Brännström

Brasse har gått bort

så obegripligt tråkigt

fast han fortfarande håller vår brasa levande

med figurer lika osäkert blyga

som yvigt våghalsiga

ihopklumpade sig en sorts självgod osjälviskhet.

Var han myrornas elefant?

eller fisken i lindforsskogen?

ensam

men nöjd i sitt växande allvar

rymdes en skön clown

som ofta blev skrattets bästa bränsle...





wWw