29 juni 2011

RävSvansTallen - Världens Äldsta Levande...?

Träd # 2 bland mina försök till utforskningar



och den långa nakna svansen
sträcker sig torrt
som för att dricka sol ur stjärnhimlen

ljuskällor som visserligen
äro ännu uråldrigare än du
Methuselah
med dina närmare 5.000 jordevarv

står du kvar här
i Kalifornien
more than four times as old
as the äldsta småländska oaken
helt ensam
på Vita Bergstoppen
tätt omgiven
av alla övriga rävsvanstallar

ser vi din storhet
inzoomad
den gamligaste individ vi någonsin har stött på
i levande form

har du rentav överlistat Sfinxen
ifråga om oförgänglighet?


emellertid hotar
nya kalla fakta
konungakronan din
rör sig om en svensk
vresig liten fjällgran
(och inte bara en)
som de utsända rapporterar
är dubbelt
ja dubbelt så gammal som du!?!

hur du duger till virke
vore dumt att fråga
i all din säregna skönhet, dess spretande lemmar
avklädda vartenda barr
kan vi njuta på bild
medan din verkliga position är
hemligstämplad

en uppsåtligt sågförsedd avverkare
skulle själv bli avverkad
i tribunal
medan din storebror
Prometheus
dock blev nedplockad
av misstag

dessutom lär världens skickligaste kirurger klättra hit
och avlägsna dina svanssvulster
om så skulle vara fallet


Great Basin Bristlecone Pine
din variant Bristlecone Foxtail Pine
lurade mig
vid själva översättningen
slingrade sig
av något yngre art
på så vis att den gamla Methuselah
är ingen rävsvans
men nu kör vi på rävspelet
emedan ni ändå hör hemma i samma branta nationalparker
vadar omkring mellan Nevada
och Kalifornien som sagt var

och dina likheter med Redwood
märks knappast
på nån röd nyans
däremot har många av dem redan
blivit minst lika gamla
som dina ungar

Pinus Longaeva
må du leva
länge ännu!












777

27 juni 2011

smått omgjorda sjubeningar

först formulerade för två år sen (tredje äldre)



kaniner mellan vilja o välja



vita kaninen rusar vilse i midsommarnatt

vet vad hon vill men ingen aning om vart

svarta kaninen sitter fast mellan två solstrålar

förmår aldrig välja, fryser alltmer ihjäl



lyssnar bägge spänt när Alison Airplanes tongångar landar över ängarna



lugnar sig vita kaninen ända fram till växthuset

kapar svarta kaninen loss ena strålen, blir varm och vild







kyssen genom spegeln



just innan vi kysstes

blev ditt ansikte en dimma

med din ihärdiga blick mitt däri



och hela rummet såsom en spegel jag drogs in igenom



från en främmande tid

lyftes jag upp av ett annat medvetande

som långt senare jag gjort till mitt







du som ser mig se dig spegla



du kommer fram till mina ögon

talar om för mig att jag finns

därsom solskenet sällan blir sig likt igen



är ju du som kommer ut ur dörren där!!



emellertid jag som står förundrad här

skulle någonsin aldrig mer känna igen mig

om du fick se hur fantasin bespeglar dig nu







gumman bakom boken



fick så författaren för sig att hoppa fram till epilogen

trött på att hålla reda på vilka kapitel som föregick vilka

stoppade han ned vareviga prolog i samma låda



hade hennes andedräkt legat inhyst i chiffonjén under alla dessa år



steg nu ut ur aldrig använda radérgummin

den ungdomliga essens som öppnar speglar på glänt

upptäckte hur hon redan skrivit färdigt hans historia











777

26 juni 2011

StolTennis (på stol mellan två stolar)

# 21 i serien Sällsamma Sporter som påbörjades men uppenbarligen aldrig avslutades förra sommaren




Stoltennis spelar man naturligtvis på stol istället för bord. Precis som i bordtennis står möbeln mitt emellan de bägge utövarna. En central skillnad är att man sitter på varsin stol och spelar. På så vis passar sporten såväl den late som den drivne. Det saknas knappast fingerfärdighet att lära sig inom stoltennisen. Ett gammalt pingpong-racket är lätt att hantera jämfört med redskapet som krävs här. För att få snurr på den enorma melonen används varsin stolsrygg. Ryggarna har man först brutit loss, dels från den icke lika lates stol, och dels från den stol som man spelar bollen på. Hade mittenstolen haft rygg så skulle det hela påminna mer om häcklöpning. Nej, det här är minsann ingen fri idrott! Melonen måste till varje pris studsa en gång på stolen...


...innan mottagaren får returnera frukten av motståndarens arbete. Ingen får resa sig upp under ett pågående game. Som ni redan har räknat ut behövs tre stolar för en komplett match. Ibland går det åt fyra, eftersom den person som förväntas springa och hämta melonen inte vill stå och vänta hela tiden - den snälle personen vill sitta och vänta också. Är man ute efter motion tar man ideell anställning som bollkalle. Annars försöker man koncentrera sig på själva spelet.


Vi har sett stoltennis praktiseras på allehanda sätt, men frågan är om vi någonsin har sett det riktiga sättet. Poängen brukar räknas 0, 21, 42, 53, game, med 107 game i ett set, och redan på det tredje setet matchboll. Huvudsaken är att vinna. För övrigt ligger världsrekordet i antal oavbrutna studs fram & tillbaka än så länge bara på sju, men förväntas stiga starkt i takt med att den asiatiska kontinenten får upp ögonen för sporten ifråga. Särskilt folkkär borde den kunna bli emedan man kan spela såväl hemma som ute på klubben eller caféet. Den som mosar melonen mer än tolv gånger blir dock diskad. Och den som siktar direkt mot kroppen utan studs blir avstängd en halv säsong, utan minsta stol att tillgå under tiden.







777

25 juni 2011

Glömde Låsa Upp Planschen

ur senaste dagarnas drömmar, smått efterhandsslipade



inne i stugan som inte är min
om man tar den vanligaste trappan
återfinns tre gamla klasskamrater i garderoben
som jag glömt låsa upp
nu har de fått vänta
därinne i drygt tjugo år
är visserligen förbannade men
har ändå förmågan att skifta personer
och vårat uppdrag är knappast försent

så med en som just fått barn
tar jag på vägen dit en promenad
genom någon medeltida stad
proppfull med shoppingcentra
missförstår det mesta vi pratar om
men inser vilken musik som
kärleken trots allt sammanfaller för


pappa o jag har precis åkt helikopter
för första gången före vi dör
fast lyckas landa galant på den lilla gräsmattan
där allting fortsätter
med cykeln som fortfarande
går lika bra

på TV klantar sig Lundell
i kvitt eller dubbelt
vinner ändå en tågbiljett
direkt hem till våra rum
från olika tider
ovanför pingpong-bordet fäster han upp
planschen
jag ej sett på snart trettio år
är mönstren hur bekanta somhelst
liksom de obegripligt gröna kulörerna
förfasar mig dock
hur jag ingalunda känner igen
ett enda ansikte
som vore planschen en levande bild numera fullvuxen
från Hogwarths skola
som inte ens fanns då
fastän den mesta science fiction fanns
mitt i världens mysigaste by


och när jag vaknat
före trappan började
där i verkligheten hängde
en svart indianmask
visste inte om dess stirrande skratt
var fientligt eller välkomnande
så det dröjde
ett liv innan min rädsla
passerat
och tagit första steget
där den mexikanske mannen bredvid
log från sin tavla










777

24 juni 2011

ur Familjen Björnbärsbäcks Bärplockarbok


fredag 31:e juni

vid pennan : Pappan, Björn-Ejnar Björnbärsbäck



vi börja som vanligt i år
inunder vår hagtornshäck
sku just till å inplock allra första smultrona

då är de BORTA
låg int ens neri dikesren
någon ha redan tagit

de söta små rackarna
nu få vi minsann rädda dem
vart väl troll i trakterna

ut i regnmarker rusa
hela familjen min
inklusive kusin, mormorsfar o farfarsmor

med hinkarne som tillhygge
nådd vi ända ut på kalhygge
int ett spår

dottera mi tog till mobilen
för å fejsbooka utifall fler vari me
om dylik smultronstöld

slutligt fick Sebastian låna båten
för å kolla om de följt bäckfårorna bortåt storstan
får besked imorrn nog







fredag 32:a juni

vid pennan : mormorsfar, Brynolf Hjortronmyr



lille far tror här varit otyg
med den ohyggliga benägenheten
att våra smultron sno

inatt försvann ytterligare tre
som flickebarnet skulle haft
till icke saft, men väl halsbandet sitt

mina tog de besynnerligtvis ej
emellertid tvangs vi plocka
in dem omogna i syltkällaren

å pojkvaskern fått fara å spåra
med båten på traktens alla bäckar
efter okristliga knytt med ohejdat bärbegär

blott trollsländan varde allt han såg
å hon måst vart vansinnigt vacker i håg
hennes vingslidor fordom fick kroppen så kåt

ty säg om aldrig dotterdotter min
ihop sig träffat med denna samling Björnbärsbäck
vore då levfnaden mer lugnfärdig?

nå hundra års somrar gör int ett knott förnär
emedan jag sitter här mognar bär efter bär
må lille far förstå hursom somliga alltid försvinna







fredag 33:e juni

vid pennan : Storebrodern, Sebastian Björnbärsbäck



tog båten in till stan
välutvecklat bäcksystem här
korsar hela skogen

fick syn på dem
bakom nån bardisk
skurkarna som tog våra smultron

det är vin
som dom gör
vare sig av druvor eller vinbär

ska sno ett smakprov
som polisbevis
till farsan tillbaka i hinken

dom skyltar för fan med falska etiketter
så stadsfolket får aldrig reda på
faktiskt våra delikatesser som ligger bakom

vi har plockat dessa smultron
långt före jag föddes
och säljer vi dem så blir det till sydeuropa

pappa har inte satt sin stövel i stan
sen han var i min ålder
och spillde ut en hel säsong jordgubbar på övergångsstället







777

22 juni 2011

ApBrödsTrädet (BAOBAB)

Träd # 1 (tillkommet flera dagar längre fram)

Kan innehålla spår av feltolkningar.
Källa : blandat internet o BBC Planet Earth




Apbrödsträd
till synes med rötterna mot himlen
är du djävulens planta?
eller guds tjocka kerub?

full med apefötter
som sötebröd för somliga munnar
Baobab
inte bara för babianer

också hos tvåbeningar
även utanför den afrikanska ön
sprider dina frön
och frukter förnöjsamhet

snart inom EU
kan du rentav vara godkänd vara

Apbrödsträd
du öppnar dina blommor
precis som man skalar sina bananer
på ett par sekunder
hänger
dina invändigt rosa
tungor
kring de blottlagda pistillerna

slickar så lemurerna i sig
nektarn som egentligen
malarna skulle ha
och på köpet lurar lemurerna
i sig själva pollinerarna
fast det hela
funkar gott ändå
för pollena fastnar i skurkarnas päls

men det är människor som mal
och pulvriserar dina blad
som vi så gärna får
mot våra febrar och sår

dessutom vill vi blanda ut
din halvfula sötma
i både bröd och kakor
liksom lyxigare dryck

Baobab o Baobab
din omkrets är BRED
ja, bredare
än fyra elefanter eller ett gäng dynamitgubbar
med fnöske torrt
på toppen
dessa lustigt glesa grenspret
där sällan några apor lyckas gömma sig

dock i stammen
likt ett krus
där samlar du ibland
utan bus
vätska även för de törstande







777

21 juni 2011

halvdrucken vinkaraff

i ytterligare ett förråd finns




en halvdrucken vinkaraff öppnad för fyrtio år sen

renaste guld nedstoppat i skitigaste stövlar

lite tågräls

kavaj-jacka från Kentucky med kaliforniska fynd i fickorna

motor till en cykel som inte ville ha den

hornen från Tjuren Ferdinand

noggrant ihopknycklade planscher med Picasso-pinuppor

ett påtagligt glapp

odiskad skiva med Neil Diamond

tavla av ett troget sällskap vinkaraffer







777

19 juni 2011

Reportern som bytte ut sig mot tigande blick

åter sett The Passenger, med Nicholson o Shneider av Antonioni, från Afrika via Barcelona till...





Han hade kommit hit genom den döde mannen

på ett uppdrag som bytte ägare

mot nya tysta bilar för att fly från sin ökentörst



i rött o turkost intervjuar de varandra helt utan suflett



Hon hade varit där lika blygsam och självklar som solen

genom konstfullt undanskymda gränder

såg hon hans historia ta form av fler och fler förföljare











777

17 juni 2011

MUREN Murmeldjuret och Rumsinnehavaren emellan

100-ordsHistoria # 044




Murmeldjuret och rumsinnehavaren har byggt en mur ihop. Båda ville de ohyggligt gärna slippa umgås med varandra. Nu sitter murmeldjuret på sin sida, myser och musicerar. Rumsinnehavaren bor på sin sida, skruvar och monterar. Stolta och trygga betraktar de den ömsesidigt uteslutande muren. Högre än himlen och hårdare än helvetet står den mitt i rummet. Med gemensamma krafter gick muren barnsligt lätt att bygga. Lite svårare blir att göra hål i muren, märker murmeldjuret. Rumsinnehavaren erfar samma svårighet. Ända in på morgonkulan pillar de med stenarna för att få till en mötespunkt. Äntligen kan de berätta hur skön ensamheten känns.











777

15 juni 2011

Framtidernas Museum

Mystiskt Museum nummer 4



Föreställ dig att din framtid kommer finnas konserverad! Föreställ dig hur din framtid finns kvar - i precis den form som du föreställer dig nu! Då har du fått en viss bild av Framtidernas Museum. I montrarna här återfinns Sveriges högst olika framtider. Samlade under ett klassiskt himlapäll med världens stjärnor på! Även vissa finska, iranska, kanadensiska och somaliska framtider finns bevarade. Somliga som bildspel! Och det mest fantastiska av allt är framtiderna redan har varit verkliga, fullt levande föreställningar.


Vi promenerar från framtid till framtid. Då och då stannar vi för att förfasas eller förtjusas, förintas eller förevigas. Enligt en del framtider skulle dethär museet (t ex) ej kunna existera. Så komplext då att det gör det! Redan de gamla grekerna sysslade på sina håll med framtiden. Ibland bestod den av eteriskt material, hos andra bestod den av idéer. Surreal-sufistiska strömningar vägrade sedermera att benämna framtiden som "den", emedan det skulle låsa fast föreställningen i alltför bestämda former. Huruvida motståndet mot sådana kom sig av att surreal-sufisterna ratade varenda idé om förutbestämbarhet eller att de blott ville undvika falska avbilder - detta och mycket mera slipper du grunna på på museet. Här är det själva förekomsterna av framtid som står på tapeten.


Långt före jordklotet var platt hade mänskliga varelser uppfattningen att framtiden var rund. På så vis skulle all framtid bli samma som nu - eller samma som då - oavsett var man befann sig. Döm själva hur väl det stämmer! Framtidernas Museum är sedan långt tillbaka berömt för att gå både runt och framåt. Vi promenerar från monter till monter och försöker montera ihop alla nya intryck - kanske till något vi redan hade klart för oss. Få har sett i mayakalendern vad som ska hända efter 2012, då när världen redan har gått under 2013. Spår i tolvfingertarmen hos utomjordingar visar emellertid att en helt oväntad typ av tidsuppfattning kommer att ta över. Våra föreställningar om denna tidsuppfattning finns möjligen redan någonstans, i ett helt annat framtida museum. Just före utgången får vi en glimt av det museet.











777

13 juni 2011

Älgen längs Badstranden

kapitel 1



Älgen går längs badstranden. Det är mitt på den spansk-baskiska eftermiddagen. Rutiga knäsockor och brun skinnjacka på sig har älgen. På själva badstranden ligger kilometervis med kräftor och krokodiler. Havet smeker dem emellanåt. Älgen håller sig längs stråket som går precis innan sanden tar vid. Det är flera till som flanerar här, men ändå känner sig älgen som en alien. Älgen får inte stanna mer än någon sekund - måste knalla vidare hela tiden. Inga varelser får märka hur älgen glor på dem, eller vad det nu är som älgen gör. Läckra kräftor steks sakta under solen, väl vaktade av sina krokodiler. Älgen vill inte vara en sån farlig en, men kunde gott låta sina klövar ta hand om en kräfta, ifall chansen serverade sig. Än så länge är älgen dömd att bara strosa här i den obarmhärtiga solen.


Som på ett smalt kritstreck mitt emellan stranden och staden, går älgen in the middle of the road. Trafikreglerna lyser dock med sin frånvaro här. Nyss bytte en puma baddräkt mitt på vägen. En eller annan apa springer hundrameterslopp bort till glasskiosken och går demonstrativt långsamt tillbaka. Det ser då för lustigt ut! Ja, glass var det många år sen man provade, tänker älgen och knäpper upp översta knappen i skinnjackan. Utan den skulle älgen likna Stig-Helmer, men som väl är har älgen sina tuffare sidor. En sommar arbetade älgen som carpenter, en annan som långtradarchaffis, morsade då och då på björnar och giraffer. Det som mest påminner om den tiden är (förutom allt av Elvis) låtarna av Charlie Rich och Gordon Lightfoot. I sina lurar sätter älgen på en nu, för att få sin upphetsning lite mer coolt vankande. Sockorna har självmant kavlats ner en bit längs vaderna, men älgen ger fan i att dra upp dem på nytt. Man är ju på semester!


Älgen har kommit inifrån de gamla gränderna, som en turist i vilken badstad somhelst, i bästa fall San Sebastian. Så hette en släkting till älgen, innan denne åsamkades ett särskilt fästingbett och gick bort i förtid. Älgen tror sig ha passerat gränsen från det franska Baskien till det spanska Baskien, men är inte helt säker. Somliga slottstorn har redan hunnit blanda sig med minnena av alla vanliga katedraler. En kräfta och en krokodil iakttar älgen. Oj, älgen har stått still! Börjar genast knalla igen, men avvaktar först en psykologisk sekund, så att de ej ska tro att älgen reagerar. Det gick bra. Dock bortanför nästa glasskiosk blir älgen påsprungen av en apa. Trots sin stolta trofé kunde den apan inte ta det lugnt tillbaka. Nu flyger glassen ända ner i sanden. Älgen börjar nästan också gråta. Nu kommer väl halva stranden att flockas omkring älgen?!







777

12 juni 2011

till Bluegrass från Hästen under Humlan

ännu några septraler




planeten på andra sidan grinden




ni kom hit igenom den gläntande grinden

kryper ditt barn omedelbart omkring bland kullarna

de påstår här finns historiska smultronskördar



du avvaktar visa eran inställning
- letar efter skugga bland stråna



odlar de glass nere vid strandkanten

har redan ditt barn fått smaka, tycks än så länge funka

fastän solen befinner sig på alltför gott om ställen








humla livlös i juni



du ännu tidiga juni

lätt som ett svävande krocketklot

hård som en avliden fågel nyss född



fast imorse var det en humla jag hitta' på gatan



som studentskornas halvmogna smultron

likt soldaternas nyinryckta åskmoln

dina smaker ruvar ju så ljussvarta nu














flodens mobilburna hästhjärta



med bilarna i blodet

och bältet lätt på svaj

han far och väntar på att hästen hon ska komma



hjärtligt travandes från andra sidan floden



med blommorna i magen

och båten hårt på pråm

hon sms:ar hur dom glömt att bygga bro







längs baklänges landsvägar



och livet vankar på

till country från måndamm

längs baklänges leende landsvägar



nu är du yngre än du var förut



och döden vankar på

till måndamm från country

med bluegrass i växande vägrenar











777

8 juni 2011

ToalettLåsMuseet

ett till i serien Mystiska Museer



Toalettlåsmuseet håller öppet emellanåt, särskilt när ingen är där. Här får vi stifta bekantskap med såväl haspar och reglar som vanliga vridbara lås. Vissa varianter består av vattenkranar eller spolknappar. Tvåtusen sorter sitter inmonterade i spånskivor som kan nås från båda håll. Dörrar har de bedömt som för utrymmeskrävande - bättre att kunna se så många lås som möjligt. Nycklar finns till några få, hängades i resårband. De allra modernaste toalettlåsen funkar t o m med kort. Vi ber om att få ett kort, men väktaren missförstår oss - påpekar hur fotografering är otillåten. De flesta bland objekten är dessutom inställda på automatik, så att vi ska få en naturlig tidsuppfattning hur de går från vitt till rött, och från rött till vitt på nytt. Vissa får vi fingra med på egen hand, eller hyra en fjärrkontroll. En herre begår misstaget att låsa in sig bakom en vidöppen spånskiva. Det visar sig vara en för damer, så herren blir tvungen att betala åtskilliga entréavgifter i böter. Vi bevittnar hur herren slukas upp helt och hållet av sin privata föreställning. Kanhända skulle han till något konstmuseum istället? Somliga lås går från grönt till orange till grönt igen. Är det de irlänska eller mexikanska? Det allra unikaste toalettlåset vi någonsin sett består av en orm som slår knut på sig själv. Måhända är rosen eller ostronet som sluter sig och öppnar sig lika unika? Överfulla av intryck går vi sjögång, yra av alla onödiga aspekter. Bakom låsen finns inga toaletter, allra minst för museibesökarna. Toaletten återfinns vid entrén en trappa ner. Där står många fler intresserade besökare än uppe i utställningshallarna.







777

7 juni 2011

iriska pirers spirande prinsessor

ännu ett par septraler




...hemkommen från Mirós pierrot-sprattlande solsken

söker din skugga något fridlystare

Blir nästa tripp till den iriska ön...?



Du vill inte dö blind - se Dublin innan!



...så spirande grön, men det är rödhårigheterna

de törnetornens gotiska pirat-prinsessor som inspirerar

att hitta på piren den svarta rosen












gillar första regnet



när regnet ramlar ner för första gången

på hela försommarn kommer söta dofterna fram

från en skolavslutning för nitton år sen



gör inget nu att jag blir blöt som hela jävla Irland



för tankarna cyklar lättare än sol

genom tungt tuggade bluesgräset

finns frihet att öppna böckerna vilken dag jag vill







777

6 juni 2011

LundellMuseet

Mystiskt Museum nummer 6



Har du längtat efter att få dina Lundellhyllor kompletta? Lugn! Ingen lär kunna fullborda samlingen. Vissa versioner finns bara ute i staden. Där håller vårt museum hus. Ingen enda samlingsvolym inrymmer så gott om Lundellmaterial som Lundellmuseets Lundellsamlingar gör. Här hittar vi Sveriges största samling av Lundell, ja, rentav världens största. Museet är byggt på en bok som innehåller mannens samtliga böcker. Med den cementen och det teglet är byggnadens rasrisk obefintlig. Känslan liknar dock att färdas genom en gruva. Var och en av de tusentals salarna har en låt av Lundell i sig. I somliga hänger samtidigt hans målningar, i andra tidningsurklipp. Vad Lundell inte har sagt går inte att säga. Ändå har många sagt mycket mer, och med färre ord. Men ingen har sagt det så ihärdigt personligt som Uffe. Ingen har sagt det lika blaserat eller passionerat, improviserat eller rutinerat, lika långrandigt eller tvärs över. Vi letar efter var utställningen kan tänkas ha börjat någonstans. Vi minns aldrig hur vi kom in i ett av alla slutna rum. Härinne råder ett av alla öppna landskap. Längre inåt hörnen står de fyra årstiderna. Vår och vinter spelar schack mot höst och sommar. Alla pjäser dör, båda kungarna likaså, men bonden hann pånyttfödas som drottning. Hon lämnar brädet och kliver ut på Västerlånggatan, passerar dessförinnan GÅ, ska ha fyratusen direkt i behån, och barnen på köpet. Du får ta bilen ännu ett varv genom museet. På baren stannar vi och tankar italienskt vin. Evangeline tar en guldring i dricks, men fastnar med fingrarna i pianosträngarna. Så är det att låta sig förälskas av Lundell. Man måste dö för att få leva, köpa hela staden för att få jobba ihjäl sig. Vi ska köra live, så det är bäst att kasta alla falska gastar överbord. Ulf hyllar Dylan och Neil. Ur vår horisont skulle ännu hellre Leonard och Lightfoot ha kunnat stå som ledstjärnor. Bussen for från Barcelona 1975, eller om den anlände då. Kompassen har blivit snurrig av alla kompanjoner som kommit och gått. Vad är egentligen blått? Utanför ringmuren växer katterna som rosor på månen. Vargarna växer aldrig - de har alltid varit lika rädda att lämna den stad som de redan lämnat hundra gånger. Trots det har ingen installerat svängdörrar på museet. Porten är av gammalt hederligt trä. Sista gången som vi traskar in här nu, hör vi hur solen spränger genom molnen, varje gång. Vilken låt blir den sista som Lundell någonsin publicerade? Fungerar det att på förhand bestämma sig för när man skall dö?











777

Miró park in Barcelona in front of No more Bull fighting aréna which Became a Shopping center


























5 juni 2011

GräsmattsMuseet

Mystiskt Museum nummer 5



Gott om gräsmattor har de på Gräsmattsmuseet. Nyklippta på nedersta våningen frodas tillsammans med aldrig klippta gräsmattor på översta våningen. Museet saknar tak så att allt gräs ska få plats. Vi anländer på bästa försommartid, då det börjar bli för varmt att knalla omkring på gräsmattorna ute i vardagen. Härinne får vi kalla fakta om hur mattorna egentligen fungerar och hur de har vuxit fram mellan skilda avsnitt i mänsklighetens historia. Ja, rentav andra varelser visar sig ha haft gräsmattor! Måhända ej världens mest välbesökta museum, men den som visar lite nyfikenhet saknar verkligen inte gräsmattor att förhålla sig på olika vis till. Vi tar av oss skorna i entrén och får sedan gröna fötter på köpet. I mikroskop kan vi bli medvetna om vilka insekter som gör anspråk på oss, om vi sätter oss ned en god stund. Det gör vi och denna förmiddag har humlor den goda smaken att surra runt våra rumpor. Det är inte så svårt att hitta hit, för man känner redan från utkanterna doften av all söt grönska. Gräsmattsmuseet ligger mitt på stadens allra största gräsmatta. Förundransvärt nog brukar fler sitta där och njuta av museets gräsliga utsida än av dess sköna insida. På himlakupolerna hänger fotografier av hjulande flickor och pojkar på picknick. Somliga gräsmattor sluttar dessutom i diverse slänter, allt för att göra det naturliga urvalet rättvisa. I hissen spelas Joni Mitchells platta "The Hissing of Summer Lawns". Från de vältrimmade radhusmetrarna till djungeln däruppe är resan sällsam men behaglig. Kom ihåg att rökning är förbjuden! En karta över gräsbaserade allergier är också på sin plats. Mänsklighetens relation till gräset belyses ytterligare genom montrar med femtusen sorters gräsklippare i. Den som utgår från att spektrat sträcker sig från nagelsax till motorfordon får sin världsbild än mer utvidgad. Sist men inte minst har man låtit installera ett kaninhål, för de mest oklippta fantasierna att försvinna i.










fotnot : på Vinmuseet i Rioja hade de tretusen sorters korkskruvar i montrarna mot slutet.



777

4 juni 2011

Signaturmelodiska Museet

Mystiskt Museum nummer 7



På signaturmelodiska museet har man världens digraste samling av signaturmelodier. I varje sal finns sju hörlurar med vardera sju signaturer i. På en vanlig dag hinner vi inte med så många salar, på sin höjd en i timman, och då är intrycken fortfarande fullt möjliga att blanda samman. Man får återkomma och återkomma till detta magnifika museum. På väggarna projiceras notbilderna till vederbörande signaturer. Den som har kommit hit i hopp om att få se något gammalt missat såpa-avsnitt, hon finner snart att signaturerna är totalt avskalade från själva tv-serierna. Här råder maximalt fokus på själva tongångarna. Vi går och går från Karusellen till Dallas till Linus på Linjen. Hela museet har formen av Lilla Huset på Prärien, emedan detta bärs upp av en signaturmelodi så enormt stark att man vill gråta.


Varje snutt är så mycket mer än en snutt! För att inte tala om hur de signifikanta användningsområdena har skiftat genom historien... På stenåldern kunde signaturen bestå i en sten som någon ej hade något emot att den föll upprepade gånger, likt en eldigare oktav av vardagen. Efter 1900-talets mittskede var det ganska gångbart att vissla, som om man var entusiastisk på något vis, eller ville ha in munnarna i monitorerna. I nutidens mediala meta-klimat finns signaturmelodier till själva signaturmelodierna. Det händer även att signaturer bjuder in varandra till att medverka i varandras signaturer - allt för att låta igenkänningsfaktorn bli så varierad som möjligt. Och visst har vi mer och mer bekant material att mixa och plocka ur! Signaturer brukar visserligen vara väl förseglade som en delikat mussla eller ett perfekt urmakeri, men inte desto mindre ligger varje slinga vidöppen mot ett parallellt universum. Vi lyssnar en hundrade gång efter den lilla sekvensens ofantliga ursprung. Vissa återkommande kompositörer har sina egna avdelningar på museet. Där kan vi ana förbindelser mellan det melodiska mönstret och den mänskliga levnaden, måhända rentav andra mer animerade levnadsformer.


För den som trots allt känner sig uttråkad eller överstimulerad har museet installerat en speciell apparat, uppkallad efter nöjesmaskinen Razzel. I apparaten stoppar du in ditt förslag på hur en helt ny signaturmelodi skulle kunna låta. Det är bara att nynna rakt in i en gammal charmig grammofontratt, alternativt kasta in valfritt föremål, så hamnar ettorna o nollorna i form av en fil ute på internet. Där kanhända söker någon privatdetektiv eller trädgårdsmästare just din signatur. Har du tur behöver du inte ens skapa en signatur. Hos Gossip City, Sex House, Great Anatomy och de nya institutionerna där begynnelsesnutten är underordnad allt som skall hinna behandlas och interagera på blott sju säsonger, där istället verkliga låtar får förstärka de starkaste känslorna, där kan det räcka med en riktig poppärla för att du ska få vara med och färglägga oförglömliga världshändelser.


Slutvinjetten utspelar sig vid museets utgång. Den sammanfattar motivet för hela samlingen, och består av sju stolta toner. Dessa bildar tillsammans bokstäverna som vi ska föra in på lodrät ett i morgonens melodikryss, alternativt kvällens kryzz för den som inte har somnat framför teven. När noterna väl är knäckta och alla paket öppnade, då rider tomten iväg längs oändliga sommarmorgnar mot nästa stjärnsystem och nästa. De möter honom med sina sorts signaturer, låter musorna plinga på de mest naiva instrument. Aldrig någonsin blir signaturmelodin en pausmelodi.







777

2 juni 2011

söta gatans salt + skaldjur bland urgamla torn

septral 712



med salt på dina söta läppar, baby

du sitter i ett franskt regn

och snackar med den spanska solen



tog sju års paus från allt vad Lundell heter, men nu igen



när draken kränger runt katedralen

ligger sista gaveln lika öppen mot gatorna

som ett liv som aldrig funnits












septral 713



Ända in i gränderna går

vågorna lugnt emellan varven flitigt blandade med

solbadande utomjordingar



Sådana bikinis har glasskioskgossen aldrig sett!



Tornet står ännu på högsta tiden,

vaktar värmeböljorna medan piratpastorskan suger

skamlösheten ur turistnärda skaldjur












777