25 februari 2018

Duett # 8 : för Fagott o Trumpet



Trumpet : Titta så tidigt solstrålarna gått upp över snödrivorna!!

Fagott : Hör du inte hur grått och trött det egentligen låter?!

Trumpet : Blott glad och stolt att stå här så nära vårkanten...

Fagott : Träskallig jag vara må, men allt som glimmar är ingalunda guld.

Trumpet : Fabrikens torn står i brand - tillverkar mer än vi drömt om!

Fagott : Sov gott!

Trumpet : Först vill jag veta hur det känns att åka skidor i åtti kilometer...

Fagott : Lever hellre ett lugnt och långt liv....

Trumpet : D e ju långt! Vilket riv i violinerna!! Räven spelar sin revelj!!!

Fagott : Klös i klarinetterna hette det på min tid. Nått för längesedan klockan läggdags...

Trumpet : Nej bannemig, idag ska jag minsann stanna uppe med solen!

Fagott : Låter som du har tagit av dig din sordin?!

Trumpet : Behövs inte - magins energi skiner igenom likafullt...

Fagott : Har då inte Timtäljaren lyckats lära dig minsta strimma sans och vett?!

Trumpet : Lyssnar hellre på Sekundsniderskan, hon gör varje trumvirvel ny!

Fagott : Nja, förälskelsen är tidlös. Samma trolska tongångar som vi spelade på 1880-talet..

Trumpet : Nu har 90-talet redan nått till mitt i - igen.

Fagott : Fast du menar nittonhundranitti - då bodde jag både i fjällen och på Gotland.

Trumpet : Triton och Titan kommer jag besöka inom närmsta månaderna...

Fagott : Hoppas du förmår andas in deras atmosfär?!

Trumpet : Skall bli spännande hur minnesfragmenten låter den här gången...!

Fagott : -94 fotvandrade jag i tyngsta snö genom kyrkogård efter kyrkogård i tyngsta snö.

Trumpet : Åhå, minns snarare hur du gick och skrattade på skogsstigar, skorrande åt ekorrar!!

Fagott : Förstår att det är sådan du ser mig, sarkastisk och missunnsam?

Trumpet : Samtidigt muntrare än du tror... bara rumphuggen, på väg mot försvunnen horisont.

Fagott : Ingenting försvinner.

Trumpet : Allting föds på nytt.

Fagott : Något framstår klarare än det är.






0W0

Inga kommentarer: