och ibland helt uteblivna - tillika varför mina kommentarer och svar på kommentarer brukar dröja (gäller även sms mm, alla former av skriftlig kommunikation)
1
Varken vill eller förmår skriva kortfattat. Har nästan aldrig svarat "OK" eller ett enkelt "Tack!". När fingrarna väl slår an första ordet, söker hjärnan automatiskt efter fler passande /bättre/ ord.
[Mina kortaste dikter och mikronoveller utgör lysande undantag, kan man tycka - men även där jobbar jag med många ord, som successivt komprimeras. Sms söker jag banta ned till exakt mängd tecken, trots att det ej längre kostar att skicka flera. Råkar det någon enstaka gång bli för få ord, måste jag komma på några till.]
2
Vill svara något genuint, men vet inte omedelbart vad jag vill fokusera på. Smälter helst brevet ett par dygn - i bästa fall reflekterar jag titt som tätt över vad du har berättat...
[Eller så försöker jag pressa iväg ett svar samma morgon, men tenderar då fastna på tok för länge i någon halvgenomtänkt tankegång... ...alternativt undslippa mig något alltför okänsligt, vilket skulle kännas som katastrof - såvitt jag inte verkligen menar det, som uppbygglig kritik.]
3
Hinner heller sällan sätta på pränt mer än toppen på isberget av TTT:s aldrig sinande textidéer [...typ t.ex. denna, som genomförs först nu efter en dryg månads uppvärmning].
Kreativa uppslag går väl fortare upp i rök - om de icke fångas - än vad relativt ordinära brevteman gör?!
4
Arbetar måndag t.o.m söndag, året runt. Minst 33 timmar per vecka, vintertid cirka 44, utan tillstymmelse till lunchrast eller tillgång till dator. Privata mobilen är också utesluten, eftersom jag måste vara i rörelse varje minut, för att bli färdig med jobbrundan i rimlig tid. Enbart lyssning är möjlig.
5
Grunnar över vem jag vill prioritera vid detta unika tillfälle... och då hinner tillfället snart glida ur händerna - till förmån för ingen av alla "vem".
[..påminner om processen när jag skall välja film eller öppna en bok...]
Ägnar många tankar åt andra gamla bekanta, som jag både skulle vilja och borde höra av mig till före "det aktuella fallet", men som jag i brist på rutin och mod skjuter upp ännu något år.
6
Blir
ibland såpass utmattad när jag väl färdigställt en text, att behöver
andra sysslor något halvt dygn, innan orkar (psykiskt och fysiskt) närma
mig texten igen, inklusive kommentarer kring den.
7
Somnar allt oftare såfort jag suttit vid skrivbordet en stund (och fyllt magsäcken med måltider). Vaknar åter mitt i texten, och kunde lika gärna ha lagt mig ordentligt.
Sedan när jag väl sovit en längre stund, drömmer jag om brev mm som jag tror mig redan ha skrivit just. Ja, som jag icke orkar upp att skriva på riktigt, emedan det känns skönare att snooze-drömma.
8
Har ingen särskild ordning i brevkorgarna, lika översvämmade som torrlagda. Har ej aktiverat någon påminnelse-funktion. Är hänvisad till att ideligen avgöra vilken häst som vore allra mest värdefull att besvara härnäst. Se även tre punkter bakåt...
9
Bryr mig inte så värst om någon får vänta på svar - vilket hen knappast ändå sitter och gör(?). Känner visserligen skuld och skam emellanåt, men resonerar i grunden att något gott väntar man aldrig för länge på...
10
Har jag egentligen redan besvarat. Eller helt enkelt glömt?
Behöver därtill vänta med risken /chansen/ att få ytterligare ett svar att (inte) svara på. Avvaktar gärna med att utsätta mig /dig/ för ännu mer potentiell stress.
11
Vill inte som somliga svara tre, sju, arton snuttar efter varandra. Det ger ett sådant rörigt intryck, som en chatt utan att ens vara någon chatt. Samlar helst ihop tankarna till en lagom komplex helhet.
Läser sedan igenom mitt svar innan jag sänder det.
12
Klockan har återigen hunnit bli för mycket för att ringa in ännu en sann bortförklaring. Låt oss säga små doser av samtliga ovanstående samtidigt. Eller närmare bestämt : Trevligt att du både läste och skrev!! Tack i efterskott och förskott!!
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar