nu är innan
nu är gudinnan vid havets hisnande sista
nu är gärdestaden borta
nu älskar månen sin vita hetta, mitt i solens ändlösa skratt
nu öppnar hon sitt skelett
nu utsläcks den sista rädslan
nu stänger hon sitt liv o låter nästa komma in
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar