MiniatyrMysterium nr 2
mix av mina senaste drömmar, uppblandade med viss vakenhet
Hade uppenbarligen skrivit något särskilt, för plötsligt fick jag
mail och sms från massa kända och okända människor, inte minst Niklas
Strömstedt. Ändå låg jag hellre kvar och snoozade en stund till, ville
inte gå upp direkt och kolla alla meddelanden. Såg likafullt ett
porträtt på skärmen. Situationen tycktes positiv, som om jag kände flera
kända och okända personer. Trots att jag senaste tiden sett det mesta i
negativt ljus, som om nästan ingen i världen känner mig.
Nå, nu måste jag ha postat några rader eller något ord som fick
universum att öppna sina ögon och öron?! Säkert var det så simpelt som
att jag bytt ut några ssssss mot somliga zzzzzz. Fast det var väl
egentligen Lazze och Ztefan som hade sett till det hela, snarare än jag
Andreaz. Visst brukade jag komma sizt när jag var först och först när
jag var zist?! Svängarna gled genom zpegeln, snabbt som en zymaskin.
Mitt pass låg spänt frampackat och försökte se fram emot de portugisiska
platserna, inte minst Lizzabon.
Checkade in ovanligt tidigt hos tandläkaren. Där satt tydligen alla mina
arbetskamrater ihop med diverse främlingar. Alla bar svarta kläder,
trots att de såg tillvaron såpass olika. Däremot jag som alltmer kommit
att uppleva livet i svartvitt - jag hade färgglada jackor på mig. Denna
paradox förvirrade mig som vanligt. Fastän för längesen vant mig vid den
motsägelsefulla kulturen och hellre tänkte vidare på andra fenomen....
0W0
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar