Varken Bägge Blues

VändKors # 2



Jag vandrar i mitt vändkors,
vet varken ut eller in


Vandrar här i mitt vändkors
- vet jag ut eller vet jag in??


Jo minsann, när jag vandrat i mitt vändkors
då vet jag in, men inte längre ut




Vi vandrar i vårt vändkors,
vet varken ut eller in


Vandrar vi i vårt vändkors??
- vet vi ut eller vet vi in??


Ja ja ja, när vi har vandrat runt i vårt vändkors
då vill vi ut igen och inte in
[du menar väl in igen och inte ut?!]




Jag vandrar i ditt vändkors,
vet varken ut eller in


Jo, just jag är det som vandrar där i ditt vändkors,
Baby, tror du jag vet ut eller in??


Jojomen, innan jag har vandrat färdigt härinne, kära kvinna
...då har tiden redan runnit ut




Du väntar i ditt vändkors,
vet varken ut eller in


Du står nästan helt still och väntar i ditt vändkors
- säg, vet du ut eller vet du in nu??


Absolut, när du har slutat vänta,
då vet du hur du tar dig både in och ut!!







wWw

Korsdrag mellan Skog o Skrot

mitt trettonde avsnitt ur en stafett-skriven påsk-kalender



Den enkle, märklige klarinett-karlen verkade funka som boss över skrotupplaget. Med sina ovanligt grova läppar ropade o ropade han på den ivägdrällde rävjäveln. Nisse hade ju enbart samlat ihop en halv automobil i nuläget. Nej, minsann ingen midfastosöndag fanns att förlusta sig på än sålänge... Här gällde det att raskt återvända till disciplinen och infoga sig bland vrakdelarna!! Eljest riskerade räven att mista sitt människoskap som han just förärats med.


Med lite hjälp på traven av våra kära skogsdjur, fick klarinett-karlen sitt klartecken att fortsätta sökandet ända borta vid vändkorset. Visserligen höll fågelfan på att få in honom på meta-tankar, som varför man befann sig här på en potentiell påskdag istället för någon annanstans. Det guldögda lilla ugglot tycktes utgå ifrån att han, skrotkungen, var en sorts jäkla julbock. Men vad var då dessa figurer själva - en samling bokstäver ur någon ofullbordad fabel-bibel?!?!


Bra precis hade bossen börjat banka på vändkorset med sin skiftnyckel, när dess armar skruvade till verkligheten ännu ett snäpp. Absolut separerad från sitt älskade skrotupplag, såg aldrig klarinett-karlen huru djuren stod och blängde efter hans just försvunna skepnad. Bossen bara märkte hur han själv höll på att förvandlas till en älg. Känslan av att vara en alien i en alldeles ny glänta gjord av skog, fyllde honom med både ångest och hunger. Hur skulle han hitta minsta spår av trygga gamla trasiga maskiner här...?


Däremot lurade en räv runt bakom rötterna. Rävin hade gärna velat ha sin kära hara med sig tillbaks hit. Haran hade det säkert lika bra där borta i grästuvorna mellan skrotdrivorna, kunde skratta åt komponenter som hon näppeligen hade minsta grepp om. Men han hade behövt hennes rena kärlek, dess guldhjärta här bredvid sina rastlösa tassar. Bara nu Haran ej redan hade blivit en fullfjädrad människa, så sant hon bar sitt namn Kristina, den som kunde höra klangen tala direkt ur skrifterna...!


Kvar på en rostig propeller satt en liten lapp, rejält fasttejpad. Utturn trodde där skulle stå att någon hade seglat iväg för gott. Ugglon korrigerade att någon kunde ha flugit bort, ty det rörde sig om en helikopter-propeller. Hursomhaver var lappen mycket längre än man kunde tro... För den visade sig vara en lista över olika kors, alla sorters kors mellan himmel och jord. Ugglon utläste fenomen för fenomen:


# 1. korsförtecken

# 2. vändkors

# 3. korståg

# 4. korsning /vägkors

# 5. korsdrag

# 6. korsbefruktning

# 7. Kristus kors [korsfästelse]

# 8. korsband

# 9. korsstygn

# 10. korsryggen

# 11. korsett

# 12. trådkors [för marionettspel]

# 13. Petruskors [inverterat]

# 14. korsriddare

# 15. kors och tvärs

# 16. korsblommiga växter

# 17. energikors

# 18. ringkors /solkors

# 19. hakkors

# 20. korso

# 21. korstecknet

# 22. korsförhör

# 23. Andreaskors [X]

# 24. ankarkors, klöverbladskors o dyl

# 25. Ankh

# 26. korsvirke [hus av]

# 27. kors i taket! + kors i allsindar!

# 28. korsspindel

# 29. korsikan

# 30. korsord

# 31. patriarkalkors

# 32. gaffelkors /grenkors [Y]

# 33. Georgskors

# 34. grekiskt kors kontra latinskt kors


osv... Haran orkade knappt höra fler kors-ord nu. Ugglon fick vara så hygglig att stoppa upp sina ögon under vingarna ett slag, innan det blev totalt korsdrag. Kanske kunde man snarare göra Utturn sällskap, där denne suttit igång att trixa samman massa muttrar med elastiska bågvalv. Månne höll han på att bygga ett påskägg??







wWw

en stund före det oavslutade ögonblicket

VändKors # 6 



Drömde där stod fyra hundar

på rad utanför mitt fönster

och undrade varför de såg ut

att se rakt in i min dröm


Hade de senare förvandlats

till fyra fåglar, men före dess

befann vi oss vid vändhållplatsen

en gammal fantasy-tjej och jag


Hon hade en kvart på sig före avgång

samt en genomskinlig historia över brösten

så jag föreslog hon skulle kika upp hos mig

-javisst, det var ju en bra idé!


Kommen hit in var det kylskåpet

som starkast drog hennes intresse

och jag var för stressad för att få oss

på mer spännande spår...


Mina buntar låg kvar i andra änden

av stan, halvt outburna

i reserv-chefens bil som han låst under lunchrasten

säkert slut alldeles strax?


Minns inte vilka varelser som flög iväg

till köpcentret eller folkparken

men för varje gång jag försökte åka tillbaka ut

vred sig allting åter mot min dörr





wWw

Fabulös Jazzvisa

Ännu en lucka ur en stafett-skriven påsk-kalender...
klar fördel ha läst föregående för att hänga med i svängarna!


Melodi : Mors Lilla Olle av Alice Tegnér. 
Lyssna med Alice o Titti




Fars lilla hara
i parken sprang

bort från sin mardröm
till blåsippors klang


Rödvinets tass
rev all mark i kollaps

Haran som var
en sån glad Alice Babs




Pling-eli-klink!
- vem kompar här?

svarar trumpeten :
en räv rysligt kär


Fjärde figuren
sitt kors svänger rätt

jammar ihop i
fantastisk kvartett




Guds lilla ugglo
i bokens bark

korsade ämnen,
neon med nån kvark


Ner steg då Månan
på morgonljus kvist

blandad med bladguld
en trött optimist




Öppnas små luckor
i påskens ägg

Fräckt flög sig ut
en hel höna med skägg


Haran hon skygga'
men Ugglon tog lugnt

Utturn sa "Hörru!
Är Häxhen en kung?"








wWw

Lilla SkogsTruppen på väg in Mot Staden

24:e episoden ur en stafett-skriven påsk-kalender



Haran hörde trumpetaren titta fram bakom ett skrotupplag. Först hade hon känt sig helt förvissad om att det var Rävins tassar som skulle visa sig spela på trumpeten. Det stämde fint, men ändå inte alls. Ty hennes kära räv hade transformerats till en människa.

Med en människas mobila fingrar tryckte han på knappar, knappar som fick tonerna att klaffa i rätt hål vid rätt sekund. Radomir Rävin skrattade högre än någonsin, och det lät på ett nytt sätt, som att han knappast nöjde sig med att markera sin sluga förmåga. Yttermera ville mannen få vartenda djur och föremål inom en större radie att glänsa och påverkas av hans trumpetande.

Dessutom var det nånting med luften som kändes märkligt. Den var alldeles varm. Som om det redan var maj istället för mars, eller rentav försommar snarare än senvinter. Vindpustarna drog likt en lätt guldhinna över de smutsiga barackerna. Solstrålarna började fröa av sig. Nu måste den tiden på året ha startat, då djuren kunde vara vakna på morgonkvisten utan att människorna samtidigt var ute.

Till sin förfäran fann Haran hur hon inte längre tordes närma sig Rävin, den ende som hon verkligen velat träffa. Han tycktes så inriktad på allting annat än Haran. Till på köpet bar den lille herren numera en gråblå kavaj över sin rostiga hud. En namnskylt satt fäst vid Radomirs bröst. Där stod tryckt en konstig grej som han inte alls hette. Ugglon sökte hjälpsamt uttolka namnets raka snirklar, men Haran Kristina förstod bara ännu mindre ju mer fågeln tydde tecknen.

Jädrar fjädrar! tänkte hon. När man väl fick öppna sin tjugofjärde lucka, så lyste där naturligtvis ingen julafton, snarast långfredag lång väg. Fast människoräven ifråga verkade befinna sig på sin arbetsplats, för nu ryckte han tag i lite skrot. Med ena handen drog han in skrotbiten i det trasigaste skjulet. Med sin lediga hand spelade han på trumpeten under tiden, och lyckades faktiskt överrösta oväsendet. Snart kom mannen ut med en helt annan skrotbit, som han släpade ända bort till vändkorset.


 



20:e episoden ur en stafett-skriven påsk-kalender



Utturn hade inte hunnit yttra mycket alls om hur vederbörande vändkors kunde anses vara beskaffat. För Haran begärde att man skulle skrida till handling omedelbums : "så kunde de filosofera längs vägen istället...". Sagt och gjort, från skogen ut till parken gav sig räddningsexpeditionen av.

Den lilla truppen leddes för tillfället av Utturn, som hade störst erfarenhet av hur man bäst närmade sig vändkorset. Längst bak flög Ugglon, som visste åtskilligt mer om det mesta i livet. Emellan dem bägge haltade Haran, som bäst höll på att hämta sig från chocken av sina föregående upptäckter. Det hade tagit på både krafterna och förståndet, detta att föda guld ur kroppen. Ugglon log förnöjt över hennes insats.

Här gällde det hursomhelst att snarast rädda Rävin, den revoltör som blivit fängslad på andra sidan av apparaturen ifråga. Detta hade skett helt av egen förskyllan - ingen skulle ha velat ta sig an besväret med att fängsla Rävin. Inte desto mindre hyste Haran den blödigaste hjärtesorg inför honom. Utturn kunde knappast ha brytt sig mindre om att få loss spjuvern. Ändå var han ivrig att visa sina färdigheter, för att få ytterligare vatten på sin kvarn.

Nu var det dock inget vattenhjul som sällskapet kom fram till, nej, människo-manicken var icke ens byggd i trä. Det hela rörde sig om metalliska armar, armar som förmådde snurra vertikalt, fastän det tycktes som om de var horisontella. Armarna stack ut ur en hård, rektangulär kropp, fast enbart på dess ena sida. Dess andra sida lutade sig mot en högrest, inglasad bur. Utturn kallade utrymmet för en hytt. Hytt-buren inrymde ingen alls (såvitt expeditionen lyckades bedöma), varken människa eller djur. Ej heller Radomir Rävin, ty han hade ramlat rakt igenom armarna...

Återigen blev Haran förfärligt överraskad. För nu låg hennes käre räv ingalunda kvar där bakom vändkorset. Hade han varit dristig nog att smyga sig ännu längre bort...? Där parken övergick i Ugglon-vet-vad...! Eller hade Rävin varit dum nog att ge sig i kast med den stora manicken ännu en gång?? Och kanske på kuppen blivit uppäten!!

Utturn slickade sig om läpparna när han fick höra Harans sistnämnda teori. -Jorå, precis så illa hade det förmodligen utspelat sig, ljög han. Ugglon gav honom en djupt förmanande min, men kom i samma ögonkast på hur det kunde vändas till sin fördel att hålla Haran lurad. Om det lilla livet trodde att hennes älskade var död - då skulle guldet pressas fram med mer intensivt förtätad glans ur hennes innersta hud. Ja, likt tårfloder formligen rinna fram, och få pälsen att stråla!

Efter några euforiska sekunder skämdes Ugglon över sin förflugna idé. Nog skulle hela skogen få nog med äkta guld ändå?! Tillräckligt för att tillverka påskäggen i varje fall... Månans ljus brukade ju dessutom hjälpa till att försilvra allihop, förbereda skalen, innan det var dags för den avgörande guld-genomströmningen.

Visionerna avbröts just av att Utturn hade slunkit in i hytten. Nu satt han därinne och snurrade i egen hög person, på vad som måste ha varit en stol eller åtminstone en pall. Likaså några rattar fanns att låta rotera. Före Haran hann hoppa undan, hade redan Utturn fått snurr på vändkorset. Det gick sakta, ett hack i taget, men trots allt lyckades armarna gå att få runt.

Ugglon stirrade häpet på, ty han hade aldrig föreställt sig att någon kunde styra en sådan maskin inifrån. I alla sina dar och nätter hade Ugglon blott sett människorna göra korset levande genom att beröra armarna direkt utifrån.

Hur ihärdigt Utturn än roterade apparaturen, utspelade sig ingenting annat än just själva snurrandet. Harans oroliga hjärta började spänna av ett uns i taget. Ugglons andliga hjässa hade strax hissat upp ena insikten efter den andra och lagt ihop dem med sitt tredje öga till en fjärde regel. Vändkorset hade skapats för att stå i relation till enskilda varelser.






wWw

på gångvägen en söndagsmorgon ligger

glaskross
gruskorn
grenkvistar
gummikablar
godisaskar
grävlingsspillning?
magsäck
guldkontanter
gratiskuponger
grönska
cigg
gamla grammofonspår
godiskladd
glasögonskalkar
grenkvistar
grafikkort
gruskorn
konstig grunka
glaskross
cigg
gummifiskar
gratängpaket


och likafullt går vårsolen
så glatt och grant
och gott och väl upp över
varenda ingrediens




[inräknas som Grund nr 6 : GatuGrejer]



wWw

Piano Personality : Vilket Ackord Är Jag?

Samlad Symptombild = fenomen som "jag" blivit i diverse personality quizzes + personlighetstest under de senaste åren... Borträknat de mest idiotiska testen - ett försök att minnas de resultat det kan ha legat något i... eller gör?



ekorre

Werner von Heidenstam

Marsharen

Johnny Depp

Neptunus

paranoia

Schumann

piano

porslinsmålare

Van Gogh

Gonzo

Einstein

Queen of Diamonds = emotional aspect of thinking center

Saint Germain

The Magician [tarot card]

A Midsummer Night's Dream

älg

Gävle

Italien

gul

Whoopi Goldberg

The Fool on The Hill

Toker = Dopey

Tyrion Lannister

move away from Power

Britanny Pierce

21-åring

Pettson

Skalman

CenterPartiet

Snusmumriken

"Thank God I'm a Country Boy"
by John Denver

almost every girl and guy in Girls

venus-merkurius

"Piano Man"
by Billy Joel

Erik Satie

indie

INFP [Introverted iNtuitive Feeling Perceiver]

INTP [Introverted iNtuitive Thinking Perceiver]

Jean-Paul Sartre

På Spaning Efter Den Tid Som Flytt

Professor Kalkyl

enhörning

torn i schack

Bastian Balthazar Bux

Kung David

granatäpple

Hermione Granger

enneagram-typ 4 : Individualisten
(med 5-vingen mest utpräglad)

UGGLA

enneagram-typ 7 : Entusiasten
(med 6-vingen mest utpräglad)

C3PO

Sergei Prokofiev

Ukraina

Ulysses

Luis Bunuel

njure

rom (drink)

Don Draper

more sex driven than love driven

more love driven than sex driven

borderline

Taxi Driver

Opel Record

Remington Steele

hipster

Florida or Texas

hexagon

Valborg Vinägerflaska

lycopodium

Ravenclaw

Kapten Krok

och alltför många andra








wWw

Hur gott om brickor och knappar finns här egentligen?

VändKors # 5 




Befann vi oss redan
i den korsande gränden


kom sidoblickarna av varsin kattuggla
att utesluta drömsekvenser


såg vi ett blinkande korsstygn
i det obekanta skyltfönstret


med ett par tre snett pinglande trappsteg
drog vi in oss genom dörren


visade sig vara en drygt hundra år gammal butik
välordnat proppfylld med knappar i varenda kulör


tog vi en nummerbricka i trä
sådan som återvinns i oändlighet


ritade vi in den femte punkten
i mitten av krysset


men rosettflugorna var ingalunda till salu
blott exempel på hur man kunde behandla banden


på nästa kanal hörde vi trafiken igen
hade hästkärrorna ersatts av mobil telefoni


befann vi oss redan
i den korsande gränden


kom kartstuderandet från fyra turister
att möta våra medvetna ögon


just i denna dröm
var det ingen dröm


tänkte vi för första gången på riktigt
man kunde öppna en egen antikbutik


skulle ugglorna översvämma staden
om icke katterna hann sy färdigt och knåpa klart.







fotnot : Förutom Knapp-Carlsson alltså, så upptäckte jag Filipiniana på Drottninggatan, den fiffigaste och mysigaste butiken jag varit i i år! Blev lätt avundsjuk på den glada expediten som får stå där dagarna i ända... Hon hade guldiga ugglor för påskhängning, bokstöd i form av hästar, äkta nallebjörnar, änglar och tvålar av saliga slag, chokladburkar, bokformade askar med uggla på, t.o.m. filmstjärnebilder på tuggummipaketen...







wWw

Utturns UTfrågning genom Guldiga Ugglon goes butik i gammal gränd

mitt sjunde samt åttonde avsnitt ur en stafett-skriven påsk-kalender



Utturn hade trott att Ugglon skulle leverera visa svar på frågorna som han själv skulle ställa. Istället var det nu Ugglon (Hans-Hugo) som kom med undringarna, riktade till Utturn (Ulf-Arthur).

Uppenbarligen fungerade proceduren enligt UT-modell. Det gick till på så vis att Ugglon speglade de U-begrepp som Utturn redan valt för sitt partiprogram. Sedermera fick "Utropstecknet" personligen försöka ge nya vinklingar i form av T-svar.


Sålunda utspann sig uvens "intervju" av uttern:



Hans-Hugo : Utrymmer Upptågsmakare Urskogen???

Ulf-Arthur : Taket Tillåter Tivoli!!!


Hans-Hugo : Utfryser Upprustningen Uteliggare???

Ulf-Arthur : Tennsoldater Tillverkar Teddybjörnar!!!


Hans-Hugo : Utmanar UrUtopin Ungdomar???

Ulf-Arthur : Tiden Transformerar Tråkigheter!!!


Hans-Hugo : Utvecklar Undersåtar Underverk???

Ulf-Arthur : Trägen Tröghetsupplättar Trappstegen!!!


Hans-Hugo : Upprepar Undulater Uppsving???

Ulf-Arthur : Tarzan Tar i Trä!!!


Hans-Hugo : Utreder Undervisningen Uppståndelse???

Ulf-Arthur : Träningsläger Tiger Tillsammans!!!


Hans-Hugo : Underblåser Uniformeringen Undantag???

Ulf-Arthur : Taktkänslan Täcker Uppbrott!!!


Hans-Hugo : Utfrågar Ugglon Utturn???

Ulf-Arthur : Trosvisst Trastar Trudiluttar!!!




* *
* *



Plötsligt upphörde alla samlade förgreningar. Ugglon blev avbruten mitt i sin filologiska utläggning med Utturn. Hastigare än lustigt kom nämligen Haran rusande mellan tusen stammar. Olycksbudet som hon hade på hjärtat befann sig högt ovanför halsgropen, uppsplittrat i varsitt öra.

Vad det rörde sig om hade Ugglon redan räknat ut, utifrån det faktum att Utturn burit samma maskinmässiga lukt vid sitt uppdykande. Ty den vise kände gott till det vändkors som bara de mest kallsinniga arter lyckas ta sig igenom med verkligheten i behåll. Merparten sagodjur tenderar bli totalt tillstrulade av blotta bristen på teknologisk tilltro. T.o.m. den käre Rävin i all sin framstegsvänliga turbulens, låg som en stupad väderkvarn på bortre sidan vändkorset.

Hursomhaver, vår kära hara var beredd att be Ugglon om hjälp, för första gången i hela sin historia. Tillräckligt rädd för att förlora sin älskade räv hade hon blivit, för att nu inte längre vara rädd för rovfågeln. Och hennes tillstånd gav omedelbart utslag. Hans-Hugo drog på sig en guldig glans, likt en dräkt som ej var någon dräkt. Guldig var Ugglons egentliga skepnad.


Då erinrade sig Haran en sällsam scen. Ur sitt eget liv eller någon annans?? Det hade varit påskvecka, förmodligen skärtorsdagen. Kristina hade stått med nosen tryckt mot ett skyltfönster i en gammal stad. Bakom glaset, bakom det väldiga, bågnande, såg hon en uggla. Dinglandes hit och dit, dit och hit, som ett upphängt påskpynt... Fast den hade varit i hennes egen storlek. Mötet med den döda ugglan hade känts smått kusligt under några sekunder, men i stort sett hemskt behagligt. Möjligen hade ugglan varit helt levande?






wWw

min gamla Ugglefamilj samt nytt tillskott

VändKors # 8 : swing-O-plane

inspirerat av visan Pärlemor av LeMarc, varur citaten är ur




På bortre sidan om snurrgrinden hade några satt upp ett otympligt tält. Intill stod hästkärror, fast inga hästar. Pappan förklarade kort och gott att det var ett gyckelsällskap. Pojken varken ville eller kunde komma dit. För på denna sidan hade han sin samling filmstjärnebilder i tryggt förvar. Och snurrgrinden var fortfarande låst och stängd för säsongen. Men pojken undrade alltmer hur det kunde vara att bo i ett gyckelsällskap. Pappan knackade ur sin pipa och bläddrade en stor sida.


["Dom tog sitt rostiga swingoplan
och for iväg i en spräcklig och tung karavan"]


Pojken hade aldrig sett någonting liknande. Det påminde om två dammsugarformade planeter som utkämpade en dragkamp. Eller försökte de dansa i luften med varandra?? Varken mamma eller pappa var förvånade. Egentligen var det bara ett par hytter, fästa på vardera sidan av en skena. Och så himla långt emellan, som ett par spårvagnshållplatser ungefär... Så ingen kom ikapp den andra. Fast de kom lika högt upp som helikoptrar, tyckte pojken. När resan var färdig klev där ut två personer ur varje plan. De såg ut som helt vanliga människor.


["Vid vändkorset satt en man. Han sa:
-Är det DU som är han?"]


Pojken kände igen clownen. Det var den som hade suttit bakom spegeln. Där hade pojken sett dess gamla ansikte. Men för clownens del kunde pojken vara en av ganska många. I sin mörka mask blåste cirkusartisten i silvertrumpet. Tonerna ristades sakta in den snabbt snurrande stenkakan. En tugga eller två kunde pojken få ta. Musiken smakade nästan som mormors tulpaner. Ett par fina örhängen låg i skålen och visste knappast vem som skulle prova dem. Pojken tänkte att han kunde telefonera till sin syster, men hon var ju i skolan nu. Själv hade han smitit ifrån de dumma ungarna som tvingade honom att hoppa från gungbrädet hela rasten. Det var likaså påsklov imorgon.


["Som när man strövar vilse i ett barns hjärta och
står vid en plötslig fontän..."]


Torget hade ingen levande människa på sig. Där knallade bara duvor omkring i märkliga mönster. Och tornklockan som väntade ovanligt länge med att slå åtta. Pojken hade blivit en gammal narr. Nu satt han och knarrade på trappan utanför matvarubutiken. Strupen kändes rosslig, så han kliade sig på hatten, rätade till plösen i sin ena promenadsko.


["På hotellets dörr satt en papperslapp:
STÄNGT FÖR SÄSONGEN - GÅ HÄRIFRÅN!"]


Gubben borde ha varit farfar vid det här laget, men så blev det ingalunda. Han hade aldrig hittat någon mor som han verkligen trodde på fullt ut. Clownen kunde ha bestämt sig för att skratta eller gråta, men orkade varkendera. Vändkorset glimmade till borti soluppgången. Det skulle i varje fall bli några rader idag också. Allting gick runt.











wWw

inför Vändkorsets införande, följer efter Utturn

mitt sjätte kapitel ur en stafett-skriven påsk-kalender




Vad hade Utturn egentligen proklamerat för? Sårad i sin smarthet slog det Rävin : han hade ingen aning om vad ett VÄNDKORS kunde vara för något. Men det skulle de minsann strax snoka reda på! Haran och han smög sig med förenade krafter efter Utturn, när denne gav sig ut för ett av sina besynnerliga besök i människoparken. Rävin kände blott till vissa valda regioner, Haran avsevärt fler fläckar här. Hur kunde emellertid någon som ville bevara Gamla Skogen till den milda grad, samtidigt hålla så frenetisk kontakt med fenomen som rådde utanför denna skog?!


Dolda bakom varsin krokus, iakttog de bägge rabulisterna sin grövsta motspelare. Det dröjde inte många minuter förrän Utturn var framme och dreglade invid vad som närmast liknade en helikopter. Endast dess glänsande rotorblad stack upp ur grusgången. Grusgångar och gräsmattor hade Haran Kristina godare koll på än Rävin Radomir. Men inför den begravda maskinen stod de bägge som lika stora frågetecken. Utturn stod snarast som ett utropstecken.


Tidigare samma natt hade Haran och Rävin suttit tätt tryckta under ett granris. På betryggande avstånd hade de åhört Utturns radikal-konservativa valtal. Det retade Rävin att talet låtit så bra, såväl till form som innebörd. Hur skulle han nu få folk och fä att fatta vikten av att bygga kollektiva bon mitt i bäcken?! Nu när Utturn, utan att brusa upp, sakligt hade pekat på alla de parasiter som potentiellt rymdes här bland skaran. Motmedlet borde vara att genomskåda protektionisternas fantasilösa lösningar på problemet.


Under några sekunder hade Haran distraherat Rävin genom att leka att hon också var en krokus. Det räckte uppenbarligen för att de skulle tappa siktet på Utturn, som nu var spårlöst borta. Nå, inget ont som inte har något gott med sig, tänkte Rävin och drog med sig Haran ända fram till vändkorset. Där luktade alltjämt uttur så att det vred sig i mungiporna. Men bara gåtfull tystnad hördes från alla väderstreck kring den metalliska manicken med sina fyra armar.


Ur Harans undermedvetna steg ett minne av hon varit rättså nära ett besläktat fenomen för några vårar sen. Dess armar hade dock varit tre, som dessutom rört sig uppifrån och ner, eller nerifrån och upp... och där hade funnits fullt med människor som hälsat på mackapären, en i taget. Den här helikoptern stod däremot blickstilla i helt horisontellt utgångsläge. Radomir tordes puffa den lätt på ena armen. Då började alla fyra, hårda armarna snurra...


...och innan Haran hunnit svälja hjärtat från halsgropen hade Rävin försvunnit in bakom vändkorset! Där låg han på gruskornen och tog sig omtumlad om svansen. Var hennes älskade förlorad nu? Kristina hade ingen aning om hur hon skulle våga bemöta den uppretade maskinen. Men hon gjorde det trots allt, och ju mer hon försökte tränga sig förbi, desto mer vildsint fäktade dess armar runt och runt. Detsamma gjorde Haran.






wWw

V45 : fjärde avdelningen av ett märkligt trav

liten pastisch på Björnkollen med Goop




sjunde hästen Jesus Anamma
har redan gjort tre topplopp i år
kommer dessutom gå barfota runtom
vilket borde räcka till att ta honom förbi ettan Classical Boccia
som är en smula övertippad


jag vill ha med häst nummer fyra Paloma Noir
hon kan bli farlig ifall loppet håller lugn fart

tretton Captain Morgan måste också vara med på kupongen
eller möjligtvis fjorton Spurten Åsna
för den som tror att Boccia kommer dra extra hårt
så han tvingas släppa...


eh, femman Dreaming Real kan överraska om det blir luckor


ni som inte vill spika Jesus Anamma
ska överväga sex Come This Way
för formen pekar minst sagt uppåt
fastän hästen sover borta för första gången
men Josefsson brukar lugnt få koll på det mesta

min egen häst Go Eaglo går bra
men ända ifrån tionde spår, njaa...
kommer bli tufft få honom i ledningen



just det, som jag vanligtvis skulle sagt från början:

Banan ser smått bedrövlig ut i nuläget
fastän vi ska få sol och klart i Lervalla
om skötarna gör ett bra jobb och det gör de alltid
så öppnar det för stabila favoriter
alltså färre skrällar om vi säger så
även om lärlingar alltid är lärlingar


så vidare till silverdivisionen...







wWw

SpärrarSnurran i ÄlskogsGläntan

min fjärde samt femte lucka ur en stafett-skriven påsk-kalender




från Rävin som nu blivit rosenkindad

av Haran som just visat pussalusta

till Rävin som knappast var blixtförälskad

i Haran som tyckt sig så trosförvissad


drog Ugglon som slutsats att älskogsgläntan

behövde belysas av påskäggmånen

så skrev han till Himlen en tändbegäran

med bifogad stjärnbild på kärleksparet



* *



hörs Ugglon på vårkvist så blockflöjtsblåsa

hur haror och bävur må sammanleka

men Månan som lugnt över blomromansen

gav ljus får nu blunda bak' snöstormmolnen



hur Utturn vill införa spärrarsnurran

ett vändkors som avskiljer skogspartier

i välmening skattskriva bäckbesöken

får Rävin att misstänka (h)järnkontrollen







wWw

VändKors # 4 : Årstidernas Fullkomning

Numera älskar jag fyrkantigheter

särskilt ifall de går runt

en kvart i taget

som sommar, höst, vinter, vår




Undrar hur jag kunde förfasas och hysa fruktan

förr inför siffran 4

instängd i mina snirkligaste ungdomsår

blind för den fantastiska byggstenen




Äldsta vändkorsen kunde folk och träskallar passera bäst folk och träskallar behagade;

de postmoderna äro betydligt hårdare

Lägger man samman två 4-torn

så går slottet [8] runt i oändlighet




Fjorton fioler rimmar på fool of trioler

Beatles hade sällan funkat med bara tre

och fyra var vi alltid i vår fina familj

Vad skulle bli skrivet om pappren haft fem hörn?








Ringo IV (inräknas även som Grund nr 5)
 


wWw

VändKors # 1 : En i Sänder

Endast du kan komma in

här och nu

Jag får vänta på min lucka




Endast hon kan få gå före

mig i kön

Ni får köpa oss förgäves




Endast jag kan komma in

där och då

Bara jag och Billy Joel




Endast tiden kommer runt

Himlens port

Vi får lära oss att räkna







wWw

Arma Bågens friska karma

avsnitt ur en stafettskriven bumerang med tema bågar




Bågen hade blivit riktigt rund

som början inom slutet
som slutet inom början

eller bara någons bedårande bröst

i klorna på en gåtfull fågel



((((((smälte munnen sin sista
ostiga jordnötsbåge,
hostade och så
fann läpparna istället
för romerska tryfflar
en nyfiken äkta klementinklyfta,
skalade mamman
sin första banan,
för fan nu fick
minsann döda frön
vara över var onyttig natt strax förbi))))))))



Bryter bågen upp

från sin vana

bana, spetsar till sig

till en armbåge,



pressar ut

gammal bunden skräck

mellan folkmassor

och krälande rötter

lyfter bäckens bryn

sitt mänskliga ben

medan nya vilda lugnet läggs

på skrivborsskivan



))))likt bedarrande vingslag
pekar pennstiften
bort ifrån varandra
och vidare kring
emellan fönsterkarmarna(((((








wWw

Ugglon ingriper Utanför

mina första två avsnitt ur en stafett-skriven påsk-kalender




Nattugglan satt
i sin ihålighet
och såg på tv-skärmen
den ofantliga.
Där varken snöade
eller solade,
bara harades
och horades,
smattrades
och muttrades.
Gud vad ugglan saknade
någon sorts julkalender
eller sommarprogram?!
Världen småfrös
här i sin väntande
vårskog nu. Hans-Hugo
hette nattugglan
med det fiffiga tillägget Häggren
som efternamn.
H-H-H
hördes ofta ropas
efter honom
från både bäver
och sork.
Då fick nu
Hans-Hugo glimta
på väldiga tv-skärmen, längst ut i höger ögonvrå
den rödluvade rövaren
förklädd till äkta ryss
som försökte förmodligen
fånga harhonan
den redan så hörsamma,
ohyggligt heliga.




* * * *



Hans-Hugo hann nätt
men inte jämnt
se vem som klingade
nätterna igenom


Förra rundan hade flugit förundransvärt lätt
men nu igen
gick varje litet djur
Hans-Hugos villigaste vägar emot


Så gott om arbete som ugglan lagt ner
på spårande av lämpligt byte,
i lapptäcket förutse villospår,
belyssna labyrintens hånfulla hjärtslag


Var rovdjuret rentav räddare än haren
att an ta sig nästa rad...










wWw

Hare har på sig Rosa

Retroaktivt publicerat
mitt tredje avsnitt ur en stafett-skriven påsk-kalender




ikväll har haran klätt upp sig
i rosa skrud
dragit på sig sin påskiga dräkt,
sminkat tänderna
redan klockan arton
målat tassarna,
satt pärlor i pälsen
samt fjädrar bakom öronen


för hennes käraste räv
lär fira sin tillträdande post
som vice president
för Skogspartiet Rabulisterna
som vill ha mycket mer av storstad
direkt här i skogen
roliga byggen gör han
startar ett party
ihop med de skäraste av honor


fast föga anar haran
hur livet här i världen
som bäst är inne på
en helt vanlig måndag
då varenda varelse går i grått,
i tunga asfaltsfärger
helt nerklädda
ibland bärandes en strimma av jord


så rosa där mellan nakna grenar
ser ugglon hur hon kommer
Kristina den hariga
men likafullt hurtiga
i tron på en hjärtlig förening


förväntar sig Hans-Hugo nu
få skåda såväl som åhöra
en härligt farlig hångel-kväll
med hängivna naivismer
därnere i dungen

från högtidligheternas ensliga gren
i ugglons begrepp
varigenom allt detta rosa
kunna vara illusion
ehuru motivet månde tolkas
helt galet sötsliskigt
eller med sin sanna nypa salt





wWw

Pink Pillar Kitten

a magic glimpse I got in town
(actually next Sunday)

Potentiellt Upptrappande

haikUkraina



ett tredje världskrig


knackar på gamla portar


till obyggt hotell







haikUggla



rustad kring ögon


med fjädrar dyker stridsflyg


lugnt mot marsharen







haiKub



vrider jordens kant,


tåg flyger under isflak


blir rysk brysselkål







wWw