Sand 1 : andlös

ligger där

bortrunnen

i sin spanska dröm

halvt emellan

fingrar av glas

öppnar läppar

ändlöst andlös

alls inte död

bara torkad

likt tår av tid

dansade de

på gudars golv

fram genom berget

sitter här

bakom min hand

och tecknar inga

spår av guld

i sena påskdagar

ännu frusna

svävar värmen in

ur äten marsipan

dess spillror av papper

gömmer sig på stranden

under sanning

en tidig insekt

fyller dräkterna

med ande







...som någon sand-människa upplever jag mig sällan, men Sand har gripit tag i mina sinnen oväntat konkret, varje gång sand dykt upp i filmscen el dyl senaste månaderna - i väntan på Spanien, om än snarare dess gränder och andar...


0W0