Fågel-perspektiv III : Björktrast

Hon är en björktrast

med spräckligt brunbröst

när allt syns mörkast

hörs solljus körröst

strävt skvattra schäck-tjöt

likt männskor utbrast :

- Jehu, sån körkgast!

snor bär ur durkslag

blir nästan saftslurk

och fräckt från plastburk

hon pickar plockfrukt;

ej känner syndkraft

på trädgrens kvastskaft

med hjässrygg askgrå

och stjärt så långsträckt;

tar flitig lunchrast

från parnings ung-skaff

flygs fram i lugn hast

körts gott om barlast

vars förekomst märks

från fjäll till parkplats

längs skog mot stormast

vid stadens dörrgräns

- vill jag bli bofast?

hos denna birch thrush

- nja, hellre trapptrask

än vingfärds lappkast

var höst till spanskmark

fast systrar stannar;

gör jag bjärt vårtripp

mens du drar hem hit

när lövblom vackrast

ger björkar färsk blast

- kontrastrik drottning

med smak för daggmask

du tycks så svårkrönt

i enkla busksnår

långt från turkos-grön



Trots att björktrasten är en av våra talrikaste, så hade jag varken hört talas om den eller riktigt observerat någon individ - tycks enligt wikip jämfört med min antikvariska fågelbok ha rusat förbi både taltrast och koltrast i allmän förekomst...?



0W0

Venedig : återvunna gränder, del V

vävt ihop sju texter (vissa strofer ur)
på tema Venedig osv
de flesta grundlagda våren 2010



Vi i Venedig


déjà vu ur alla vinklar!
Vi
ser dig
åter sugas in
i sagotunnlar
som på osynliga skenor
men det är du
som viaduktigt styr
gondolen vidare vare
sig du tror på åran eller ej
såsom dina
ögon själva
följer orden
längs bilderboken, vandrar katedralerna
sakta här
på vattnet
väljer sina speglingar
bland oss
mitt
bland oss
utspelar sig dina drömmar i
städer som du aldrig
varit i. Vi
ser hur
du drunknar i
folk i brist på
kontroll
förvandlas staden till skranglig bergodalbana
kränger
skräckblandad
i gammaldags förtjusning över
undergångarna
rakt in
genom totala ellipsspiralbågen
dess apriltrappor
landar du
på tystnaden
likt duvorna
på tornspiran





32 Aprillo (ur Isolamentis framtida memoarer)


Min resa sker i tre charmerande episoder. Först rider vi in i Venedig. Lapptäcket har sina effektivaste kvartér uppe vid huvudet, medan de farligare ligger neremot fötterna. Kommer jag att trilla i...? Vi drar många jordkort, fler än vatten, om förmågan att föra sig. Finsnickrarna putsar färdigt några århundraden på katedralerna. Knekten tycks lycklig. Filmvärldens spelevinkar lyser med sin frånvaro under ruinernas skyddande päll. Kapellen rymmer stjärnor. När vi släpper greppet om Venedig och far vidare i vår gula undervattensbuss, sker det med djup besvikelse. Fick duvorna aldrig med sig de....?





fabel itali-limerick V


En ovanlig val i Venedig

från världshavens rymd gjort sig ledig


ven fram där i gränders artärer

trafikfara för gondoljärer


men höll sig var fredag beskedlig





ur Iamos Reskriberade Tripp : iRi 3025


Nämen Iamo, du skrev i en annan människas dagbok härom natten! Och nu undrar du hur väl det egentligen syntes - ty hon verkar ingalunda ha upptäckt ditt ingrepp ännu. Ve:na i Venedig och Versailles skulle kunna bli Wien i din nästa resa... När kvällens enda vinglas kittlar din hjärna, då förmår du hålla ögonkontakten med din vän och samtidigt vara medveten om alla övriga i rummet. Dessutom snabbt växla mellan att tala fritt och lyssna uppmärksamt... en magi som du så sällan lyckas upprätthålla annars. Nu närmar sig tiden! Om du skulle våga åka med tom resväska - vad händer då? Du tror du vill fylla livet, men vi ser att du vill ha det redan fyllt.





om Vi vore ett V


IV

när Vivaldi

violin-vant

väcker virvlar

vackra löven

varierar


från Venedig

till Vienna

vandrar våren

närmre vintern

växer veden

vädret vilse

vilsam vrålvind


väter vingar

vråkar vräker

våldsamt vemod

evigt Vänern

väntar Vättern





Ett månvarv från Venus (episod V)


Venus måne har fått ett namn. Ni kallar henne Venezuela, fritt efter ett land därhemma som ni aldrig varit i. Venus dag är fredag [vendredi]. Din raket roterar ytterligare ett varv... Värmen lägger sig från alla håll. Hinnan påminner om giftgröna hål. Nu är det den längsta fredagen i hela solsystemet. Blott kylskåpet väsnas. Venezuela kelar och vänslas. Du klämmer om hennes måne; magen är en stor gul påskkula. Ikväll sänds den allra sista episoden någonsin av serien Z. Nästan hela solsystemet ska se det. Inte ens skaparna vet hur många avsnitt som egentligen finns. Alla planeter har visat olika versioner. Repriserna blev mer och mer remixer. Venedig ska plocka av sig sin mask. Z kysser henne redan snett bakifrån. Sedan kommer bara ett sf-fanzine att finnas kvar. Inga scener har lyckats fastna på dvd. ZTV står bredvid och gapar. Det blir bara stillbilder, ikoner från spridda användare. Katedralen tänds och skjuts upp i rymden. Verkligheten blir en satellit till drömmen. Vi drömmer verkligheten. Venezuela bär den nya evigheten i sina veners blodbanor.





Sjunde Bron : Levandet Ovanifrån


från varsin sida Universum

har vi tagit tre stora steg

för att sammanstråla här på brokrönet

högt ovan sammetsmörkret

bland trådar och torn

drar vi i vår stad

med ivrigaste lugn

i intensivaste frid

nu minns jag till sist

var du kommer ifrån

älskade bortglömda barn!

i ett annat liv bodde vi

i ruinerna runtom Napoli

med sommaren alltjämt varm i magsäckarna

tycker du om fartfyllda maskiner

medan jag vantrivs i trafik

kan vi likafullt snurra vår gata

var det först sedan

vi sett Venedig

som äntligen jag seglade hemifrån

och flög in i en egen lägenhet

från sista sidan bron

anar vi Universum

i en enda blick






i huvudsak behållt raderna i oredigerat tillstånd (förutom några fraser jag ej längre kunde med) men vrängt om bångstyriga avsnitt och lagt till besläktade begrepp.


0W0

Vänersborg igen, stora Tinnar o lite Vårsol

Påskfåglar åt jag där också!!

Se vidare glimtar på andra bloggen :
http://rewindingroad.blogspot.se/2017/04/vanersborg-once-more-small-town-however.html



0W0

ingen 6 : och lite T. Rex

mix av dagens drömscenarion



drömde jag skönt att det visa' sig precis

hur jag i sju år bott granne med Louise!

jo, hennes villa låg märkligt nära min

lägenhet inbyggd bland böckers plockepinn

- ej vågat ana oss - hon blev glatt perplex

liksom en magisk ackordföljd av T. Rex

nu kunde vi hälsa på varann så lätt!

dock först lång cykeltur - vilken väg lett rätt?

ville jag minnas trött buss vid rosa kiosk

fast strax nog redan åkt... bort mot nästa påsk

- inget bra riktmärke - men en oläst text

låste upp porten där iskall värme växt

lugnt till vårt paradis, pojken fräckt förrått

kom mindre fruktad en dotter äldre blott

- var ni väninnor vid livets döda scen?

for jag stor trappa... men självklart kom försent

ty ingen fatta' hur lösning vackrast väcks





0W0

Roligt i Aprillo eller ingalunda

Och nästa år kan det tydligen bli olagligt att skämta april....


eftersom flera procent av befolkningen inte förstår
vad aprilskämt innebär!?!?




0W0

Lindholmens äldre längor

hade jag aldrig upptäckt närmare förrän nu
ovanför allt nybyggt på Hisingen

Fågel-perspektiv VII : Anden

med sju andar /änder gör jag en tämligen fiktiv skapelseberättelse



Urspunglig en enda and

simma' lugn på havet bland

inga andra änder än

denna sköna anden än



Andra anden var av värld,

njöt varandra tjock och tärd;

flockar krockade med allt

blodet lika sött som salt



Tredje gången blev till sand;

god i tron den gick iland,

blåste hit och dit och bort;

sökte föda tröstlöst torrt



Fjärde anden gjord av gräs

växte upp, såg dräkter träs

på var gård med far & mamm

trygghet rådde grön i damm

(kallad Anka längre fram)



Femte gåsen trött på smör

flög dit svanars vanor dör

(ej där ejder skvaller hör)

animerad, byggd av ljus

fyllde skyn med städers hus



Sjätte skraken jättelik

skaka' klotet till panik;

skrämmande hen spela' Gud,

glömde dock vårt kärleks bud



Sjunde anden glad som guld

lös så varm, gav måttlig skuld;

knöt av brosk små fria band

likt musik från klo till hand






(inräknas även såsom PåskPreludium minus 3
knappt tre veckor kvar till korsfästelsen)


0W0

Du va vaken - jag sova?!?

La Paloma Blanca
allra första porträtten med min nya lilla reservkamera

Trappa till och från April

April leder upp
och ned till April
kan lura sig själv
vart trappan än vill


hon rusar till Maj
med vår i sitt lår
men trillar mot Mars
tillbaks mången tår


i Juni står ni
och väntar vid port
där Februari
sprang fel och för fort


längs Juli släpps ut
miljoner små rum
((stängt in Januar-
i spirande dröm))


Augusti tar steg
två gula, ett svart
tills snart tid för Jul
hem fara en kvart


September stabil
likt pappa står kvar
när nervig Novem?
ska tappa sin stil
från fyrkant till fem


Oktober beredd
har stått mitt i slott
till spegel förklädd
prins Ess sett sig rädd
att påsk virra bort


April leder ned
och upp till April
kan lura sig själv
tillika vår sol
vart trappan än vill


han trillat på Mars
med trögtrasslat törn
men rest sig till sist
....spiralisk längs hörn....
sin Maj möta visst!


mot Juni vi gick
mens vintern var här
och sen uti blom
hon stannade där.







i serien Möten med Månaderna,
Årstidslig Åtrå nr 4


0W0

Fågel-perspektiv XI : Enkelbeckasin

en är enkelbeckasin

annan dubbelbeckasin

ingen trippelbeckasin

flyr från smygar-mockasin

gäckar dunkel-karmosin

läser deckarmagasin

knäcker släktskapsnöt : kusin

häckat snett med konkubin

fläckgluttsnäppan som fick vin

kläcker oäktingen sin

tar min dinkel-medicin

tankar linfröolj-bensin

likt en engelsk till Berlin

flyger enkel New Orleans

näbb på Decca spelar in

miljonär-casino-grin

dräkt i träsket blänker fin

låtsas bäckahäst-magin




0W0

Siena genom återfunna glimtar

redigerade från min första italienska resa 2005

ingen 7 : drömmen Du

min senaste månads drömmar haft mindre intrig i sig, inga drastiskt försenade trappstigningar... rört sig mest kring känslan av saknad o kärlek o längtan, nygamla ansikten inzoomade, fjärran belägenheter ...här smått omgjorda sekvenser



ena stunden sjutton år

nästa sextisju

ringar du så skönt där in

mitten jag är nu



var du blott en akvarell

välvd av solig gråt

häller leenden helt snällt

upp min eld ur båt




söker henne snurra dans

till dess gamla flöjt

lägger benen om min hals

stannar vid fåtölj

byggd av sten som länge fanns

följer snart vår kyss

när jag lyckats släppa ned

damen stel men böjd




sätter oss i skolbänkrad

bakom din rygg jag

åter måste kartor dra

Sarajevo - Prag

döljer håret magisk blick

vänder troll till vän

som om jag fick älska dig

lugnt i farten än




ny familj emellertid

har du - ej med mig

kvar längs barndoms korridor

ringlar älven själv



flaxat bort mot bred galax

ändå ingenstans

alla nästa stjärna sökt

genom brungrå glans



vill jag bara ta en bild

av ert högsta hus

tryggt sen in i album krymps

världen, även du







 
0W0

Greger & Gamla Elcykelns Gåta

första kapitlet i ett ryssvenskt mysterium



Någon privatdetektiv hade Greger aldrig riktigt blivit. Den yrkesrollen hade tydligen andra förtjänat mer officiellt. Detta trots att Greger agerat, under hela sitt liv, som om han vore såväl privat som detektiv. Gott om mysterier med märkliga motiv hade han sett komma och gå. Alltifrån de ändlösa påsklovens smått ohyggliga utflykter till mer besinnat insamlande på ålderns höst... i synnerhet mindes han sommaren -83 när grannen Jerker hade dragit upp en gädda med både hjortron och radiosändare i magen. Då hade de fått reda på hur byns stora schackmästerskap skulle sluta.


Sedan dess hade Greger emigrerat till Göteborg. Här hade han parkerat sin husvagn som bostad. Den stod fortfarande kvar uppemot Käringberget, vars forna militärregemente efter tredje världskriget hade byggts om till museum för submarin rymdfart. För egen del hade Greger bytt rostig terrängbil mot grön elcykel. Även elcykeln hade blivit antik, men han orkade inte byta mot någon av de nya cyklarna med extra friktion inbyggd. Numera var Greger redan sjuttionio år gammal, på sitt åttionde. Ändå tänkte han ingalunda låta sin passion gå i pension. Han skulle spana likt en trogen uggla, spana ända tills blicken föll ur glasögonen.


Greger lät ringfingret rulla fram till dagens datum, den 13 mars år 2031, och upptäckte att det var hans namnsdag. Även de mest utdöende namn levde uppenbarligen vidare, fast snart var Greger den ende som hade kvar sin pekskärmsmobil. Nästan ingen i hela Ryssverige gick omkring med sådana grejer från 10-talet, när Sverige alltjämt hade varit fristående från detta ryska rike. Sedermera hade man kammat hem både Norden och Skottland, bitar av Centraleuropa, spillror av Mellanöstern, nästan hela Spanien och halva Nordamerika, ett block vari Ryssverige blivit en delstat. Nåväl, nu gällde antingen totalt bortglömda ting från 1950-talet eller de allra senaste påhitten 2031. "Barndomen upphör aldrig att återkomma" tänkte Greger och knappade igång en klämmig bit av Taube som han inte hade hört sedan vårsolen gick upp över byhålan och gjorde människorna tillfälligt lättare att leva med. Tätt följd av en Thörnqvist på grenen flög detektiven upp på sin elcykel, styrde kosan ned mot matfabriken för att hämta morgonens ägg med utprovad kostcirkel i.


Hjulen stannade ej förrän Greger hade kommit ända bort till Haga, halvannan mil efter Långedragsvägen. Lika förundrad som vanligt över hur många fina stadsdelar som hade fått ligga kvar intakta (om än kompletterade med postdigitala soldatstationer, idag med robotbjörnar i somliga gathörn) glömde Greger att bromsa in. Dylikt beteende kunde ha kostat gubben åtskilliga guldmolekyler - ifall urverket hade visat på andra sidan tolvslaget. Nu hade dock detektiven flera timmar på sig, innan han måste vara hemma i husvagnen när solen stod som högst på vakt. Varför ryssvenska staten icke hade givit honom uteförbud under midnattspasset istället, förblev en parallell gåta för Greger. Månne ville man helt enkelt uppmuntra honom på den privatdetektiva banan, trots allt?


Rutinmässigt iakttog Greger snabbt vilka figurer som uppehöll sig längs vilka gränder. Långsamt bildades ett färskt spindelnät i hans hjärnbark, som laddades vidare ned till rotsystemet, vars labyrintavkodare jämförde med varenda litet mysterium som Greger någonsin läst. Under tiden köpte han några tryffelnötter från de söta systrarnas butik, för att slippa följa kostcirkeln till punkt och pricka. Hela Haga torde ta en god stund att avkoda - kanske skulle han hinna med ett par direkta misstankar också :


Mja, mannen från Madrid som just slunkit in och ut ur samma butik hade givit den största systern särdeles återkommande ögonkast. Naturligtvis kunde det härröra från fullkomligt ordinärt amorösa impulser, men någonting falskt i spanjorens tonfall medan expediten pekade ut pistagepralinerna, kom Greger att reagera från djupet av sin samlade erfarenhet. Nåja, ingen glöd utan bevis först! Och hade mannen från Madrid blivit tillfrågad hade han möjligen misstänkt Greger för att vilja lägga vantarna på hela gottegränden, inklusive fågellaboratoriets filial samt stans äldsta antikvariat.


En mer faktisk händelse skedde runt nästa hörn. Därifrån hade ringklockan klingat till på Gregers smaragdgröna Monark. Före han hunnit se skuggan av förövaren var denne borta med både cykel och synliga spår. Vem kunde nu hjälpa en gammal stofil att ta upp jakten på den försvunna jagaren?! Och vad månde robotbjörnarna göra om han ej kom tillbaks senast 12.00 till sin en gång i tiden så ultramoderna koja?! Nu skulle Greger verkligen ha behövt Jerker, som den flinka kompanjon han emellanåt hade lyckats vara. Dock låg Jerker i jorden i sin saliga by, medan Greger stod fastfrusen här på dessa elektriska gatstenar, liksom övergiven mitt i staden med ett nytt äventyr på G.








0W0

Fågel-perspektiv XIV : Kajor

Kaja,

ajja!

i jäkla talrik flock

över min ensamma gata

skjuter era snälla små jaktplan fram

och tillbaka lika raskt

hajar ni timingen

ini minsta skuggflaga

samspelta likt en kompani-kolonn

;

käkar allt

från säd och snäckor

till as och avfall

på vår kulturella soptipp

här där slott blivit koja

och vice versa världen

skojar i skorstenarna

skränar i rännsten

suktar efter åter ordning

under nya gamla trädet förklätt

till kapténskan Jekaterina Petrovskaya

kränker ni vems luftrum?

;

i ett schizofreniskt Sverige

jag ej längre vet vilka vi

vill skydda eller avväpna

- gör ni folk skraja?

nej, tja...

bejakade vi kakafonin

kom ni in genom spektrats marginella ögonvrår

Ringmärkta av Ryska Amerika

vingstärkta av valfri klan

kastar ni ISkallt ut oss

ur vårt förvånat skrattande

surt förvärvade blåmesbo

;

i er rekapitulerade plåtburk

konservativa på helt annat vis

mer risktagande än fiskmåsar

sitter kapténens nya harem

och stryker kajal

kring ljusgrå irisar,

blickar ut över asfalterad playa

på hemtamt obehörigt avstånd ifrån kajkanten







0W0

COIMBRA kom åter fram mörkt skimrande

i solen bland alla fotona från Portugal i fjol

Fågel-perspektiv XIII : Törnskata

snövit över hungrigt bröst,

lilla törnskata!

föreställt mig att du bor

på nån hörngata


            - icke! dock där uppi hagtorn

            häckar du, och ratar småkorn


pickar ödlor, rentav möss

må dig örnmata?!

- bytet spetsas fast på tagg,

(slipper snabbslukas eller dag-lagas)

blott bäst-för-datas


            tryggt gömd bakom ansiktsmasken

            snor du liv, likt räv en rask en


snår av hår kring busktät röst

skratt-torrt trött-tjata

skönare än död dock tror

när man hör : Skata!


            släkt törhända indianstam?

            - nix, trots täckt med rödluvs ryggskam




svar på kommentar på annat håll : - jo, blev nog smått delikat fångat, för att vara en fågel som jag inte visste ett jota om förrän nyss - hittade den i bokens register, fick raskt plugga in & uttolka under snöiga morgonkvisten (vagt inspirerad av Indiana Jones orm-sandiga djungel jag såg igår) och strö på med så mycket rim-salt-socker som jag bara förmådde ;-)





0W0

Sagan om den Ljusgrönare Tredje

Det var en gång den tredje. Den tredje lyste ljusgrönare än den andra. Den andra glänste mörkgrönare än den första. Och den första syntes gulare än den tredje. En vacker gryning satt de tillsammans på torgets trappa. Det var fredag den tredje i tredje. Gråsparvarna kom och gick och satte sig på nytt. Den tredje trodde att även färgerna kunde flyga. Den andra tyckte allting var gott nog. Medan den första hade helt andra grejer för sig. Belägenheten intog successivt en syntes, någonstans emellan smaragd och peridot. April flög bort med marsspegeln. Den tredje hade redan glidit itu längs trappan. 





 
1+1 = 3 ..?.. 3/3 = 2 ..?.. 2-2 = 6 ..?.. 6x6 = 37 ..?.. 7+3 = 1(0)0 ..!..

ännu en Historia byggd på Hundra Ord
 

0W0