10 juli 2018
FiskarDeckarTrion, kap. 1
När det slutligen högg till i metreven hans, så hade Ragnar Harr både ögon och öron fästade på en helt annan punkt. På andra sidan älven, så djupt in bland de glesa tallarna man kunde ana - där höll någon som bäst på att plocka bär. Förmodligen rörde det sig om en människa som sökte hjortron, men fann åkerbär rentav. Vilken fisk som Ragnar Harr just fått på kroken - det intresserade honom föga denna klibbigaste julikväll. Däremot hans bägge kompanjoner glodde avundsamt, medan deras händer drog ivrigt i hans spö, som för att väcka detektiven ur sin vakna dröm.
Ragnar satt på en gammal träpall, som fortfarande tycktes som ny. Bredvid satt hans kusin Jarmo Gärs, på en utfällbar campingstol som spruckit i tyget redan. Intill stod Jarmos lilla kusin, vid namn Arvid Id. De enda som ingalunda var kusiner med varandra var alltså Ragnar och Arvid, ty de bar 55 år emellan sig. Men de hade ju såväl Jarmo som fisket som gemensam nämnare, vilket räckte gott. Den medelålders Gärs hade ganska lätt fått hit både gubben och pojken, ty hans sociala skicklighet var lika stor som hans tystlåtenhet. Arvid torde ha försmäktat av leda redan efter en trekvart, om det inte vore för den fula fisken vars finfina knep förväntades bli avslöjade. Id hade inte bestämt sig för huruvida han skulle bli polis eller skurk. Pojken hade ännu ej börjat beta av böckerna i sådan ohygglig omfattning som strax kom att bli verklighet.
Älven låg lugnare än någonsin, började nästan bli torr i sina blåa blodkärl. Ändå lurade något ungdomligt pirrande mysterium kring dess oförargliga flöde. Trollsländornas dans bidrog till att hålla sinnena på äventyrlig gavel, allra mest hos den 67-årige herr Harr. Mygg och knott hade han lyckats koppla bort under flera år nu, i kontrast till kompanjonerna som svor och viftade för minsta surr. Regnet lyste alltjämt med sin frånvaro. Utmattade torde de stilla spanarna få sina håvar fyllda av både fisk och bär. Snart hade slukat upp hela landskapet färdigt för idag. Det enda som stod klart var att det skulle bli en hård kväll.
...kastat om deras storleksordning från introt (emedan Arvid heter ungar nuförtiden) samt gjort dem till kusiner trots allt...
0W0
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar