18 februari 2023

Gustens Vårliga Gåta, ännu ett kapitel

som blir sjätte eftersom jag räknar till samma mysterium som i höstas och julas ofullbordat. Efter många årgångars varierande miljöer och karaktärsdrag, beskrivs privatdetektiv Gusten numera i poetiskt uppradad form snarare än prosa.

 

 

mitt i ljusnande februaris

lugna stormbyar tycker

sig Gusten redan skönja

några stråk av värmande vår

rulla fram längs smågatorna

bland solsken halvvägs dolt

och vända, sakta virvla bort

över fältens sovande farkoster

- för tidigt att avgöra ifall

allt ska bli ännu våldsammare

under vatten-harens år

eller fridfullare än någonsin

 

i sin stilla husvagn råder dock

mystiska smaker av midsommar

emedan svt play visar version

av gamla Händelser Vid Vatten

som Gusten givetvis har läst

tre gånger Kerstins porträtt

av de bebyggda ödemarkerna

norr om Härjedalen där döden

känns lika gåtfull varje tillfälle

- fast nu får man se vilka

ansikten de valt att placera

på personerna alltid galet

om än oväntat levande

som all vår svenska skörd

i frihetens rymliga träsk av

taggtrådars trångsynta motiv

 

har Gusten nästan glömt

sig själv vara privatdetektiv

vilse bland goda grannar 

från svårsynkbara tidevarv

vilka fastnat i onda brunnar

och blott kan spåras utspritt

på cykeltur över luriga tuvor

såsom bär icke plockade i fjol

varmed Otto sågs skapa tabeller

av lysande schacklik logik,

flyger de parallellt till nya plan

längs lyckliga kompis piano

som aldrig hittills fått plats i

enda en av hans husvagnar




ZYZ

Inga kommentarer: