att få speglat sin spegling

...upptäcker först inatt, alltså fem-sex år efteråt, hur Py Bäckman fantastiskt nog har länkat till min dåtida återspegling, av ett av hennes minsta men ack så magiska stycken "att fånga en ängel": 



https://pybackman.wordpress.com/2009/10/05/inspiration-och-tolkningar/



 ...sen lyssnar jag på Magisk Stjärna m.fl. som jag missat från samma tid 2009-10, som plötsligt framstår som hennes lyriskt mest lyckade period någonsin!?!



0W0

Periskop över Skolans sällsamma Husdjur

ur mina tre senaste drömmar
sammanflätade som en text
(med smått modifierade ingredienser)




I den ena drömmen stod jag nere i en grop, som snarare var ett lodrät rör. Däruppe kunde jag ändå skymta hela salen av dansande människor.

I den andra drömmen besökte jag en relativt vuxen skola som mest liknade ett gotiskt sällskap. Blev guidad runt av en tunn kille som emellanåt hade fylliga kvinnobröst.

I den tredje drömmen hade jag av misstag tvingats ta hand om en orm, som nu skulle skickas per paket till andra sidan landet. En av mina skrivarvänner befann sig tillfälligt på Gotland, varifrån hon lätt skulle kunna vidareföra husdjuret till rätt person, som skulle kunna vara min gamla kompis kompositören.



Nu var det jag som stod och höll i det periskopiska röret, rakt över en kvinnas ögon. Då upplevde hon tydligen som jag nyss, hur hon befann sig instängd i gropen, fast hon skrattade. Paradoxalt nog såg hennes blick längre framåt längs rummet, när jag förde röret en smula bakåt (i linje med hennes uppsträckta haka).

Guiden med brösten var coolt medryckande, förvånansvärt straight och ingen sliskig karaktär. Han hade en flickvän som jag var mer direkt intresserad av, som dessvärre gått upp i rök efter vi hälsade på varann alla tre när bussen just anlänt. I biblioteket försökte den fylligaste damen av alla låna mig en tegelsten med bästa fantasy. Höll på att vänligt bestämt avböja, men kom på att vi just hade fått sommarlov - så kanske kunde en dylik volym äntligen hinna bli läst trots allt...

Dock hade jag ingen somhelst aning om hur man paketerar ormar. Poeten fick beskriva för mig över telefon hur snörena torde klippas till. Under tiden blev jag allt mindre säker på att det verkligen rörde sig om en orm - varför inte en råtta, fladdermus eller fiskmås, kanske rentav någon människas unge?!



Röret fortsatte att gäcka. Befann man sig egentligen i ett djävulskt trångt tillhåll, en bit under övriga mänskligheten? Eller fömådde man i själva verket skåda solskenet på ett mer uppenbart vis, underligt nog överblicka varje persons steg och snedsteg i en enda bild?

Där rådde en gemenskaplighet i skolan som jag sällan upplevt så starkt någon annanstans, fast fortsatte likafullt vara på min vakt mot potentiella sekt-tendenser. På bussen mellan två vitt skilda skolbyggnader blev en kvinna blossande lycklig när vi (från så olika håll) visade oss hysa samma förkärlek för små, individuella grupper. Jag tyckte det lät alltför löst definierat, men mitt ansikte blev ändå ovanligt skönt blodfyllt, just för att hon verkligen menade det.

Om ormen kom fram hann jag aldrig drömma, men minns en fjärde sekvens där jag stod ensam inför morfars enorma hus. Visste inte om han satt levande eller död därinne. Måste varit mitt i terminen, inget lov som det alltid brukade. När jag steg in var det bara min egen lägenhet, tom på liv, om än med massa trappor i...








0W0

Cowboy Roy & Rolling Roger

Hello Elton on Yellow Brick Road! ...fjärde steget... till Johns countrylåt som förärades titeln ROY ROGERS





trogen sin gunghäst


red in i TV:ns guldstrid


slow motion bakåt




skyddar sandstäpp mot gamar


skjuts rocken från tidlös roll




*    *

*    *




söndagslugn frizon


från sin fiende världen


hustrun har rest till




skrotas en beige tvåförti


blir två grå bröder fyra








Roy Rogers in old new video to Elton's tune

tankan räknas också som Tortoise no 20



0W0

Franz Jäger går aldrig helt ur tiden

Fasade för att nutida Jönssonligan skulle kännas onödig, som ett hån mot de gamla.

Visade sig emellertid vara ett eget snyggt koncept, bra reboot med lagom dos återkoppling till den klassiska modellen.

Men om denna ändå tycks menad att utspela sig innan (i gamla rövarbandets ungdom) så blir det skönt märkligt hur de har pekskärmsmobiler o dyl.

Spännande hursomhelst att se hur otroligt olika man kan tolka "samma" figurer, särskilt Rocky som kvinna, om än det mesta blir mindre humoristiskt.

(Breaking Bad kändes som åtskilligt mer gripande och kul att fortsätta på före...)







0W0

Spöke i Spegel

Hello Yellow Brick Road! ...andra steget...
delvis till sången I've Seen That Movie Too





Varför inbillar jag mig

hur du föreställer dig

att vi inte för femtusen öre

har sett samma film??


Du kunde lätt ha förtrollat världen, men

molnen i ditt huvud

skymmer solen hos ditt ansikte


Ser du ej hur glädjande

glimrande älskvärd, ja gurglande

stark du kan vara?!

eller är det bara våra kåta ögon

som bedrar sig??


på B-filmerna har du all chans

att visa hur ohyggligt obehaglig

du tror du uppfattas

din sabla nihilist!

himla fega heroin(e)


Varför måste du måla

dessa likbleka kinder kolsvarta

och maskera dig med mörka tårar

som vi visserligen hemskt gärna dricker

medan dina mustigaste bröst

kläms in i skelettskarpa linjer?!


Såsom i en spegel

åtskilligt uråldrigare

än vi förstår

står stoltheten och skammen

inristandes i armarna

sin ofruktsamma dialog

i ny gammal våg


Minst var femte främling

hångrinar sin passiva makt

rakt mot ditt nervsystem


En hel kvälls ilska

runnit ut och rinner in

likt nattvardsgäster

under morgonens dimridåer


Tar du ditt liv

och lägger det mitt på vägbanan

däckad

likt en puckad punk

redo att pumpas

upp en gång till


Du kunde ha låtit oss spela med

i din film en längre stund

eller två!!








0W0

Tempel av Tegel

tempel av tegel

skola av trappsteg

saga av kunskap


nickar du lyckligt farväl till

lämnar oss ledsna att ticka


spöken av solsken

toner av Elton

jobbar med drömmar


spirar som björkar

gör ni i regnskur

börjar din världsbild

sin kantiga cirkel


nu igen den tredje juni

kvar i ruiner av fiktioners katedral


vår meteorsvärms hungrande gränslösa frihets fängelse

når aldrig längre än denna terminal


vill du ännu välja

gula porten till allting någonsin

eller nöja oss med

ett verkligt liv


tornet av trohet

teglet av regler

trappan till templet






Hello Yellow Brick Road! ...första steget...
till sången Grey Seal bitvis inspirerat av



0W0

kring Budaslottet i Budapest

Minnets Gudomliga Grimm

Ackord # 19 




Fröken högläser för oss

ur Grimms sagor om Gud

om Gävle och Nangijala i geografin

trampar sin orgel över berggrunden

steg efter fingrar

medan ditt starkaste flickskratt

mellan molnslöjor glimrande brett lyser upp

varenda linjalmarkerad mardröm

som jag vågar ha eller inte vara

om att aldrig förmå simma

andas snirkliga, krokodiliska bokstäver

ur digitala siffror, totalt vattentäta

83, 84, 85, 86, 87

medan våra plötsliga näsblod

fyller varsin bänk

tränger trösterikt in i omslagspappren

ändå gladaste tiden någonsin

är då

ritar jag oroligt roliga gubbar

börjar greppa alla idolda figurer

från Gunnar Gren till Gamorrean Guard

byter gamla klistermärken

mot nya synthslingor

i den illgrönaste ryggsäcken

läggs orangea skruvmejslar

skall vi flyga genom gruvgångars grift

och sen cykla över vattenytan

oändligt gränsmedvetna

gurglande fluorsköljda

mellan A-gruppen och B-gruppen sjungande

om C.G. Jungs näsblod utgjutet

såsom aldrig sedan dess

säg hur gärna vill du

hänga med mig till Guadalajara

eller några alldeles andra gränder?!








0W0

inhemska Limerickar

svallande Sundsvall



en sköterska sjuk ifrån Sundsvall

förväxlade barnskrik med hundskall


i saknad av blund

sågs hörnbrädan rund


mens hjärtat behöll sitt sekundsvall





Sundsvall som tätort är runt 21:a folkrikaste i Sverige, som kommun cirka 17:e. Minns inte hur mycket/lite jag sett av stan, men grunnar på att bo på hotellet Knaust så småningom möjligen redan i sommar. Minns emellertid en söt klasskamrat vars namn var Sundvall och som flyttade norrut...?


och någonting om Arboga vet/visste jag föga, förutom att de ska ha årlig karneval snart, rymmer minst två medeltida kyrkor, en å, och tydligen är vår 115:e folkrikaste tätort









Böjd över Arboga



en knäskål placerad i Arboga

på kullersten mellan två armbågar


höll längs sommarlövsal

riksdags grå karneval


bar brospannets fridfulla argbigga





0W0

Maskerad till Mugglare eller ingalunda

Tortoise no 15




dold av fantasi


mer vanlig än många er


ler åt maskerad




min hemlighet tycks förbli :


är varken troll, trans, trollkarl

 
skyldig utan sköld ))


mot trög gråt spänns snabb pils skratt


((( got shot by Katniss




outklädd bland troopers, elves


hann ej välja hur jag dör












0W0

Another Surrealistic Pillow

Bookend no 10






...lägger jag äntligen mitt arbete mot dina bröst, som surrealistiska kuddar perfekt rubbade, hör kulörerna från en avsevärt mer dramatisk tid, mjukt spända i dess hårda dis, där hela staden roterar våra ledsna ballonger, närmare skratt, lika högt som guldfisken.





0W0

Giraff-klaveret

Ackord # 17 





Giraff-pianot

vari vårsaven stiger

klingar högre än trädkronorna

tar ett oändligt bett av katedraltornen

sin godaste ton

med elakartade bakslag

får karafferna i skåpet att skorra

av revoltär konservatism

inspelar allt från Afzelius till Liszt

eller ännu mer folkliga eremiter, så sällskapsresliga

i sina ofrivilligt hemliga G-klavar 

0W0

självTorterande element

Tortoise no 17





under skal av skräck


bor en kärleksfull polis


skall skydda månen




mot sin egen törsts öken


next step goes to Mexico





*    *    *

*    *    *





till slut Tortuga


lyfter bort bedräglig hatt


från äldsta tavlan




på tempeltrappan upplyst


står djuret brett gråtande







0W0

även Bratislava var Bra

Elevatorn inklusive (icke)komplex Turist

Tortoise no 11




climbs every tower


to heaven in Vienna


older than hell's bells




har jag blott hunnit ett halvt


rädd bli instängd i vägval...?!








Tortoise no 16



svenskor här i Prag


längs varje prång hör jag dem


hur låren glänser




så supersnabbt går sekler


hann varken hem, sex, skjuts, slott






0W0

Trappan ur Vallgraven

Tortoise no 12 (från dröm)





kravlar jag runt på


stans ödsliga kajtrappa


lika bred som brant




klättrar grupp efter grupp upp


hittar prompt varsin sektion



*    *    *

*    *    *

*    *    *

*    *    *



får ögonkontakt


genom kameran med hon


ej mött på tolv år




kramas vi bort' vid tornet


hon dock bråttom till pjäsen








0W0

Minutmakaren Åter i Semestermässigt Arbete

Åttonde avsnittet i min fantasymässiga sagohistoria




Återigen ändrade Minutmakaren vinkel på visarna. Mustascherna hängde bra precis med i svängen. Plötsligt hade det blivit hög tid att ta semester ifrån semestern. Hem till arbetet flög professorn flera dagar före det var tänkt. Knappt insläppt i sitt klocktorn höll han på att bli. Ty de två sköldpaddorna befann sig på kapitalt skilda ställen i staden, alltför orelaterade till varandra, såpass att porten icke fick den välbalanserade signal som upplåsningen krävde. Ingen nyckel av guld fungerade för denna sorts magi, som var mekaniskt grundad på mycket större system än själva kraften man lade in i unika ting. Seifert & Safira måste finna varsitt påminnande prång, innan dörrhalvorna härborta förmådde öppna sig överhuvudtaget.

Dock klyftigt nog hade denne minutmakare plockat med sig reserv-frukterna, dem som han redan mixat passionsfrukt med granatäpple i. Klöv man en sådan frukt kunde vardera halva lätt tolkas som skalenlig modell av en sköldpadda. Husen var ibland förbluffande blinda. Tillika lät sig tornen titt som tätt luras. Professorn tog en extra aprilpromenad och placerade dem i parallella gränder. Bara arton minuter förlöpte innan han befann sig återkommen i sin allra heligaste bostad.

Det plingade till som i Puppet on a String, trappan gick på lika få språng som i barndomen, och i nästa ruta stod Minutmakaren vid badrumsskåpet för att revaxera sitt tredje öra. Han hade gärna stått vid kylskåpet och lossat kapsylen från en trappist-brygd ölflaska, men nu ville arbetet hellre komma i första rummet. I andra änden av staden var säkert Fladdermusan fullt sysselsatt med sina sömnader och hattmakerier, all textil poesi som hon tycktes utveckla dygnet runt.

Damen på det exotiska hotellet hade påmint professorn om Fladdermusan, hans väninna på avsevärt närmare håll. Bägge kändes erotiska på det där öppensinnigt självcentrerade viset. Fastän hotell-mademoisellen varit en betydligt tyngre variant, rent fysiologiskt, vägde dock sömmerskan skönt mycket mer i psyko-kemisk bemärkelse. Nu saknade han denna fladdermusa av halva sitt hjärta. Minutmakaren kom på sig med att längta ihjäl sig, under loppet av två sekunder, i ett riktigt mörkt turkost ögonblick.

Sedermera tänkte professorn hela arbetskvällen på hur de kunde mötas därute i hennes vindsvåning, på hur himla dum han eventuellt var som slagit sig ned härinne, mitt i urverket. Underwear Square 42 som hon bodde på, det låg ju inom mänskligt räckhåll... inte minst om man tog en motorcykel-taxi, samt såg till att ha en ny kostym-beställning i nedtecknad beredskap. Både sitt livs livrem och hennes bästa strumpeband torde han gott behöva i sin ängslan. Akten med hotell-mademoisellen hade blivit mer än lovligt ofullbordad, ett smärre fiasko, mätt efter hur upphetsade de trots allt hade varit. Så nu ville Minutmakaren återfinna sitt nya självförtroende, i form av spännande men trygg form. Fickor med invändiga dragkedjor hittade professorn aldrig ute i vanliga handeln, endast hemma hos Fladdermusan.

Dessutom var det tillräckligt längesen som hans bild av hennes kvartér uppdaterades, redan ett par år sedan, så passade perfekt under just nästa veckas måne. Då skulle professorn vara beredd att få reda på sin älsklings aktuella status, huruvida hon bodde kvar i butiken, vad hon mumsat på till frukost, ifall hon levde, och vilka kulörer på skorna hon valt idag. Variation uppskattade hon, och variation var vad hans tillvaro bestod av. Egentligen ändrade sig Minutmakaren aldrig. Samma projekt som under hela sitt liv ville han få fortsätta på; kände sig blott kommen till förstadiet. Men från vecka till vecka, mellan alla olika timmar, begärde professorn hur ramverket skulle variera. Jodå, ini de mest egensinniga detaljer...

Semester-semestern inleddes samma morgon med genomlyssning av varenda version av den odödliga sången IF I WERE A CARPENTER (and you were a lady - would you marry me anyway??). Detta njutningslystna jobb, under vilket Minutmakaren satt och glodde på väggens hängande verktyg, djupt koncentrerad, tog ett par dygn i anspråk. För det fanns fler inspelningar än man kunde drömma om. Tim Hardin såsom upphovsmannen hade ändå inte gjort någon direkt delikat tolkning. Mest dramatiskt gripande fann professorn vara versionen med Dave Dee, Dozy och de andra i det legendariska bandet, som förmodligen varken satt sina fötter i Zabadak eller Xanadu. Till och med Vreeswijk hade karvat ihop den svenska varianten "Om jag vore arbetslös". Om folk hade känt till Minutmakarens existens, skulle han nog i mångas ögon varit absolut arbetslös. Men faktum var ju att han drunknade i sina egna uppdrag, hade fler trådar än någonsin att spika ihop.

Uppladdningen inför att träffa Fladdermusan förvandlades således till en aldrig sinande labyrint. Kanhända var det samma gång som alltid...? Ty denna konstfärdiga korridor, hur originell den än föreföll, visade sig ingalunda vara olik alla labyrinter han någonsin givit sig in i. Minutmakaren mindes inte längre första gången, då han blott varit pojke och ingen professor. Förmodligen hade han blivit så stressad av all nyfikenhet att han aldrig lagt märke till symbolerna som tecknats på var åttonde vägg.

Nåväl, vad gjorde den missade erfarenheten egentligen? Om rollen var bra så tålde den att spelas om igen. Ögonen hade vidgat sig ännu ett varv. Det var likafullt först nu som Minutmakaren kände sig verkligen villig att repetera hela äventyret, varenda gammal episod av sin framtid.






0W0