Kuliss #1 : Bortsmält
mitt i evinnerligheternas karusell
just innan äntligen
måste somna igen, gläntar jag
på rummets vårliga gardin
och finner ett komplett lager nysnö
klockan tolv på blanka dagen
efter spöklikt givande sökresultat
då jag behöver snön som minst
bäddar in min lätt upprörda
tankes tyngsta texter ofärdiga
bland skådespelerskor under spretande täcket
upptäcker jag att hon blev mörk komiker;
hur ohyggligt mycket som kan ske i andra människors liv
mens inte ens poetsidan är tillgänglig
och drömmer om samma
främmande kvartér som igår
där bekantingar betér sig besynnerligt
när jag fått mina ögonlock att sakta hissas
klockan arton kikar januari ut
genom glipan där snön
lyser med sin fullkomliga frånvaro
i fruset regn, rutiga spår som jag aldrig hörde
bland 2022 års alla bästa album från 1972
startar åter karusellen på noll
nu då skulle behövt snön som mest
Kuliss #2 : kring Tå
död nagel lossnar
likt kuliss, under kokong
en ny vuxit fram
till sist fixar liv sin kropp ;
pliktens is-steg värms som snö
(..som min vänstra mitten-tå nyss fick vara med om, några veckor efter sin blodfyllda blåsa.. ..inget märkligt fenomen, men likafullt nytt för mig..)
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar