15 september 2013
Ensidig Kommunikation (...stjärnljuset tar i vissa fall all tid i världen på sig...)
Åttonde Bron
Gräset är aldrig gulare på andra sidan. Molnen är alltid rosare på andra sidan. Jag är minst lika skyldig som du.
När ingen svarar
på mina mail någonsin
inser jag hur sjuk
hela världen tror att jag är
När alla svarar
på mina mail omedelbart
fattar jag ej hur tusicken man ska hinna
besvara utan att bli sjuk
När jag äntligen svarar
på ett två månader gammalt sms
känns det tomt hela året
att ingen nappade på nytt
När plötsligt tjugofyra år har gått
och jag hittar rätt frimärke till tankarna jag känt
märker du hur jag sitter inspärrad
på andra sidan verkligheten
När det kommer åttiofem fina tack
förutan något fortsatt motiverande uppslag
tycks det mig så intetsägande
att jag låter bli att tacka
När ingen ens ger en applåd
blir jag så mörkrädd så jag överöser träden med glänsande blad
och den som då vågar blunda
gör mig nöjd att jag får skina lite lugnare inför
När så månen gassar i min solstol
här på världens ensligaste förstubro
förundrar mig hur gott om vackra stjärnor som ni
trots all ynka tid låter blinka
wWw
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar