som blir sjätte eftersom jag räknar till samma mysterium som i höstas och julas ofullbordat. Efter många årgångars varierande miljöer och karaktärsdrag, beskrivs privatdetektiv Gusten numera i poetiskt uppradad form snarare än prosa.
mitt i ljusnande februaris
lugna stormbyar tycker
sig Gusten redan skönja
några stråk av värmande vår
rulla fram längs smågatorna
bland solsken halvvägs dolt
och vända, sakta virvla bort
över fältens sovande farkoster
- för tidigt att avgöra ifall
allt ska bli ännu våldsammare
under vatten-harens år
eller fridfullare än någonsin
i sin stilla husvagn råder dock
mystiska smaker av midsommar
emedan svt play visar version
av gamla Händelser Vid Vatten
som Gusten givetvis har läst
tre gånger Kerstins porträtt
av de bebyggda ödemarkerna
norr om Härjedalen där döden
känns lika gåtfull varje tillfälle
- fast nu får man se vilka
ansikten de valt att placera
på personerna alltid galet
om än oväntat levande
som all vår svenska skörd
i frihetens rymliga träsk av
taggtrådars trångsynta motiv
har Gusten nästan glömt
sig själv vara privatdetektiv
vilse bland goda grannar
från svårsynkbara tidevarv
vilka fastnat i onda brunnar
och blott kan spåras utspritt
på cykeltur över luriga tuvor
såsom bär icke plockade i fjol
varmed Otto sågs skapa tabeller
av lysande schacklik logik,
flyger de parallellt till nya plan
längs lyckliga kompis piano
som aldrig hittills fått plats i
enda en av hans husvagnar
ZYZ