oändligt ivägslungad !?!?!?!?
när himlen svartnar en lång stund tidigare
medan stjärnor klättrar fram över scenen
iklädda genomskinliga säkerhetsnät
och försöker bestråla varsin vrå
av vår stad som aldrig hinner med
alla stationer att skärma sig
själva tillsammans genom tätnande kaos
än mindre dröja skönt på
spindelbenen längs åttafaldiga punkter
av lila moln blivna fästade vid vagnarna
som sakta översvämmas av tomheter
eller plötsligt blir oändligt ivägslungade
i isolerade banor på ett kapplöpningsmästerskap
för att möjligen komma tillbaka
en soligare morgon i augusti
likt den limegröna bumerangen jag fick 1984
från en norrbottnisk marknad som min systerson
2019 i samma ålder råkar skicka upp
till trädtopparna som tillhör någon industriell anläggning
i Göteborgs ingalunda helt döda hamnkvartér vi aldrig
kommer in på och tvingas vinka adjö
eller äntligen köpa en ny flygbåge
av färskt trä istället för den gamla i plast
som funnit ro på komplett oväntad plats
0W0
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar