mötte en glimt av mademoiselle Minou nu, den mänskliga kissekatten
hon skrattade så skönt så spökena klättrade ut nu i solskenet och ville vara med
mellan sina franska tänders glänta lät hon nu tungan vittna om en tidig film
fast mademoiselle var redan nitton snart, så det kunde bli nu hur hisnande somhelst
hade mött katter med hatt förr, men ingen nu som påminde mig så intensivt om livet
höll Minou nu min resväg mellan sina fingrar, skvallrade om återupptäckta äventyr
gällde blott tro på hur något av hålen skulle leda igenom all förbjuden naturlighet nu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar