Transforism nr 3 : Tömda Tankar Rimmar Bäst

...alltmer transformerat ordspråk...



Tomma tunnor skramlar mest

Tunga trummor skramlar minst

Dumma munnar lockar flest

Tunna skivor spelas högst

Torn och tinnar ramlar längst

Skeva tonfall landar tyngst

Gamla gummor leker yngst

Stumma dockor skrockar äldst

Troll och tomtar skymtas helst

Tömda tankar rymmer mest

Tjocka gubbar bullrar bäst

Tröga trappor trampas trängst

Snabba hästar simmar sämst

Hårda tömmar håller löst

Ömma tummar hamrar värst

Närmsta vrårna känns som störst

Fjärran släcker ingen törst

Glömda ord på tungan näst...

Fådda blommor vissnar sist

Döda drömmar lever längst

Sista timmen skrattar först






0W0

vintersol över Uddevalla (en dagstur)

snö # 7 : den västgötska

snö över Skövde

mer än behövde



slaskar i Skara

sommar med skare

ljustäckt sakrala



vintern får Vara



glider längs med Lidköping

bandy - ingen skidlöpning



bort mot Tidaholm

skridskor for som storm



faller på Falköping

ny filialöppning



växlar spår i Töreboda

också på ett hörn förmodas



lekt med vän i Kvänum

vek i knän på rumpan

hamnat ej bekväm - öm



rullar genom Trollhättan

snögubbar med vätthattar



värmer sig i Vänersborg

sjökaptén på största torg



firat hjul i Hjo?

jo, må tomten tro!



vilsna här i Herrljunga

gamla damer snötunga



singlar ned på Alingsås

alla flingor blir kall sås

över het potatis



istapp i Ulricehamn

raskar räven backar fram



snöbollar från Bollebygd

blandas ned i trollens brygd



lervälling i Lerum

häller sannings serum

tinar upp små fler rum



regnar i Borås

goretex sytts med krås

rosa liksom blå

barn i park förgås

apor dock bra mås

björnar nästan nås



innan allt i Kinna

riktigt smältit hinna



tar dom snön i Lindome

lindar om sin benstomme

fryser fast mot lyktstolpe



tvärs igenom Mölnlycke

redan syns en vårcykel



framme i Västra Frölunda

slutar min bästa snörunda



kvar över Lödöse

gnistrar mot stenröse





....fylls möjligen på eller smälts ned så småningom...



0W0

snö # 5 : den långsamma

inatt återföll

samma snö som fordom låg

på mitt broräcke




längs din kärva bäck

hörs skuggor gå lätta spår

mot framtid bakåt







0W0

snö # 4 : den överfyllda

snö över vägar

snö över däcken

snö över skoskaft

snö längs med räcken



snö över sparvar

snö över räv

snö under spårvagn

snö i ett brev



snö över minus

snö över söndan

snö mitt i livet

snö röjes undan



snö över stridsvagn

snö över bäcken

snö genom hörlur

snö på vart streck -



snö över mörker

snö över månen

snö över smörgås

snö över internet här in i telefonen



snö över brandman

snö över barn

snö mitt på nästipp

snö över bron



snö över skratten

snö över sorg

snö över upprörd

snö Göteborg



snö över Sundsvall

plogar sig tung

snö över bönder

snö över kung



snö över ryggen

snö över allt

snö över avstånd

blev mindre kallt



snö över höghus

snö över grop

snö över tomten

drar alltihop






0W0

ännu mer intensivt snöfall

Det värsta var inte att försöka dra en trehjuling full av tidningar med oplogad snö upp längs vaderna. Det värsta var inte att lämna cykeln obevakad och plocka med mig fyrti-femti ex under hastigt skräddarsydda delrundor. Det värsta var inte att se en enorm trädgren på vägen knäckt av snötyngden eller höra andra knaka högt däruppe. Det värsta var inte att högtalarna bekräftade hur Göteborgs lokaltrafik var smått lamslagen på samtliga linjer. Det värsta var att på väg hem behagade den ena gående efter den andra icke kliva minsta steg åt sidan från bilvägens mitt, fastän de såg mig komma cyklande i det enda spår som gick utan att hamna på fel sida... Fast de hade väl i sin yrvakenhet ingen aning hur potentiellt dödstrött jag var? Det bästa var att det ändå röjdes rejält på många håll. Och att mycket snö får ligga kvar nu, jävligt vacker som den är!





0W0

snö # 3 : den nedträdande

vid minus tretton

trodde jag aldrig du skulle falla

i riklig volym

över alla dessa bokstävers ensliga trappsteg

till samma mark

under ett par värmande timmar

i halv ihjälfrusnad

kristallstel

och ändå kännas så våt

mot mina bortglömda läppar

vars ord en gång

klättrat nästan

dit du annars ofta rider, hästdrottning

fastän nu

vi ligger här

som bevingade björnar

och rävlikt räknar Å:n, Ä:n, Ö:n

för att bli färdiga

med sagan som bara kan börja

mitt i trappans knarr

åter nyfikna

bekant trampa

genom tidens ögonvrår

följer vi skuggan av

en snöflinga

på sin höjd två

lika vansinnigt nedramlande

som skönt upptinande






0W0

Tolkar Emily Dickinson, första försöket

Gav mig här i kast med en egen tolkning, av stycket "I felt a funeral in my brain". Ville främst behålla Emilys rytm o versmått, visa att det ingalunda är omöjligt!

[ Dickinsons original saknar egentlig titel, och anges inom klamrar, en strof åt gången ]




Begravning i min Hjärna hölls

där Sörjande trätt fram

och åter trädde - föreföll

all Sans bröts ned till damm


[" I felt a Funeral, in my Brain,

And Mourners to and fro

Kept treading - treading - till it seemed

That Sense was breaking through - "]




Och när som alla satt sig

en Mässa likt ett Slag

den klang och klang, tills tanken min

förlamad tycktes, svag


[" And when they all were seated,

A Service, like a Drum -

Kept beating - beating - till I thought

My mind was going numb - "]




Sen hördes Kistan lyftas tung

och knarra längs min Själ

med deras Stövlars bly, på nytt

när Rymden rang farväl


[" And then I heard them lift a Box

And creak across my Soul

With those same Boots of Lead, again,

The Space - began to toll, "]




Likt Klocka varje himmel var

och Varat Öra blott

mens jag med Tystnad, sällsam sort

bli'tt ensamt Vrak för gott


[" As all the heavens were a Bell,

And Being, but an Ear,

And I, and Silence, some strange race

Wrecked, solitary, here - "]




Så från Förnuft en bräda bröts

Jag rasa' ner och ner

emot en Värld vid varje törn

tills Sluta' veta mer


[" And then a Plank in Reason broke,

And I dropped down, and down -

And hit a World, at every plunge,

And Finished knowing - then - "]






Tycks bli en smula besviken på Ann-Marie Vindes översättningar (från samlingen "Min flod flyter mot dig"). Säkerligen är hennes insatser utmärkta?! men känns hittills otillfredställande...  Om än mitt avstamp mot den befintliga, rena översättningen varit god hjälp!

Innehållet kan jag förstås ha missat både ett och annat i... Svåraste raden att tolka synes vara den fjärde "That Sense was breaking through" - emedan jag först tänkte att förnuftet faktiskt gjorde sitt genombrott, lyste klarare, fastän Vinde anger hur förståndet övergav diktjaget, vilket verkar stämma bättre med hela processen i dikten?!





0W0

Älva Räv

Räknas som Tomte nr 11



Älva Räv

värmer is

jävligt älsk-

värd ej räds

vättars grav

dristigt vis



smyger vind

sävligt rask

över schön

genom grind

Ronja Hood

torrskodd red



vacker röv

bakom löv

örat såg

pilbåg snäv

sväller svans

även myr



övar svärd

mot gevär

drar revär

från rival

rövar örn

björkens bär



trä i väv

luvan brun

hund likt katt

lurar röd

törnros att

äta snö



döda två

nissar dväljs

Elvis svart

Bowie blå

frusen rock

klang halvtolv



Mrs. Fox

paradox

föder älg

klädd till kung

bergets tak

välver golv



gräver gris

större gryt

fann sin dvärg

självisk vän

kräver snällt

våren gryr






0W0

snö # 2 : den tötunga

igår levde varje virvlande flinga

idag börjar snön dö



igår mörkret glimra' kring tinnar & grop

idag ljusets tron sjönk



igår ihop låg stad & slott kristallklara

idag blir alltmer blött



igår sörjde alls ingen sörja sig själv

idag blurrig går trött



igår titta' spirande vintern trots allt fram

idag blott tö








0W0

my ELVIS Elevator : Soldier Boy

Today as Elvis would've turned 81 is a perfect day of starting a personal elevator through his songs. Will go on on my Rewinding Road blog......


First Floor

One of the most earthly grounded pieces, calm and soothing! Still spiritually soft with the piano dancing around like snow flakes.... His grown-up voice along with humming choir of captains?!

That's what I love about this song (more than it's reasurring message of the girl's true love returning to the boy after some war - more or less real). Maybe inspired by Presley's own military time in Germany...?

Already as a boy I was able to hear Soldier Boy on a neighbor's big collection, then almost forgot it exists. Until this very christmas as the song comes slowly marching again, direct from album ELVIS IS BACK!

Believe the best line is : "it's written in the blue" [instead of the book or the stars or the sand]. Because the color feels extra blue here! And when he goes up a bit twisted to "O'er see or land" becomes a detail hard to forget.



Written by David Jones and Theodore Williams Jr.

Recorded in March to April 1960


Reminds me most of : Crying in The Chapel



0W0

snö # 1 : den spöklätta

ligger nästan här

spridda himlakroppar




driver likt ett spöke

över halva gatan


ändrar sig

och sopar igen sina spår






tyngre än rök

lättare än död

drar den fram genom isande blodkärl

i tätaste dräkt

på glesaste insekt




dess överblivna oskuld

missade hela jullovet


vaknar när januari

redan står i slocknad brand






täcker över någons nalle

såväl skräp och grop

liksom sparv och rop

efter liv eller varmaste sko


börjar snön gömma

allt utom skuggorna



varje hörn hos staden

bärs upp av

världens mjukaste skelett

insekt # 1 : utdragen insex

den krypkringkrälande insikten

vecklar sakta ut sina skal

och flyger raskt över



trubbliga ispölar

skruvas åter adjö bakom ändlösa bron

består insekten i






ännu några framtida sekler

kläms in i bikupan likt kackerlack-kakor

ger björnsömnen bröst



rotad under frost

drar jag sex svärd, tre på varje sida

tar dig till ön







0W0

Transforism nr 4 : Mycket Apan Tycker om

alltmer transformerat ordspråk



Den som gapar efter mycket
mister ofta hela stycket


Den som biter blott i en frukt
hen behåller lättast lyckan


Den som gapar alltför mycket
får snart ingen alls som lyssnar


Den som käften full med prat har
brister sällan ut i lovsång


Den som mycket tycker om mat
jämt behöver rikligt dricka


Den som rapar före slutet
blir fort tagen för en apa


Den som skapar själv gott rykte
lockar sparsamt med applåder


Den som gäspar mitt i pjäsen
borde helst spola tillbaka


Den som glömt inlåsa smycket
lär blott låtsas finna nyckeln


Den som ratar minsta munsbit
saknar ofta själva tycket


Den som glider snett och ryckigt
kommer aldrig in i spåret


Den som styckar upp sin dygnsrytm
måste återskapa hela







0W0

Ser Fram emot Dåtiden Nu?!

Kvällen före eller veckan före ser jag verkligen fram emot ett möte /ärende /projekt. Samma dag vill jag alltid skjuta fram det.....



Fastän ännu hellre än framåt blickar jag bakåt. Så skulle bli fler möten av ifall jag föreställer mig att nuet redan har utspelat sig?!?!?!



...eller varför inte helt enkelt minnas hur nuet fortfarande är fullt av möjligheter?! Vilket å andra sidan brukar vara precis mitt problem - drunknandet i minst två möjligheter.....






0W0

TräHjärta & TygRyggRader

[första kroppen]
sexton rader för 2016





Ja, mitt hjärta är gjort av trä,

hårt fastän sprickfärdigt

Känn, det räcker ibland för tre :

er två och självvärdig



Nå, mitt fotvalv blev byggt av guld

- andra med skorstenssot

Så här frambalanserar skuld,

haltar mot höjden rot



Om min ryggrad tycks sydd av tyg

misstar ni styrkegrad

ty dess vingar fällts in i smyg;

jordfri fast yrkesglad



Se, mitt öra av stearin

stöptes att höstvärma

Hör, mitt öga av violin

smälter allt vårnärmre







0W0

Transforism nr 1 : Gott Långt Tytt

Transformerad Aforism



Den som väntar på något gott
väntar aldrig för länge


Den som väntar på vad som gått
väntar alltid för länge


Den som väntar på något nytt
sitter aldrig och väntar


Den som spanar på tid som flytt
odlar allt större längtan


Den som nöjer sig med nåt blått
väntar sällan förgäves


Den som längtar till något grått
går en tur ut i regnet


Den som ständigt har fasligt brått
känner ej sann förväntan


Den som verkligen nåt betytt
var klart värd fortsatt väntan


Den som sällan sig känt för kort
räds att ramla djupt längre


Den som misströstar allt hen fått
hittar överallt inget


Dem som drömmer om något gott
ligger länge i sängen


Dem som uppskattar somligt smått
får begränsning att töjas


Dem som väntar på något ont
får det goda att dröja


Dem som vidöppnat varje slott
har ett virrvarr att stänga


Dem som aldrig tycks dig förstått
kanske du jämt förvränger


Dem som aldrig har tänkt så långt
tänker länge på alltid











0W0