20 oktober 2011

Intelligence of Change or Change of Intelligence

from one of the foundation stones of sci-fi, The Time Machine (1895) by H.G.Wells:


"I grieved to think how brief the dream of the human intellect had been. It hade commited suicide. It had set itself steadfastly towards comfort and ease, a balanced society with security and permanency as its watchword, it hade attained its hopes... no social question left unsolved. And a great quiet had followed.

It is a law of nature we overlook, that intellectual versatility is the compensation for change, danger and trouble. An animal perfectly in harmony with its environment is a perfect mechanism. Nature never appeals to intelligence until habit and instinct are useless. There is no intelligence where there is no change and no need of change. Only those animals partake of intelligence that have to meet a huge variety of needs and dangers."



Är inte riktigt klar över om han menar det jag vill eller ingalunda vill :-)

Tolkning : Även intelligens verkar vara något som uppstår/utvecklas genom att man lämnar/tvingas lämna sin trygga "comfort zone". Faror och konflikter driver fram behov av förvandlade attityder.

Så långt är jag gärna med - ibland. Ty samtidigt tycker/känner jag att FÖR gott om faror och förändringar borde vara bara förvirrande och därmed hämmande vad gäller just intellektuell klarsyn samt mod att testa kreativa stigar.

Fast det förstås - i en övergångperiod när ny intelligens håller på att växa fram - då kanske vi måste vara mer förvirrade än före och efter?!

Wells verkar ha en radikalt liberal hållning, fastän han beskrivs som socialist. Medan jag upplever min "liberala" inställning som synnerligen konservativ jämfört med den åskådning som här framskymtar. Jag tror inte instikter blir "useless" så lätt.

Lite mer logiskt blir det nog ifall författaren, som berättelsen antyder, ser den revolutionära intelligensen springa ur "arbetarna", medan "företagsledarna" blivit för besuttna för att längre förmå tjäna intellektets utveckling. Åtminstone dåförtiden när väl Marx höll på att få fäste, även i brittiska kretsar? Idag - närmare "framtiden" som Wells reste till - förhåller det sig måhända omvänt, eller ännu mer stagnerat, eller på något helt annat vis...



wWw

Inga kommentarer: