Gruva nr 1 : inspirerad av vistelsen i polska Wieliczkas saltgruva
130 meter ner i den medeltida jorden
inunder de krakowska utmarkerna
bröto vi loss ditt salt
du sötaste madonna
hängde här inga kristallkronor då
banade blanka hettan väg genom berget
sprängde oss sedermera fram likt blixtnedslag
varpå mullrandet omslöt
våra dvärgmässiga kroppar
men inget regn nådde in
fanns varken film eller chips att trösta sig med
fick vi slicka direkt på väggarna
suktande följa dina in-
och utbuktningar
med våra allt törstigare tungor
knäböja inför dina uthuggna altare
gnola en stump ur Psaltaren
stiga hemåt mot himlen igen, längs hisnande trätrappor
tungt trallandes vårt trötta glädjetåg
även hästarna höll vi härinne
som världens sällskapligaste redskap
fast de blevo blinda av allt mörker
fick aldrig skåda Snövit
dock längs dina outgrundligt växande labyrintgångar
lät Gud, Goethe och Copernicus sina skuggor vandra
och såg att det var djupt
wWw
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar