from Tomiro's Book : Thursday 4:th of Beforever 2049

Now we already have very last day of the most eternal month. You walk calm, inside this circle with four corners, superfast shifting. We watch your steps finding out of the whole circus tent. Simultanously you run around another corner, to discover some new door. Which leads in through same circle once more.... Tomiro, you see small groups of humans sitting on Big Field, strangely outspread, picking green strawberries. Before this heavenly spring turns to summer hell... No tobots helps them anymore to collect food. The few humans still alive on Tellus have successfully abandoned their inventions. Wanna try one?



ännu en Historia gjord av Hundra Ord.

  
0W0

Bänk 2 : Kärleksam Gungbräda

om vi slår oss ned på

gungbrädan som två barn

nu på varsin vårkant

pendlar smidigt cirkel ;

åter skiftar tyngdpunkt ;

kanske solen slungas

upp och ned förvirrad :

vem som skrattar vems skratt??

också inom min rymd

bläddras dubbla album :

ler du åt din gråt då

trodde han var snällt troll?!

binder svans sin navel ;

splittrar spel oss samman :

jupiter / saturnus

krymper tills det växer

över bro av bräda -

vågar hon mitt månvarv?!

ända ned på grön jord

fann till sist balans : vi

häller lugnt vår skål halv ;

stannar kvar på molnet








Visst, försökte gestalta livet och kärleken osv :-) Upptakten var dock specifikt astrologiska kart-modeller så kallade "horoscope shapes" :

Där har jag den relativt ovanliga Gungbrädan [See-saw] med en grupp planeter tydligt samlade på ena sidan cirkeln, och en grupp tydligt samlade på andra sidan. Vilket ger en ambivalent pendlande person som överväger allt länge...

Medan många har t.ex. Skålen [Bowl] med samtliga planeter liggande inom en halvcirkels radie. Det ger en mer fokuserad person, som inte desto mindre söker "sin andra hälft" på ett klarare vis.


0W0

FiskarDeckarTrion, på villospår vid Lofoten

...mitt i andra säsongen av denna meta-deckare...

kap. 26 : Annan Hands Lofoto


Nu har den pensionerade privatdetektiven stått ett par dygn med sin trogna husvagn uppe vid Lofoten. Somliga brukar skämtsamt kalla honom för tjuvfiskare, och faktum är att Ragnar Harr fått en och annan riktig skurk uppfångad under sina bästa år. Men det mesta har bara varit väntan... allt från lugnaste till oroligaste väntan. Fasan över att de fulaste fiskarnas nätverk kommer visa sig kring kroken, har avlösts av längtan efter att helt enkelt pussla ihop relevant mask med lämplig maska.


När Ragnar just skall kliva ut i ännu en iskallt småstormig gryning, blir han stående stirrandes : på den imiterade trälisten vid husvagnsdörren... påmind av fläcken!  Precis denna märkligt mörka fläck fanns med på ett foto. Från snart trettio år sen... i juni -89 måste det ha varit. Fläcken kikade fram bakom det förvillande blonda hårsvallet hos en äkta skönhet. Hennes trolska blick ruvade på ömsom värme och kyla, ömsom drömdimmor och klarhet. Lika norsk som någonsin, född i äldsta kvartéren av Trondheim, detta rikes tredje största stad, medan Ragnar vuxit upp i svenska lilla Hortlax, triljoners stenkast härifrån. Hon var då frun, frun till herr Harr själv. Fastän frånskilda sedan mars -93, torde hon med all säkerhet fortfarande föreställa samma fru!?! Ifall fotot blott kunde återfinnas....


