Du märker hur vår sommar blivit höst
på gatorna som öppnar glömda ställen,
där dikterna vill närma sig novellen
men orden virvlar stilla i ditt bröst
Jag söker alltmer samma trogna tröst
- knappt orkar testa nya karusellen -
när Winnerbäck hörs strömma halva kvällen
och morgonen har mörknat, som min röst
Då vill jag krypa djupt in under täcket
och finna dina drömmars glada glöd,
fast våta löven klistrar sig mot däcket
Du smakar äppelvin med honungsmjöd
- när bron till världen blott består av räcket
vi lär oss balansera - undgår död
inspirerad av i texten nämnda rockvispoet. Prövar här en annan sonettform, med mindre variation mot slutet (än de petrarcska och shakespearska som jag först kom i kontakt med).
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar