vilket tänktes bli Ende-lig figur nr 1
fritt improviserat över en varelse ur Den Oändliga Historien
men förökade sig och blev kalendermässig i kubik
inklusive diverse helt andra roller :
Det var en gång ett irrbloss
som var på väg att irra bort sig
fastän enkel budbärare av drömmar
där granstammar blir till gatlyktor
som blir till fyrtorn som förleder
trollungar till klippkungar
hon vars enda ljus
tusen harar och hundra rådjur
låtit sina spår bli förskräckligt förvirrade av
tillika tio rävar och den ensliga ugglan
ingen enhörning alls
hade nu föriRRat sig själv
låtsas iRis spira och spraka som ett tomtebloss
redan här i sällsamt kalla november
öppnades just första pirrande luckan
rakt in i kalender-landet
får hon schizotypiskt skåda
med histrioniskt medverkande diagnos
hur Gloriabella Lillstrumpgumma
försöker besöka Kaspar Hugo Gränsemyr
med lysande kärlek förtöjd i en trippelhatt
men möts av stormlugna stjärnsmällar
och sjösjuka slottsråttor
som knaprat sönder ett dussin ursprungliga gluggar
och spillt glögg över halva kapitel Ü
så historien slutar både här och var ;
emellertid dyker Ljusilia Julskötare änglalikt upp
i Hedenhös stenbenta rymdskepp
ehuru Albengt & Herkules efter bullbakta kullerbyttor
slagit sig ned i stalledrängens kyrkbänk
tämligen svanslösa
konstaterar Sture Trenter
men blir motbevisad av Maja Nötnäbb
med stumt bifall från Lasse Valleby
och hela den okurtiserade damorkestern
singlar ensam snöflinga
ur ur svarta televisionen
gör utflykt till Grimms grymma skogar
tar en sväng över iriska sagornas ö
fastnar nästan i törnet av en Brexit
passar på se Bretagne och Baskien
vidare längs Torino via Venedig
ända över alpkanten hem
till Garmisch-Partenkirchen igen
känner sig irrblosset fullkomligt
genomlyst och fridfull
för den här gången.
0W0
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar