....hittills, såhär efter kursens första tillfälle, ett knippe fakta//teorier som läraren berättade och svarade, medan vi flanerade i Änggårdsbergen m.fl. stadsnära skogsområden (en del grejer jag redan hört men som trillade ned först nu - andra fenomen betvivlar jag alltjämt) :
1) April före allt tätare grönska, underlättar för fågelskådning. Om man dessutom ser till att lära sig arternas olika läten först - när man förmår urskilja en sorts fågelsång från en annan - så ökar chansen avsevärt att man förmår fästa blicken på rätt fågel (även fast ingalunda helt lätt heller att höra varifrån ljudet kom).
2) Angående flyttfåglarna som "övervintrar" i Afrika och varma ställen, har jag alltid sett det som att de hör hemma här i norr. Man kan tydligen också se deras flytt som "sommarsemester" i Sverige - ja att de skulle ha stannat kvar hela tiden i syd, om där hade funnits tillräckligt med föda (utan akut konkurrens).
3) Där bor en kattuggla i Slottsskogsparken. Den håller hus inunder takbalkarna av trätornet eller skall vi kalla det klockstapeln [den gamla Polisvakten]. Fick syn på ugglan med kikare (hade nog missat den med kameran). Slumrade förmodligen däruppe i skuggan. Aldrig haft en aning om denna individs (med familjs?) existens - trots hundratals tillfällen.
4) Många fåglar kan sägas ha en "sånghjärna", dvs en del av hjärnan. Som aktiveras bara runt april till juni då sången bäst behövs - medan andra säsonger "försvinner" förmågan. Främst att lära sig imitera läten går blott sålänge sånghjärnan är "påkopplad".
5) Somliga fåglar övertar andras bon, typ i samma träd men nästa säsong. Gärdsmygen exempelvis må flytta in i hål som någon hackspett har skapat.
6) Relationsmönster och betéenden som jag trodde enbart fanns bland människor (t.ex. otrohet, homosexualitet, trekanter, rentav våldtäkter etc) sägs tydligen förekomma även hos fåglar. Huru två honor lever ihop men vanligtvis låter någon hanne vara med och sköta ruljansen - det behöver väl inte innebära att honorna känner ömsesidig attraktion?! Vänskap och familjär gemenskap kan de odla under alla omständigheter..?
7) Skimrande blå hjässa har somliga simfåglar (doppingar), vars pigment får solljus att mer eller mindre reflekteras i sådant blått. Har blott sett gröna huvuden hos änder förut - nåväl, några fler kulörer om jag tänker efter...
8) Fåglarna förefaller föga intresserade av att iaktta människor :-) Ja, få vilda djur visar direkt intresse för oss??. Åtminstone inte av samma sorts vetgirighet eller hänförelse, ej något mentalt kontrollbehov - fast naturligtvis för sin säkerhets skull vissa tillfällen (på sin höjd av ren tristess).
9) Aldrig iakttagit hur en vråk el dyl tar en sork i flykten. Knappt någonsin ens sett en sork. Med andra ord är jag ingen rovfågel ;-) En kursdeltagare fick syn på en skogsmus mitt i solljuset, som jag helt missade. Däremot såg jag koltrasten äta en mask, före någon annan uppmärksammade den.
10) Många skulle knappast ha gissat att lövsångaren är Sveriges vanligaste fågelart?! Alltså sett till antal individer.. Är helt enkelt svårare att få syn på de mycket små, olivgröna lövsångarna (verkar även gälla gransångarna?). Därmed tror man nog gärna att bofinkar, blåmesar, talgoxar el dyl vore mest talrika.
11) Balansen jämnar ofta ut sig på längre sikt, mellan de arter som ibland flyttar och ibland stannar - dvs hur livskraftiga de visar sig vara, i takt med att klimatet skiftar fram och tillbaka över några år = allt rör sig ännu ej enbart om radikalt irreversibla klimatförändringar.
12) Hur några andra kursdeltagare bor i villahus på mer lantliga ställen, verkar ha bidragit starkt till deras vardagliga erfarenheter av fåglar, som råkat hälsa på genom skorstenen osv. Jag som lägenhetslevande får ta vara på utflykter mer?! Vet hursomhelst så oerhört lite om de flesta bevingade varelser. Därmed märker jag dem sällan ens. Det finns människor som känner till ofantligt mycket, inklusive om biotoper och geologiska betingelser.
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar