måndag 13:e nåm Tja, Jamon,
vi är inte direkt dina demoner
inga änglar i allmänhet heller
emellertid
är vi alla
som du kan föreställa dig längs trapplabyrinten
särskilt någon
olika dygn
ofta Fröken C
ibland Mr Jones
självgodhetens ihålighet
likt drogernas kärleksfullaste livslögn
trots allt ett försök
lika bekvämt att fördöma
önskar vi dig
just nu Benjamin syrsa, ambulerande samvete åt Pinocchio
andra långfilmen efter Snövit
minst lika vacker och välgjord
ja, djupt berörande och ytterst spirituell
även om även du
finner Dumbo-Bambi mest smärtsam
där somliga verkligen
blir utsatta
medan de flesta faktiskt
har ett val
som de väljer att inte
uppleva är det
(o)beroende
rev din vän i regnet
sönder en 100-lapp
dels förolämpad att han inte
fick komma in billigare
fastän det bara en kvart kvar
dels för att visa hur jävla lite
själva pengarna betydde
men mest för att du
inte stödjer utan tycker
han resonerar vansinnigt
som vanligt
som kallar folk idioter
medan du aldrig ser obekanta som idioter
blott oss som du känner väl
och har en relation till
vi skall vara änglar
så du blir arg när vi agerar demoner
medan främlingar
dem som har full frihet att vara demoner ifall de vill
och som du ofta misstänker
för att omedvetet vara spioner
ja, denna professionella omgivning framstår lättare
såsom änglar
när de trots allt visar sig
vilja tala till dig
och lyssna på dig
slutade hursomhelst
med en ganska perfekt glad
och hänsynsfull kväll
som för det mesta efter tillräckligt överdrivna urladdningar.
Dessutom, Jamon
ligger din svåraste, snällaste förbannelse
i att du alltid blivit uppfattad som naturligt begåvad
(i det mesta utom tekniska grejer)
så lätt att tro då
att du knappt behöver öva dig
för att utvecklas
att man inte måste kämpa
för å hålla förmågan vid liv
huru magi bara skulle vara en handvändning
medan även trollkonst har byggts
och byggts från berget
så å andra sidan också
en av dina välsignelser
att du har övat under dina föregående liv
att det var självklart att skriva först
av alla på lekskolan
att vi har lagt en bra barndom
för dig
som kan raseras på några år
om du låter bli att förvalta
plockar du
av huvudet blad för blad
från salladskålen
blir kvar ett
hjärta
eller en tolvfingertarm...?
måndag 11:e nåm Du lever, Jamon!
Du har lite svajande energi i levern
åså gallblåsan
svårt att fokusera hela
tiden, men
det visste vi ju redan
din ayurvediske doktor och du
däremot hade du
ingen aning om att levern är kroppens största körtel
härskare över fett
avväpnare av gift
en näringsnämnd
plus en slussningscentral
också för allt socker som du slukar
frågar vi vilka saker
vill du skall lagras
vilka vill du skall användas
tänk ifall
du har ädelstenar i gallan
eller i njurarna?! anar vi lite återhållande
energier där
trots att du kissar som en kanin
och käkar som en griskulting
inget allvarligt alls
blott små återspeglingar
av dina merkuriskt rastlösa nervbanor
älvan äter före jul
mens neri tolvfingertarmen
anar vi ännu ingen trettonde Lucias månljus
kunde blivit ett nytt
alias för trolltornstrappan, din favoritpoet
emellertid
har nu huvudpersonens kusin
lämnat sanatoriet i Thomas Manns tegelsten Bergtagen
och Hans är ensam kvar
med alla de ständigt tillfrisknande
galna konstitutionerna
i väntan på Gretas återkomst
från en annan historia
kantad av kiselstenar
lyser som månsken
måndag 10:e nåm Nu minns du inte igen
om man tar balsam före
eller efter schampot
men du minns
hur kosmetikösens skönaste mungipor såg ut
när din polare
och du, Jamon
stod där med drygt tio provremsor mellan fingrarna
och försökte minnas
parfymernas särskilda
karaktärer
för att inte tala om att sätta begrepp på
dofterna, sa du till sist
att nu är man liksom fullkomligt
färgblind
(vad heter det när vi inte förmår särskilja lukter?
finns säkert bara på franska)
nå,
du nöjde dig med en deo
ty du tror att det blir mindre dyrt
men har glömt
hur din dyra parfym hemma står kvar
efter fyra års helgtjänst
fortfarande så gott som
full
medan doranterna går åt på ett kicks
så nu har du två väldigt olika sorter
känner även du
så för att inte parfymen ska förstöra
helhetsintrycket
stryker du deon lite här
och lite var
på många kroppsliga ställen
likt ett lapptäcke
kommer du ihåg expeditens skämt
därpå när ni äntrat klädesbutiken
att han kan ju skarva ihop
två sidennäsdukar
så blir det lika stort som den scarf
som han var ute efter
för att slippa använda den oersättligt snygga men svårknutna näsduken
och då sa du, Jamon
ja, eller SCARFA ihop dem
och expediterna märkte förbluffade
hur du just överträffat
butikschefens rolighet
eller kanske plockat fram dess essens
och sedan skrattade ni
hela dagen
och fick riktiga kravatter som det heter
knutna av kvinnor som vet hur man knyter
tittar ni lagom mycket i ögonen
men det spöklika var
hur den oefterlikneliga halsduk som du till slut bestämde dig för
knappt tycktes existera i deras register
fastän den låg där
i ett fint ihopvikt exemplar
inte hade något pris på sig
så därför kunde de
ej sälja den
förrän de fått dess identitet
klar för sig
och vem vet, Jamon
måhända var det vi
som lagt dit den?!
010