Privatdetektiven har aldrig haft något minne av att ha knäppt detta kort. Slutsatsen blir att någon annan stått bakom kameran i morgonljuset. Dock ingendera av deras barn, emedan bägge alltid stuckit ut och fiskat långt före sina föräldrar. Råkade någon av ungarna ha varit sjuk just i juni -89, så borde vederbörande legat nedbäddad, fullt sysselsatt med att njuta av musiken från kassettspelaren. Denna satt snyggt inmonterad i husvagnens mysiga panel, varur strömmade Griegs pianokonsert när frugan fick välja. Bland de möjliga fotograferna återstår sålunda hans älskling personligen - som lätt kan uteslutas, iom att hennes nakna överarmar syntes slutta rätt ned... en smärre evighet före selfie-pinnarnas epok. Och ingen i familjen hade begripit timer-automatiken, hur man ställde in kameran att själv göra jobbet.


Vem i världen kan alltjämt hysa skuggan av en aning?!? Förmodligen hade de skickat in rullen till LOFOTO, som låg i Sundsvall - utan att Ragnar tänkt närmare på det förhållandet. Uppenbarligen ligger firman kvar där även idag, och kopierar kort åt folk, om än knappast framkallar så många filmer. Inte ens ifall tjuvfiskaren skulle ha slagit dem en signal i mars -93, torde de haft några spår kvar av varken denna bild eller alla andra miljoner privata. Detektiven ser sig tvungen att fiska igenom sina skåp, rota runt i varenda låda och lös bunt härinne. Ragnar som egentligen ville ut på fisketur, som borde göra sig redo att fånga en ofantligt frisk dag...


...nu blir utredaren sittande på den mindre soliga sidan dörren. Trots att hans husvagn rymmer varken mer eller mindre än just en husvagn gör, så tar det likafullt en timma att kamma igenom någon hundradel av allt material. Därpå blir Harr hastigt avbruten. Någonting låter som ett hiskeligt harklande, tätt följt av ett diskret bröl, som får det att skorra i kylskåpet och skallra i plastfönstren. Fenomenet förefaller motsvara ett av de större sorternas troll. Raglefant brukar det benämnas av somliga. Tja, varför inte?! Vi befinner ju oss i Norge - hinner Ragnar resonera - innan golvet tycks rasa. Knackningarna på husvagnens lilla port får det att vika sig i knäna på den darrande detektiven.





kap. 25 : en Fot på Lo


till Lofoten farit har just Ragnar Harr

från Norrbotten-nappet att storfiska norskt

men mest blott han undflyr ragatan Sardin

vars grin kan få hajar att krympa till torsk


emellertid växer längs fjord-fjällen skönt

halvt forskat mysterium fram i skarpt ljus

vars avkrokars andrahandskällor har rönt

i somras brann isberg i bitska Karps krus





0W0

Barndoms Butik # 19 : Norskt Troll

Jag inhandlar ett troll, naturligtvis, i Narvik. Det är det nordligaste jag någonsin har varit, en smula högre på norska än svenska sidan gränsen. Här är vi 1989 under någon dryg timme blott, innan vi far tillbaks längs Björkliden mot Jokkmokk. Där har jag redan köpt ett bokmärke, rimligtvis i renskinn, som kom väl tillpass under läsningen av pojkdeckaren, vars rader jag upptäcker mer av än rentav Kiruna. Inser många år senare hur både staden och boken är relativt fabriksgjorda, men inte desto mindre unika. Skrattande i keramik, stödd på sin käpp, står trollet fortfarande hos mig, nitton o ett halvt år efteråt.


Dock dröjer det tre år innan vi åker in i Norge mer rejält, nu med min bästa kompis mor. Det sker längs betydligt sydligare fjäll av det nordliga landet än jag tror, likafullt i höjd med Härjedalen. Har nog redan tröttnat på alla trollen med toviga frisyrer bland lika söta lusekoftor i souvenirbutikerna?! - eller om mättnaden skedde först nästa fjälltur kring sekelskiftet bortåt Bergen-regionerna... Huru jag aldrig kommit att samla på troll... bara allt från klistermärken till ugglor via mänskliga porträtt, men ingalunda troll - detta tycks lika egendomligt som icke märkligt alls.


Nästan det enda som jag minns mig ha köpt under alla vindlingarna nedåt vackraste Kviteseid, är en flaska vatten samt en med apelsinblask. Kanske just för att jag sparade flaskorna i flera år - kunde ju ha nöjt mig med etiketterna... Om det hade funnits "Tintin på tur i Norge" så torde jag lägga varenda peng på den volymen. Nu finns det ju visserligen norska översättningar av albumen, men de enda gånger jag kommer köpa Tintin utomlands visar sig bli i Wien och Paris.


Mitt andra troll, ett gråtande i vitmålat trä, låter sig även det införskaffas på norsk mark. Tragiskt nog måste jag sedermera ha gjort mig av med henom, sagt med svansen mellan benen. Likafullt hur jag än torde rensa, så vore det för mycket plock och papper som återstår här. Kan bara drömma om hur även datafiler tar utrymme och tillkommer allt trängre... Samtidigt älskar jag vartenda spår och konkret tecken på människors önskan att minnas - något. Också gasolen som ofrivilligt läcker ut ur vår behållare, efter motstridiga tolkningar av spärrsprinten, känns som materia möjlig att spara på. Även vätesuldfid och ammoniak bär sina relativt fasta formler, hos mina organ i nära balans mellan giftiga överskott och livsnödvändiga doser genom enzymers cykler.


Nu är långt före den tid då jag skulle gruva mig för att kliva ned i en gruva, eller undvika att grotta ned mig i en grotta. Har ännu inga tankar på rasrisk, än mindre på hur kroppens framskuttande längs livet kan upphöra fungera. Telefon tillgänglig på någon kilometers avstånd känns som hur vardagsnära somhelst. T.o.m när vi stiger upp tusen meter längs löst steniga fjällbranter, för att inte tala om ned igen... då saknar jag ingen nalle ännu. Förmodligen är vi mer av vilda troll i vår trygga ungdom, än jag någonsin kom att våga fortsätta vara.





0W0

Bänk 1 : på Vårens Första

sitter på berget med marssolen

utspridd i februari

på en bänk med mössa på

djupt nedanför dessa stenigt tunga trapporna

ser man sällsamt lugna gator och

små ben med fart i

beredda på flyktig konflikt

emellan allt mindre ändlösa harmonier

uppenbarligen jag

tänker på ljusgrönt

som om strömmen aldrig behöver gå

på solcellernas elcykel

men måste ta nästa spårvagn, stadens trångaste

till fältet än sålänge

tomt på blommor

skriver du ett bortglömt vykort

på androidens syntax eller

rår koltrastarna knappast för

att många alltjämt tror på

Elvis livs oslocknadhet

hursomhaver

huttrar mitt hjärta till

på nytt före rötterna har rest sig

och beträder retroaktivt

en lagom varm framtid

genom helt annan flygfärd

än den påtänkta

först idag




0W0

Barndoms Butik # 21 : Auktion

och här tar vi då
denna smidiga trappstegen
stabilt utfällbar
i trenne steg
fyra om man så vill
tillverkad i trakterna av
Tollered tror jag minsann
knappt ens begagnad
lätt guldplätterad
vad ger ni mig för den?!
tio kronor
tjugo kronor bjudet
hör jag tretti?
tretti riksdaler blott
tretti för den skönaste bland trappstegar
förtifem!
hör ni solskenet kvittrar?!
förtifem från farbrorn i bruna hängslen
sextio
och sexti spänn fick jag
sjuttiofem
nu börjar vi komma någonvart
sjuttifem för den smidiga
alltid tillhands och tillfots
första...
åttio kronor
har jag en höjning?
nitti!
nästan så man får stå på tårna...
nitti, go'natt nu
någon?
se där kom en hundring!!
jämna hundra
från familjen med den studsande krabaten
tackar nickar
hundra vart redan bjudet
och hundratjugo
hjärtat tickar
mot plånboken hör jag
etta tvåa nolla
var hamnar vi nu?
ska stegen gå bort för blott hundratjugo?!?
första
andra
hundratretti!
svettigt detta
och trappan rullar upp igen
har vi ett bättre bud?
hundrasjuttio
ojoj
hundrasjutti framifrån vänster
hundraåtti bortifrån höger
jojo
sent ska syndar'n vakna
och där kom en regndroppe tillråge
vad hör vi nu?
hela två hundra mitt i
ja, hej till hunden också!!
hursomhelst
höjden av sommar
två jämna inför denna unika trappa
tvåhundra och tio
jomenvisst
ska stegen kammas hem för goda tvåhundratio?!?
första
andra
denna finfint ihopfällbara
och tredje
[bank!]
såld till tanten med mintgröna paraplyet
tidevarvens fynd
som hittat
vi lägger ned trappan där
ni vet, ja
i samma hög hon skulle ha
khm
vidare i karusellen
nästa föremål blir
den här antika telefonen
en riktig apparat
med rolig nummerskiva
istället för knappsats
japp, fungerar finemang!
om du pratar i den frikopplade luren
absolut
man kan lyssna också
vad säger ni
får jag åtti
nitti
tusen!?!



0W0

Barndoms Butik # 18 : Antikvarisk Loppmarknad

smått kompletterade, framgrävda minnesglimtar
vars material må ha visat sig i annan sammansättning
med motsvarande ingredienser



Har aldrig besökt någon sådan här ofantlig, offentlig marknad. Bland spridda drivor av mattor, dräkter och bruksföremål, ser jag nästan bara bokryggar. Hurpass gott om folk kan egentligen vara på jakt efter en safirblå glasfågel?! Och hur många människor förmår stå vid småskrangliga bord, belamrade med halva sina hem?!?!


Förutom gubbars auktioner uppe längs norrländska gårdar, så har jag inte sett tillstymmelsen till myrstack hemma i Göteborgskrokarna ....förrän nu när jag är fjorton och ett halvt.  Fokuserar på böckerna. Tänk om jag hittar en ovanlig volym i mysterie-serien...? Gamla omslag ligger inklämda i skivbackar. Sågott som nya skidstavar sticker fram mellan lamparmaturerna.


Dammar av sin blivande sköldpadda gör en dam. Hennes ungar med glada glasögon går och tjurar. En storfiskare plockar med sig så många snickeri-redskap han tror sig kunna hålla i. Familjen och jag har just knallat in i lagerbyggnaden, klädd med markiser i galon eller dylikt. Efter en avlång trekvart kommer vi åter ut på kaserngården med flera meters lucka. Det här är i Kviberg en grusbefriad kristihimmelfärdsdag, och nyss besökte vi Bellevue. Hade ingen aning hur dessa platser fanns så nära oss. Här står hela soffor till salu mitt i det slitna solljuset.


Hittat en trave krönikor som samtliga heter "När? Var? Hur?". Blott årgångarna skiljer dem åt, men jag skulle vilja ha hela bunten!!! Har redan ett par Faktakalendrar i mitt pojkrum, bredvid det senaste Sportåret. Tänker samla på all tidsordning som finns på jordklotet. Tar tills vidare den gula om -82 och den orangea om -81. Det var blott åtta-nio år sedan, men förefaller som en antik saga. Inklusive några märkligt realistiska filmfoton som jag får all anledning att återvända till...


Livet luktar vår och skrot. Vi kliver in i den nya, begagnade bilen och kör hemåt helt enkelt.


Andra adventshelgen över två år senare... då har mina gymnasiekompisar + parallellklass hyrt in sig på den centralare loppmarknaden vid Masthuggstorget. Jag måste dit och hjälpa till att sälja så mycket som möjligt. Så att vi får råd med resan till Prag nästa höst. Det är också så långt ifrån jag någonsin varit. Och jag undrar vilka kamrater som kommer att stå ombord samtidigt. Kanske just henne som jag vill få ett särskilt tillfälle att närvara bredvid?!


För att inte tala om alla potentiella kunder - som jag varken förr eller senare har låtsats vara försäljare inför.... Fastän innehavare av antikvariat torde blivit det mest utmärkt sköna man kan föreställa sig?! Nåväl, dröjer ända fram till 90-talets senare hälft innan jag börjar springa runt kring Haga bland äkta antikvariat, och hämta andan därinne i timma efter timma. Hittills har jag nästan bara satt mina fötter på ställen med begagnade seriemagasin. Samt på bokhandlar för färskvaror....




0W0

Vårfågelns Hjärta

mitt bidrag till dagen :



jag får ett sjunget hjärta från en tidig fågel

jag ger ett textat hjärta varmt åt februari


du får ett halvsmält hjärta från din gamla isbjörn

du ger ett heltäckt hjärta till ditt heta resmål


hon får ett mörkgrått hjärta fyllt av massa tomhet

hon ger ett ljusgrönt hjärta tömt på tunga vintrar


han får ett självklart hjärta utan spår av hjärna

han ger ett tveksamt hjärta, snart nog nästan gärna


de ger sitt spruckna hjärta till en värld i stridsvagn

de får för många hjärtan för att hinna läkas


vi ger vårt största hjärta åt en hemkär stadsdel

vi får ert minsta hjärta från en bortglömd gata


ni ger vårt enda hjärta till nån återvinning

ni får ert dubbla hjärta att slå varje klockklang







inräknas såsom Svett 14 eller is 5


0W0

from Tomiro's Book : Wednesday 3:rd of Beforever 2049

You feel our city air is already warmed up to plus thirty, while on Monday it was minus fourty. Factories still keeps their production pace unchanged by neither icestorms nor heathazes. In every factory 87 tobots works to keep millions of tobots satisfied. Since tobots began to multiply by intercourse, in old mammal style - we can't tell anymore how many tobots fills our Tellus. Humans are less than hundred in each eastern, ordinary metropol (for some western here zero). Tomiro, you're a vaettir with nature-created body. Anyhow we notice you wondering : how life would seem as some tobot or human?!






0W0

is 3 : skR

(sk)rangligt (sk)rattande (sk)ridskor

(sk)ramlar (sk)rämmande (sk)rot

(sk)ruvar (sc)rollande (sk)rivstil

skärper skärande skärm

likt Sagostund för Vuxna 1979

Spännande att kolla nyhetssändningar från fyrtio år sen.... 

Rapport presenterar inslagen med stillbilder varav flera tecknade!! Även vädret har fått handritade kartor :-)

Känns nästan som sagostund, ihop med händelsernas relativa "oförarglighet". Däremot håller sig uppläsarna gravallvarliga, knappt något leende alls. Oavsett om de bär rosastickade, orangebrända eller gråmulna plagg. 

Dessutom sammanfattas aftonen i en textad lista punktvis....


https://www.youtube.com/watch?v=LFLPgyBsYK8 


0W0

FiskarDeckarTrion, kap. 24

vari Astrid Sardin våldgästar


Som om det icke räckte med denna regntunga morgon där RealFeel motsvarade tre minusgrader, kom just Astrid Sardin på besök. Tanten tyckte det blivit alltför plaskblött i Alaska (på äldreboendets ombyggda polarforskarstation), så tagit skotern ned till Norrbottens barndomstrakter. Här trodde Sardin såväl is som snö skulle ligga kvar - ack så bitvis överraskad! Ur konserv-väskan packade Astrid upp summarum sextiofyra pollock-filéer, varav blott femton hållit sig genomfrusna. Sardin var både kusin med Ragnar Harr och svärmor till Marianne Makrill, sinsemellan orelaterade släktskap som varje part försökt förtränga. Gumman begärde gästrum i U-båten bland avlidne Gerhard Gammelgäddas textTVburkar och rostfria radioutrustning.





= alltjämt en Historia gjord av Hundra Ord

inklusive förtäckt hälsning till Hellsings ramsa mitt i... ...andra säsongen av denna meta-deckare. Som man gärna får få för sig har kört fast någonstans mellan Kronblomsk horisont och mer aktuell världsproblematik?!?



0W0

is 4 : oss

frostar av mitt frysfack

rostar ej ditt lyslack

postar nån vårt kyss-smack

oss tar världens myrstack

åskskur smälter nyssnack

hostar hon på tryska

mosig snön nu flyr, ack

kostar dig min hyrfrack

låtsas vi få styrmakt

måste häst ha fyrklack

lossnar isig smygjakt

trotsar sista tick-tack




0W0

from Tomiro's Book : Tuesday 2:nd of Beforever 2049

Tonight you suddenly remember superclear, Tomiro, the hazy atmosphere of 1979. Like starlight behind some smokescreen, but you experienced it as ordinary - since every day was magic. Seventy years ago already!?! Snow must have melted outside our closed window, in what humans called February. From another room's radio they played artsy, discoesque pieces by Roxy Music, mixed with everyone between Kate Bush and Alan Parsons' Project. We still watch you sleep, badly as well as well. Just awaken they served berryjam with pancakes and put you inside bathtube for fortyfive minutes. Almost falling asleep again, you heard some moon eclipse.







ännu en Historia gjord av Hundra Ord

0W0

Barndoms Butik # 17 : Begagnade Skivor

Göteborg strax före sekelskiftet
när jag snarare blivit vuxen
alltjämt i de tidevarv då
musik krävde fysisk lagring



Utforskar skönaste sjuttitalsskivor
påmind om stjärnor från tidiga livet
mitt i mitt nittitals växande drivor


Världen känns snösvart, blir alltmer begagnad
genom dess pärlband butiker kring Bengans
hänger refräng-hungrig fiskekrok agnad


Hugger små fynd av vinyl och compact disc
nygamla spår, i min ryggsäck allt fraktas
utbytt betalat med inbytt, så praktiskt


Halvgallrad storsamling börjar ta skepnad
ELO bland Elton bland Eno bland E.P.
hundring för dyring, blott femma med repa



[...texten kompletteras strax...]


0W0

Egenhet 2 : Samma Damma i Skilda Tillstånd

en annan motvalls (o)vana :
jag börjar damma just
när dödstrött borde sova bums
- som om först då får lust

att slita med rutiner som
har skjutits upp och upp...
trots torde varit lättgjort förr
mot mattkant nu dras ned :

mitt fokus, efter arbetspass
direkt jag plockar grus
som kunde dröjt tills åter pigg...
tycks fast i "must do" rus

måhända mens man uppvärmd står
känns dumt att trappa ner
- ty vet ju när har heldag fri
helst sitter, mediter...

...artistiskt knådar fantasin
till verser färdigt först
och sen om ännu finns minut
tar tag i disk och dusch

dock väl i vattnet stannar jag
likt fisk så gärna här
där slipper byta luft var kvart
hur tråkigt /kul/ än är

(....förklaras kanske psykets drag
av nedärvd soc-struktur :
typ trött i grottan städas bäst
när ej kan jaga djur -
då skörden bärgats putsar man
sin dräkt för nästa tur?!)




0W0

from Tomiro's Book : Monday 1:st of Beforever 2049

Our dear Tomiro! You dwell in a most cozy cave with coldest sun above. If you really want to survive today, you must avoid the sea, forest and town made of tornadoish snow. Almost fifty minus-degrees fills those empty streets. Even stormwinds should fall asleep now - however grows stronger, like this was World War Four. We watch how calm you dive deeper into vaettirnet. Winter feels bearable for your electrical flesh, while humans would've trembled as leaves abandoned from their tree. Tellus seems to believe it still grows up, becoming Jupiter or Saturn. Frequent ice-quakes keep remaining creatures wide awake.






ännu en Historia gjord av Hundra Ord

0W0