingaledes. Bara mårddjur o mullvadar
tycks beredda att göra bomaterial av
våra hattar som vi aldrig ens haft. Här
förekommer inga mymlor för fem öre,
emellertid fler som heter My, mycket
snyggare o snällare än du. Tycker om
ditt namn, inklusifve tofs o rosett. Men
varför måste din självrättfärdiga nässpets
lägga sig i allas äventyr?! Ifall vi vill ge
dig en överraskning - då demonstrerar
du för oss exakt hur man skall göra
[från vänster till höger]
såväl med snören som innehåll som
allt. Har du sytt hela Dig själv, My?!
När vi känner efter vilka vindar vi
skola satsa på - då mumlar alla troll
o mymlor huru vi varken kan tala
eller lyssna. Så skriver istället ett stort
kort. Hemulen har redan finansierat
vår utflykt med fem fina frimärken, i
utbyte mot att vi snärjer Snusmum-
riken i lämplig fälla. Någon grön figur
ser vi dock icke röken av - han måtte
tagit andra hållet, mot regnskogen?
Och vi har nog vanskligt som det är
att knalla över rötterna här, vana att
åka båt mot vilken oändlighet det
än må gälla. Men My, om vi skulle
skjuta blixtar av argsinthet lika ofta
som du, torde vi varken ha eld eller
elektricitet kvar nu. Och hade det gått
så långt, så skulle vi garanterat fått
fnatt redan för femtiotusen nätter sen.
Ha det fint!
Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
& Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
& Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt &
Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
& Hattifnatt & Hattifnatt & Hattifnatt
wWw
3 november 2013
2 november 2013
vykort till Professor Kalkyl
Vykort till/från Fiktiv Person # 11
Goddag Kalkyl!! Ikväll har vi
hattarna på hattarna. Snarare
skulle jag bestämt påpeka att
vi har varsin hatt över hatten.
Här i krokarna smyger nu extra
många farliga varelser. Nejdå,
vi har icke köpt nya käppar...
Somliga förefaller ha tagit död
på varandra ordentligt, ej blott
en gång. Jag vill snarast mena
att de blött fler gånger än vad
människan klarar. Om vi hört
att det ska regna?? Verkligen
[åt höger snarare än vänster]
intressant teori... Hur många
droppar ryms i ett förstorings-
glas?? Jasså minsann, ni över-
låter dylika kalkyler åt oss
som är i rätt världsdel. Utifall
monstren anfaller så viftar
vi bara argt med käpparna
åt dem!! Det är så man av-
värjer värsta skurkarna. Jodå,
slottet håller öppet hela livet.
Haddock hälsar en skål. Hallå
Hellå Halloween och minst ett
Happy Adjö på sig professorn!!
Dupond och/eller Dupont
p.s. Har ni ringklocka på
ert paraply, Kalkyl?
wWw
Goddag Kalkyl!! Ikväll har vi
hattarna på hattarna. Snarare
skulle jag bestämt påpeka att
vi har varsin hatt över hatten.
Här i krokarna smyger nu extra
många farliga varelser. Nejdå,
vi har icke köpt nya käppar...
Somliga förefaller ha tagit död
på varandra ordentligt, ej blott
en gång. Jag vill snarast mena
att de blött fler gånger än vad
människan klarar. Om vi hört
att det ska regna?? Verkligen
[åt höger snarare än vänster]
intressant teori... Hur många
droppar ryms i ett förstorings-
glas?? Jasså minsann, ni över-
låter dylika kalkyler åt oss
som är i rätt världsdel. Utifall
monstren anfaller så viftar
vi bara argt med käpparna
åt dem!! Det är så man av-
värjer värsta skurkarna. Jodå,
slottet håller öppet hela livet.
Haddock hälsar en skål. Hallå
Hellå Halloween och minst ett
Happy Adjö på sig professorn!!
Dupond och/eller Dupont
p.s. Har ni ringklocka på
ert paraply, Kalkyl?
wWw
1 november 2013
ibland i skenet ett liv
två av mina för längesen skrivna
nu omformade o sammanslagna till en
ibland när jag går förbi
ett främmande fönster
och mystiskt minns en glimt av
hur livet faktiskt ser ut
där innanför
i husets mysigaste rum
emedan någon finns som länge lever
i just det skenet
sitt liv som jag ej känner till - eller blott glömt?
ja, då känns det som
om mitt skepp precis kommit
hit in till
det överbelamrade rummet, landat på
den här planeten, rest bort
ifrån mitt förra liv
på väg att flytta in i
den nya staden ännu en gång
* *
ibland när vi suttit och samtalat, längre än
på alltför länge,
när lampskenet ter sig
så sällsamt, där som våra sinnen nått sin yttersta
närvaro, medan min tanke
alltjämt tvekar
mellan extas och melankoli
- i strimman där inser vi
irrande klart
hur vi missat halva livet
fast jag likafullt håller varenda fullbordan
i dina tomma händer
där livet börjar nu
wWw
nu omformade o sammanslagna till en
ibland när jag går förbi
ett främmande fönster
och mystiskt minns en glimt av
hur livet faktiskt ser ut
där innanför
i husets mysigaste rum
emedan någon finns som länge lever
i just det skenet
sitt liv som jag ej känner till - eller blott glömt?
ja, då känns det som
om mitt skepp precis kommit
hit in till
det överbelamrade rummet, landat på
den här planeten, rest bort
ifrån mitt förra liv
på väg att flytta in i
den nya staden ännu en gång
* *
ibland när vi suttit och samtalat, längre än
på alltför länge,
när lampskenet ter sig
så sällsamt, där som våra sinnen nått sin yttersta
närvaro, medan min tanke
alltjämt tvekar
mellan extas och melankoli
- i strimman där inser vi
irrande klart
hur vi missat halva livet
fast jag likafullt håller varenda fullbordan
i dina tomma händer
där livet börjar nu
wWw
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)